Byggahus.se

Konstruktionshjälp lösvirkeshus

  1. W
    Medlem Nivå 1
    Kul att så många engagerar sig, mycket uppskatta!
    Har lite svårt att följa upp samtligas resonemang men mina tankar kring ämnet är:

    Att det skulle vara feltänkt att en avfuktare på vinden, ja om det förutsätts att man varit slarvig med ångspärr att denna behöver vara i drift för att hålla nere fukthalten. Jag ser det som en säkerhetsåtgärd om något går fel, inte som en primär funktion för att uppnå teknisk livslängd.
    Dvs jag utgår ifrån att man gör ångspärren korrekt i väggar och tak.
    Att ventilera bort fukt som man själv valt att släppa in känns mer fel.

    Har förstått, bl.a. av länkarna som matthish77 bifogat samt liknande artiklar jag också läst tidigare, att det fanns goda skäl i äldre hus att just skapa ett ventilationsflöde men med mindre värmeutsläpp från uppvärmda delar av huset (mer isolering i vindbjälklaget) så ställer detta snarare till bekymmer.

    Ytterligare en förutsättning som jag behöver ta hänsyn till är att ha undertrycksventilation i huset, för att inte riskera att trycka upp fukt på vinden.

    En faktor till som jag inte nämnt är att detta rör som om ett fritidshus (men jag avser bygga för att bli permanentboende framöver) så fuktbelastningen av boende/dusch kommer vara förhållandevis begränsat under vintertid, dock räknar jag med att hålla huset uppvärmt året runt sannolikt något sänkt vintertid.

    Så, frågan om luftspalt i väggar, här råder nog inget tvivel om att man behöver se till så slagregn e.d. får chans att vädra ur. Frågan är hur man gör vid gavelspetsen, lämnar man en öppning mellan panel och råspont + smyg för estetiken?

    Takfoten tänker jag att man klär in (för det är snyggast) med insektsnät och glipa mellan brädorna, känns detta som praxis?

    Så en lite bagatellfråga som har gnagt i en petimäter, träguidens konstruktionsförslag antyder att det yttre isolerskiktet fästes med distanshylsor samt ”ramas” in enligt diverse skisser av regelverk (att fästa bär/spikläkt i), men dessa hylsor och isolerskivor verkar vara 50mm, och vad jag vet så finns inget normalt regelvirke i denna dimension (beskrivningen säger dessutom 45x45), är detta ett klassiskt resultat av skrivbordskonstruktörer eller hur realiserar man detta?

    Ända rimliga förklaringen är att distanshylsorna också är 45mm och att islolerskivorna kläms ihop 5mm av läkten

    Inloggade ser högupplösta bilder Logga in
    ytterväggshörn.JPG
     
  2. B
    Medlem Nivå 1
    Vad menar du med "ramas in" det stämmer ju att de ofta fästs med hylsor och brickor? Spikläkten ligger sedan direkt på denna. Sen finns det såklart massa variationer på isolering, om du inte vill ha fasadskiva så går det också.
     
  3. W
    Medlem Nivå 1
    Jag avser den hörnregel #6 på bilden
     
  4. W
    Medlem Nivå 1
    återkommer även i bild från inlägg #9, dock utan hänvisning, ovanför isolerskikt
     
  5. B
    Medlem Nivå 1
  6. R
    Medlem · Nivå 17
    Tycker du krånglar till väggen. Varför inte vanliga reglar med typ stående 145, ångspärr, liggande 45or på insidan vindduk, liggande gles på utsidan och stående lock-panel på det.
     
    • Laddar…
  7. B
    Medlem · Nivå 10
    Hela idéen om ventilation är i upplösning när diffusionstät och spalt och reglerteknik blandas ihop!
    Helt klart är att med kraftigt ökad isolering så ökar behovet av kontrollerad ventilation och takfotsintaget har främst fungerat för att inte luften ska bli stående inne på en kall fuktig vind!
    Med ett nytt tänk så är det negativa perioder med takfotsspalt framför allt när det är skillnad mellan temperaturer och fukt inne på vinden och ute!
    Detta behöver regleras och därför skulle en tätare vind med kontrollerad ventilation samt avfuktning och en fläkt som skapar blandning av luften ge fördelar jämfört med takfotsventilation

    Dessutom så försvinner brandriskerna med takfotsventilationen om den försvinner!
     
    • Laddar…
  8. D
    Besserwisser · Nivå 21
    Det behövs varken ventilation, avfuktning eller luftblandning.
     
