Det vore såklart önskvärt men jag skulle gissa på att det är ungefär 90 % sannolikhet att offerten inte kommer vara något värt när förrättningen väl sätter igång då det nästan garanterat kommer dyka upp något som inte ingår i offerten.S Snel77 skrev:
Lantmätare debiterar olika beroende på vilken erfarenhet de har dock. En med mindre erfarenhet tar rimligtvis längre tid på sig, men de kostar också mindre i timmen än de som är erfarna.Grillen skrev:
När vägverket förstört gränsmarkeringar brukar man ansöka om att få dem utsatta igen och att vägverket då står kostnaden (såvida det räcker med en gränsutmärkning och en bestämning av gränsen inte är nödvändig).F FGLIN skrev:
De lantmätare "som sitter vid skrivbordet och vänder några A4" gör mycket mer än så. De ansvarar över hela förrättningen, gör omfattande utredningar och bedömningar och många sitter inne på en juristexamen för att ha kompetens nog för arbetet.
Många har fått för sig att yrket enbart går ut på att sätta ut lite rör och dra lite streck i en karta, men det är i regel den lilla delen. Vad som en privatperson bedömer vara en enkel förrättning behöver ju inte vara det, men är man själv inte insatt i att tolka laga skiften, jobba med lagtext, ha samverkan med såväl kommun och länsstyrelse mm så är det nog svårt att förstå hur mycket arbete som ligger bakom en förrättning.
De seniora lantmätarna hanterar uteslutande endast mycket komplexa ärenden som ingen av de övriga klarar av. Har du en smidig förrättning behöver du absolut inte oroa dig för att en senior lantmätare skulle sitta och debitera dig skyhöga priser, det har de inte tid för och det vore ett slöseri med deras kunskap även för lantmäteriet
Att kvalificerade mättekniker med dyra instrument kostar har jag en viss förståelse för, men så vitt jag vet är det en måttlig eller t.o.m. liten del av kostnaden för avstyckning. Att en skrivbordslantmätare ska behöva ta den taxa de gör och även för enkla förrättningar behöva använda så många timmar är däremot svårbegripligt. Även om notan för avstyckningar inte ska skickas till skattebetalarna vore det rimligt att LMV, av en liten del av de kulor staten drar in på lagfartsskatten, fick i uppdrag att löpande revidera och underhålla gränsmarkeringar, det är trots allt en viktig del av landets infrastruktur. Ofta är det ju vid vägarbeten och fiberdragningar markeringar försvinner, och LMV har tidigare i vissa fall använt träpålar, som i bästa fall håller några decennier, som gränsmarkeringar. Det är därför mycket rimligt att en del lagfartspengar används till underhåll.
Jag tittade igår på handlingar från en enkel förrättning 1948. En fastighet kunde med en befintlig förrättningskarta som grund delas så att den del som låg nedanför en väg blev egen fastighet. Det kostade 60 kr + 2 kr i expeditionsavgift. Det har förstås varit mycket inflation sedan dess men hade det följt konsumentprisindex skulle det kosta omkring 20 ggr mer idag alltså 1240:- inte 30000 eller mer. För en avstyckning av 5055 m2 med 13 gränspunkter och ett antal hjälppunkter i ganska besvärlig terräng hamnade sluträkningen 3 juli 1929 på 106:10 enligt taxa från november 1927. Då hade lantmätare troligen m hjälpreda och två gode män (som vid den tiden skulle vara med vid alla förrättningar) deltagit i förrättningen och det hade varit kungörelseannons i tdningen. Mätförfarandet och efterarbetet var ju vid den tiden också betydligt mer omständligt än med dagens instrument och datorer. Lösenpriset för den friköpta marken (som värderades exkl de förättringar, röjning etc) brukarna stått för var för all del heller inte så högt så förrättningskostnaden kan ha svidit då också om den inte enligt ensittarlagen hade betalats av allmänna medel.
Jag tittade igår på handlingar från en enkel förrättning 1948. En fastighet kunde med en befintlig förrättningskarta som grund delas så att den del som låg nedanför en väg blev egen fastighet. Det kostade 60 kr + 2 kr i expeditionsavgift. Det har förstås varit mycket inflation sedan dess men hade det följt konsumentprisindex skulle det kosta omkring 20 ggr mer idag alltså 1240:- inte 30000 eller mer. För en avstyckning av 5055 m2 med 13 gränspunkter och ett antal hjälppunkter i ganska besvärlig terräng hamnade sluträkningen 3 juli 1929 på 106:10 enligt taxa från november 1927. Då hade lantmätare troligen m hjälpreda och två gode män (som vid den tiden skulle vara med vid alla förrättningar) deltagit i förrättningen och det hade varit kungörelseannons i tdningen. Mätförfarandet och efterarbetet var ju vid den tiden också betydligt mer omständligt än med dagens instrument och datorer. Lösenpriset för den friköpta marken (som värderades exkl de förättringar, röjning etc) brukarna stått för var för all del heller inte så högt så förrättningskostnaden kan ha svidit då också om den inte enligt ensittarlagen hade betalats av allmänna medel.
