Kommunen vägrar fixa avloppet på vägen utanför

[AndersbcD]

Yes, ingen GA. Har hittat ett servitut som ev gäller gatan, undersöker det.

Vem äger då marken som gatan ligger på?

 

[Claes Sörmland]

Jag tänker på en omständighet till:

Kommunen debiterar ju enligt uppgift varje enskild fastighetsägare separat för spillvatten.

Kanske svagt indicium iofs. Det är väl bara en fast schablonqvgift. Men det ligger väl ändå i rätt vågskål så att säga.

Om det istället hade varit som jag och andra felaktigt trodde det var i trådens början (före fler omständigheter kom fram) att fastigheterna inte var del av verksamhetsområdet för VA utan istället hade ett separat civilrättsligt avtal att få nyttja det kommunala avloppet så hade en enda fakturerad mottagare varit en vanlig lösning liksom en GA och samfällighetsförening. Men så var det ju inte.

Men eftersom fastigheterna är del av verksamhetsområdet för VA så debiteras varje fastighet separat även om de möjligen har förbindelsepunkter som sammanfaller på en enda gemensam plats. Alltså scenario B ovan. I praktiken skulle följande ledningsdragning vara möjlig om scenario B skulle visa sig stämma:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Nu tror jag som sagt scenario A är det gällande. Vi får se kommande vecka var kommunens VA-folk menar att förbindelsepunkterna till respektive fastighet ligger och vad de har för bevis för att just dessa lägen är beslutade enligt 1970 års VA-tjänstlag.

 

[Claes Sörmland]

Jag tror inte. Jag vet. Jag sitter inte och gissar här utan jag beskriver hur det faktiskt är och vad som faktiskt gäller.

Jag betvivlar inte din övertygelse att du menar att du har rätt. Men jag ser gärna att du refererar till något vederhäftigt, t ex lagtext enligt 1970 års VA-lag som visar detta. Jag läser inte detta i lagtexten från 1970 års VA-lag eller i propositionen. Det står rakt motsatt sak i lagtext och propositionstext.

För att VA-huvudmannen har ska krav och ensamrätt på allmänna vatten och avloppstjänster inom verksamhetsområdet enligt lag. En gemensam ledning för flertalet fastigheter är just detta, en avloppstjänst, och måste vara en gemensamhetsanläggning som är en ensam kund för att bilden till höger ska vara juridiskt möjlig. Ingen kan agera mellanhand och ägs ledningen tillsammans av samfälligheten ska det vara just en förrättad gemensamhetsanläggning.

Var menar du att du hittar det kravet? Det finns vad jag känner till ingen ensamrätt i lagtexten (LAV). T ex får man ha både enskild brunn, tappvattenanläggning, enskilt avlopp, enskilt dagvattenanläggning o s v inom område där verksamhetsområde för kommunalt VA har beslutats. T ex jag och mina grannar har flera av dessa saker i ett sånt område.

Servitut är skitsamma i sammanhanget. Set är en rättighet att bedriva underhållsarbeten eller lägga ner nya ledningar/kablar inom servitutsrätten. Den är kopplad till vad man får och inte får göra eller har rätt till i detaljplan.

Ja det är korrekt att servitut ger en fastighets ägare rättigheter till en annans fastighet mark i visst syfte. Servitut har ingen direkt koppling till detaljplan.

Den har inget att göra med ägandet av ledningen eller förbindelsepunkt och dylikt att göra.

I TS fall ger servitutet kommunen rätt att lägga ned en egen ledning, alltså en ledning som kommunens äger, i marken där den enskilda vägen går. Kommunen har också rätt att underhålla den. Och enligt uppgift från TS grannar så la verkligen kommunen ned en ledning där med stöd av servitutet kring 1977. Ledningen ägs således av kommunen och ligger på annans mark med stöd av servitutet.

Förbindelsepunkten är en juridisk avgränsning så den är svår att äga. Det är som att säga att man äger en fastighetsgräns, det går inte.

 

[VATjänsteman]

Jag betvivlar inte din övertygelse att du menar att du har rätt. Men jag ser gärna att du refererar till något vederhäftigt, t ex lagtext enligt 1970 års VA-lag som visar detta. Jag läser inte detta i lagtexten från 1970 års VA-lag eller i propositionen. Det står rakt motsatt sak i lagtext och propositionstext.


Var menar du att du hittar det kravet? Det finns vad jag känner till ingen ensamrätt i lagtexten (LAV). T ex får man ha både enskild brunn, tappvattenanläggning, enskilt avlopp, enskilt dagvattenanläggning o s v inom område där verksamhetsområde för kommunalt VA har beslutats. T ex jag och mina grannar har flera av dessa saker i ett sånt område.


Ja det är korrekt att servitut ger en fastighets ägare rättigheter till en annans fastighet mark i visst syfte. Servitut har ingen direkt koppling till detaljplan.