    • Laddar…
  9. W
    Medlem Nivå 1
    Helt klart värt att fundera på!
    Liggande bärläkt och stående spikläkt för min liggande panel, köldbryggor borde väl brytas tillräckligt väl av 45mm installationsskiktet på insidan...
     
  10. Boilerplate4U
    Medlem Nivå 6
    Om du väljer cellulosa som isolering får du automatiskt med ett antal fördelar på köpet:

    • Absorberar fukt vilket motverkar fuktproblem. Med korrekt design kan man t.o.m skippa luftspalter och endast köra ventiler.
    • Antimögel vilket motverkar mögel även vid höga fukthalter.
    • Isoleringen blir mycket tät vilket förhindra konvektion (luftrörelse) och köldbryggor.
    • Hög ljudisoleringsförmåga i klass med aktiv ljudisolering.
    • Bra värmekapacitet/motstånd, nästan dubbelt upp mot glas- eller stenull.
    • Miljövänlig, enkel att applicera, sticker inte och luktar gott! :p
     
    • Laddar…
  11. D
    Besserwisser · Nivå 21
    Det blev mycket fel där.

    1. Den buffrar fukt, så långt stämmer det. Men luftspalten kan man skippa ändå. Och ventilerna.

    2. Cellulosa möglar snarare mer vis samma fukthalt. Men det behövs mer vatten för att koma upp i den fuktigheten.

    3. En tätare isolering minskar konvektion. Men det påverkar inte köldbryggor.

    4. Mer massa dämpar mer. Men vad menar du med aktiv ljuddämpning. Det existerar i flygplan, men är knappast något man funderar på i hus.

    5. Mer massa ger ger en större värmelagring. Men isolering står för en väldigt liten del av en byggnads massa

    6. Trevligare att hantera kan jag hålla med om.
     
  12. G
    Medlem · Nivå 8
    Antimögel, ja pga av att man oftast behandlar cellulosan med det cancerogena ämnet borax. Man kan lika gärna köpa några liter borasol och en plastspruta och gå loss på vinden.
    Jag gillar dock själv hygroskopiska lösningar, dock är det nog att föredra att använda bättre, men tyvärr fortfarande dyrare, material såsom träfiberskivor av hög kvalitet och främst i äldre hus där broms/spärr är svårt att få tätt
     
  13. Boilerplate4U
    Medlem Nivå 6
    Ok, dags att rulla upp ärmarna då, haha ;)

    1. Den buffrar fukt, så långt stämmer det. Men luftspalten kan man skippa ändå. Och ventilerna.
    Svar: Bifalles! :D

    2. Cellulosa möglar snarare mer vis samma fukthalt. Men det behövs mer vatten för att koma upp i den fuktigheten.
    Svar: Mögelsporer kan inte föröka sig i kontakt med borsalt (boracol) eller motsvarande behandling. Effekten av antimögel tilltar med ökad fukthalt genom transport av omgivande luft.

    3. En tätare isolering minskar konvektion. Men det påverkar inte köldbryggor.
    Svar: Det förhindrar köldbryggor då lösull fyller ut glipor och svåra utrymmen.

    4. Mer massa dämpar mer. Men vad menar du med aktiv ljuddämpning. Det existerar i flygplan, men är knappast något man funderar på i hus.
    Svar: Ok, då - otydlig formulerat! Ljudet absorberas av isoleringen på samma sätt som aktiv ljuddämpning i form av lludisoleriskivor och inte som typ aktiva hörlurar. :D

    5. Mer massa ger ger en större värmelagring. Men isolering står för en väldigt liten del av en byggnads massa.
    Svar: Isolerförmågan med cellulosfiber är väsentligt bättre per volymenhet. Tyvärr kopplade jag inte riktigt vad du menar med liten del av hela byggnadens massa.

    6. Trevligare att hantera kan jag hålla med om.
    Väldigt! :D
     
    Redigerat 4 dec 2019 20:38
  14. Boilerplate4U
    Medlem Nivå 6
    Renodlade borsalter (Borax) är numera ersatt av andra mer hälsovänliga ämnen.
     
  15. D
    Besserwisser · Nivå 21
    Köldbrygga är en del som leder värme bättre. Tex reglar. Glipor medför konvektion, det är inte en köldbrygga.

    Cellulosa har inte bättre isoleringsförmåga än minerallull. Du menade uppenbarligen inte värmekapacitet när du skrev kapacitet...