En "skrivbordslantmätare" är den med ofta gedigen utbildning som leder arbetet. Anledningen till att det är den dyrare delen av förrättningen är att den delen kräver mer arbete helt enkelt. Att fastighetsbildningen gjordes så pass billigt förr handlar till stor del om att man inte lika noga undersökte marken eller prövade de frågor som ska prövas lika ingående som man gör idag, Kvalitén man får idag är enkelt annan än förr och det är därför rimligt att man får betala för det. Detta är för övrigt inte bara något som LM har fått för sig att göra på egen bevåg, domslut har ställt högre krav och jag gissar att samtliga myndigheter ständigt förbättrar kvalitén i sitt arbete, inte bara LM. Många andra myndigheter är dock, tillskillnad från LM, inte bundna av beslut som fattades på 1600-talet och det är den "simpla skrivbordslantmätaren" som utreder. tolkar och hanterar dessa. En mättekniker kan just mäta och gör ett fantastiskt arbete med det, men de arbetar ihop med lantmätaren som leder arbetet, ansvarar för och fattar samtliga beslut.F FGLIN skrev:
De som kritiserar den som arbetar framför skrivbordet gör det i regel på grund av dålig förståelse för vad arbetet egentligen innefattar.
Jag vidhåller att skribordsarbetet prissätts för högt i förhållande till kvalificerat mättekniskt arbete och fortsätter ifrågasätta om så många skrivbordstimmar ska behöva debiteras när det inte är komplicerade fall. Många av "kvalitetskraven" är sannolikt inte pålagda för fastighetsägarens skull utan för politiker och byråkrater som vill lägga sin näsa i blöt överallt och då vore det mycket rimligt att det almänna står för dessa kostnader i synnerhet som lagfartsskatterna är så höga, men bättre vore kanske att se över "kvalitetsreglerna" och lagfartsskattens storlek.
Varför är skrivbordsarbetet för högt i förhållande till mätarbetet? Menar du då debiteringen per timma eller att du personligen anser att det borde ta kortare tid bara, att det vore mer rimligt att mätarbetet är den större posten?F FGLIN skrev:
Vad avgör enligt dig om det är ett komplicerat fall eller inte?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 021 inlägg
Det här är ju bara sant om man värdesätter den högre kvaliteten. Det är faktiskt inte säkert att det upplevda värdet är så mycket högre än tidigare.SarB skrev:
Oavsett vilket tycker jag att lantmäteriet borde göras om drastiskt och förbilligas rejält. Vägen dit kan förstås komma att kosta en försvarlig slant, men en framtid där alla gränser är streck mellan kartpunkter i x- och y-led snarare än en kombination av punkter i terrängen, lantmäterikartor och vad det mer finns för evidens är inte tekniskt svår att se. Det är naturligtvis inte en sak för lantmäteriet självt att besluta om, men det vore nog, ur samhällsupplevd nytta, en kvalitetsförbättring på riktigt.
Det kan stämma, men lagstiftningen är ju vad som håller mycket tillbaka ännu. Jag blir mest irriterad på de som riktar kritik mot en "skrivbordslantmätare" i tron om att det är ett mindre kvalificerat arbete och uttalar sig om svårighetsgraden av arbetet utan att ha den blekaste aning om vad det innebär.
Handläggningssystemen kan förbättras stort (de är så föråldrade att det är en utmaning att byta ut dem, flera försök har gjorts, investerats stora summor i och lagts ned, vilken är skamligt) och jag tror personligen att samma kvalitet kan vidhållas men med betydligt mer effektiv handläggning om man får till en bättre balans så att man arbetar mer effektivt med en mindre mängd ärenden åt gången. I dagsläget är det inte möjligt. Den sämre kvalite som fanns förr får man lida för idag, men frågan är ju om saker verkligen måste göras så grundligt. Alla dessa föråldrade samfälligheter tex, precis som att äldre servitut rensats ur registret kunde man kanske göra liknande med äldre och uppenbart ej brukade samfälligheter.
Endast koordinatsatta punkter vore ju möjligt om lagstiftningen bara hakade på lite, men dot lär vi komma relativt snart.
Frågan är ju om vi borde ha en lämplighetsprövning över huvud taget också, jag är inte övertygad om det. (även om jag personligen hade sett mig om efter ett annat jobb om alla de intressanta delarna tas bort)
Detta är väl inga frågor man vinner väljare på och pengarna som finns att röra sig med är väl nästintill obefintliga eftersom man gått back de senaste åren..
Haha...jag brukar alltid säga att man vinner inga val på att lova att ta bort alla samfälligheter
härligt att någon annan tänkt samma sak Haha skulle underlätta såååå mycket!N Nils ST skrev:Haha...jag brukar alltid säga att man vinner inga val på att lova att ta bort alla samfälligheter