I TS fall ger servitutet kommunen rätt att lägga ned en egen ledning, alltså en ledning som kommunens äger, i marken där den enskilda vägen går. Kommunen har också rätt att underhålla den. Och enligt uppgift från TS grannar så la verkligen kommunen ned en ledning där med stöd av servitutet kring 1977. Ledningen ägs således av kommunen och ligger på annans mark med stöd av servitutet.

Förbindelsepunkten är en juridisk avgränsning så den är svår att äga. Det är som att säga att man äger en fastighetsgräns, det går inte.

Kolla övergångsbestämmelserna i 1970 års VA-lag. Varför inte gå till mark o miljödomstolen. Kan vara värt prövninsavgiften.

 

[Claes Sörmland]

Kolla övergångsbestämmelserna i 1970 års VA-lag. Varför inte gå till mark o miljödomstolen. Kan vara värt prövninsavgiften.

Hänger inte med på vad du vill säga. Kan du utveckla?

 

[VATjänsteman]

Hänger inte med på vad du vill säga. Kan du utveckla?

Kan vara så att ni ingår i verksamhetsområdet för kommunalt va och ska ha individuella förbindelsepunkter

 

[VATjänsteman]

Kan vara så att ni ingår i verksamhetsområdet för kommunalt va och ska ha individuella förbindelsepunkter

Enligt övergångsbestämmelserna

 

[Claes Sörmland]

Kan vara så att ni ingår i verksamhetsområdet för kommunalt va och ska ha individuella förbindelsepunkter

Enligt TS har Täby kommun bekräftat att fastigheterna ingår i verksamhetsområde för VA.

TS väntar på svar var de individuella förbindelsepunkterna ligger för respektive fastighet, t ex vid fastighetsgränsen eller samlat på en plats i slutet av den enskilda vägen som leder till tomterna. Jag gissar som sagt på det första eftersom det var huvudregeln i VA-lagen från 1970 som var gällande när fastigheterna bildades och bebyggdes (kring 1977) är att de ska ligga i fastighetens närhet. Om man nu inte tyckte det fanns särskilda skäl att inte lägga förbindelsepunkterna samlat längre bort i den kommunala gatan.

 

[Inkan]

Frågan är vilken fastighet som har servitut för vad på vilken annan fastighet?

Är det kommunens fastighet som har härskande servitutsrätt på "byggaren" (markägarens) mark eller tvärt om? Om det är kommunen som har servitutsrätt som belastar "byggarens" mark där er enskilda väg går så talar det för er sak. Alltså att det är en kommunal avloppsledning som är lagd där med servitutsrätt på annans mark. Då borde era förbindelsepunkter ligga vid era fastighetsgränser. Kommunen ansvarar då för ledningen.

Enligt TS har Täby kommun bekräftat att fastigheterna ingår i verksamhetsområde för VA.

TS väntar på svar var de individuella förbindelsepunkterna ligger för respektive fastighet, t ex vid fastighetsgränsen eller samlat på en plats i slutet av den enskilda vägen som leder till tomterna. Jag gissar som sagt på det första eftersom det var huvudregeln i VA-lagen från 1970 som var gällande när fastigheterna bildades och bebyggdes (kring 1977) är att de ska ligga i fastighetens närhet. Om man nu inte tyckte det fanns särskilda skäl att inte lägga förbindelsepunkterna samlat längre bort i den kommunala gatan.

Det blir intressant att få svar på vart förbindelsepunkten är, jag har svårt att se att kommunen har ansvar efter förbindelsepunkten oavsett om det är innanför eller utanför verksamhetsområdet. I vissa områden har exploatören valt en enskild lösning inom områden för att hålla ner kostnaderna eftersom det blir en anslutningsavgift och sedan bara en liten kostnad för tillkommande bostäder. Kommunen kan fortfarande i genomförandet dragit ledningarna och anlagt gatan eller det kan ha varit samma entreprenör som utfört hela anläggningen. Inte ovanligt när man bläddrar i gamla akter.

 

[FGLIN]

Tack! Kommunen har inget arkiv säger de men någonstans måste ju det där finnas sparat.

Gatubelysning, vatten och avlopp samt ev reparation av gatans beläggning tycker de är vårt område. Så allt.

Något arkiv måste ju kommunen vara skyldig att ha, frågan är vad som finns där och vad de är skyldiga att arkivera. Se till att få fatt på den arkivansvariga och diskutera med denna om vad som kan finnas och var det kan sökas. Protokoll från kommunstyrelse och kommunfullmäktige samt nämnder måste ju rimligen finnas. VA-förvaltningen har väl förmodligen egen dokumentation men det kan ju vara värt att diskutera den saken med huvudarkivarien som väl borde ha något slags ansvar även för förvaltningarnas sätt att sköta saken. Jag har dock råkat ut för något liknande när jag försökte få fram beslut och ritningar kring en cykelväg som slutade i en hög brant kant vid en busshållplats utan några varningar.

 

[Sofia33]

[bild]

Har fått svar, scenario B är det som gäller.

 

[Claes Sörmland]

Har fått svar, scenario B är det som gäller.

Märkligt... Är du övertygad av deras argumentation?

Lyckades kommunen visa upp ett gammalt kommunalt beslutsdokument från kring 1977 där de faktiskt har beslutat om att förbindelsepunkterna för alla fastigheter ligger där delat utanför er enskilda väg?

Hur förklarade kommunen det gamla härskande servitutet som de har att lägga ledningar i marken under den enskilda vägen samt det faktum att det seniora grannskapet menar att de minns att det var just kommunen som la ledningarna?

 

[Sofia33]

Om det istället hade varit som jag och andra felaktigt trodde det var i trådens början (före fler omständigheter kom fram) att fastigheterna inte var del av verksamhetsområdet för VA utan istället hade ett separat civilrättsligt avtal att få nyttja det kommunala avloppet så hade en enda fakturerad mottagare varit en vanlig lösning liksom en GA och samfällighetsförening. Men så var det ju inte.

Men eftersom fastigheterna är del av verksamhetsområdet för VA så debiteras varje fastighet separat även om de möjligen har förbindelsepunkter som sammanfaller på en enda gemensam plats. Alltså scenario B ovan. I praktiken skulle följande ledningsdragning vara möjlig om scenario B skulle visa sig stämma:

[bild]

Nu tror jag som sagt scenario A är det gällande. Vi får se kommande vecka var kommunens VA-folk menar att förbindelsepunkterna till respektive fastighet ligger och vad de har för bevis för att just dessa lägen är beslutade enligt 1970 års VA-tjänstlag.

Det är scenario B

Något arkiv måste ju kommunen vara skyldig att ha, frågan är vad som finns där och vad de är skyldiga att arkivera. Se till att få fatt på den arkivansvariga och diskutera med denna om vad som kan finnas och var det kan sökas. Protokoll från kommunstyrelse och kommunfullmäktige samt nämnder måste ju rimligen finnas. VA-förvaltningen har väl förmodligen egen dokumentation men det kan ju vara värt att diskutera den saken med huvudarkivarien som väl borde ha något slags ansvar även för förvaltningarnas sätt att sköta saken. Jag har dock råkat ut för något liknande när jag försökte få fram beslut och ritningar kring en cykelväg som slutade i en hög brant kant vid en busshållplats utan några varningar.

Det blir intressant att få svar på vart förbindelsepunkten är, jag har svårt att se att kommunen har ansvar efter förbindelsepunkten oavsett om det är innanför eller utanför verksamhetsområdet. I vissa områden har exploatören valt en enskild lösning inom områden för att hålla ner kostnaderna eftersom det blir en anslutningsavgift och sedan bara en liten kostnad för tillkommande bostäder. Kommunen kan fortfarande i genomförandet dragit ledningarna och anlagt gatan eller det kan ha varit samma entreprenör som utfört hela anläggningen. Inte ovanligt när man bläddrar i gamla akter.

Det är en förbindelsepunkt som ligger precis bortom vår vägsnutt. Så scenario B som har diskuterats i tråden.

 

[Sofia33]

Märkligt... Är du övertygad av deras argumentation?

Lyckades kommunen visa upp ett gammalt kommunalt beslutsdokument från kring 1977 där de faktiskt har beslutat om att förbindelsepunkterna för alla fastigheter ligger där delat utanför er enskilda väg?

Hur förklarade kommunen det gamla härskande servitutet som de har att lägga ledningar i marken under den enskilda vägen samt det faktum att det seniora grannskapet menar att de minns att det var just kommunen som la ledningarna?

Jag vet inte, jag ber om mer dokumentation. Tack för all hjälp!

 

[Claes Sörmland]

Jag vet inte, jag ber om mer dokumentation. Tack för all hjälp!

Grannskapet har väl ett val här att göra tänker jag.

Antingen accepterar ni kommunens uppgifter och då blir nästa fråga att säkra servitutsrätt för er gemensamma gamla ledning. Den tycks ju ligga där på annans mark utan rättighet och ni behöver ju kunna underhålla den. Då kan i lösa det med ett gemensamt servitut som skrivs som ett avtalsservitut med nuvarande markägaren eller genom en ny gemensamhetsanläggning, det senare kostar ju en förrättning hos Lantmäteriet. I princip kan ni ju också strunta i rättigheter och lösa det med en överenskommelse med markägaren, men då bubblar detta problem upp igen om ett antal år.

Eller så ifrågasätter ni kommunmedarbetarnas uppgifter och om de inte kan presentera övertygande historisk dokumentation om en gemensam förbindelsepunkt bortom er enskilda väg att så vänder ni er till mark- och miljödomstolen med en grupptalan och yrkar att domstolen med stöd i LAV ska fastställa att ni har förbindelsepunkter vid respektive fastighets gräns och att ledningen från början har varit kommunal och en del av det allmänna VA-nätet. Till stöd har ni ju kommunens gamla servitut som stämmer med att det är kommunens ledning och inte er enskilda ledning.