Problemet är att det är allmän mark i detaljplanen. Även om du lyckas köpa lös den kommer det att vara allmän mark.Y Yas Mir skrev:
Det går att göra mindre justeringar av planen, så kallade frimärksplaner, men tillsammans med lantmäteriets kostnader skulle jag inte bli förvånad om det landade på ett par hundra tusen.
Måste då fråga, rubriken på tråden är "Kommunen kräver nedrivning", men det finns alltså inget sådant beslut? Då är ju premissen för diskussionen fel... Även om jag fattar att rättelse genom rivning ligger i farans riktning.Y Yas Mir skrev:
Moderator
· Stockholm
· 54 069 inlägg
Men det där är två helt olika processer. Du har dels ett tillsynsärende nu där kommunen klagar på en svartbyggd förrådsbod. Iom. att den saknar grannemedgivande för placeringen nära gräns. Så är den ingen (bygglovsfri) friggebod, utan en vanlig bygglovspliktig bod, som saknar bygglov. Alltså ett svartbygge.Y Yas Mir skrev:
De ev. beslut som kommer i det ärendet är dels ett föreläggande om rättelse, som kan vara antingen att du begär och får bygglov, eller rivning. Normalt så blir det även en saftig sanktionsavgift, men boden var väl mer än 5 år? Då får inte avgiften tas ut.
Sedan funderar du på att lösa ärendet genom att be att få köpa en bit av marken, så att avståndet till gränsen blir mer än 4,5m. En sådan köpbegäran förutsätter i första hand att kommnunen kan tänka sig att sälja. Eftersom marken nu är allmän, så måste detaljplanen ändras (kostnad 100 000 ++, typ 1 - 5 års handläggningstid), sedan har du en förrättningskostnad hos lantmäteriet för att registrera ändringen av fastighetsgränser (kostnad 30 000 +++), och själva köpesumman för marken. Detaljplaneändringen förutsätter att man kan göra en förenklad detaljplaneändring, s.k "frimärksplan" som gäller för bara en fastighet, vanliga detaljplaneändringar kostar typ 5 - 10 milj och uppåt. Men denna process blir ett helt separat ärende, och det är inte ens säkert att du slipper rivning även om kommunen skulle ge positivt svar om köp av marken. Den totala handläöggningstiden för ändring av detaljplan och fastighetsregleringen (man gör inte ett regelrätt köp, utan reglerar om gränsen, mot en ersättning). Tar ev. för lång tid för att man skall kunna pausa rivningsföreläggandet
.
Moderator
· Stockholm
· 54 069 inlägg
Det som skulle kunna vara smart med överklagande i nuläget, är att förhala ärendet så att de nya reglerna om förenkling av bygglov hinner träda ikraft i höst (om de gör det). Och förhandla med kommunen om att få ett grannemdgivande när reglerna tillåter det. Troligen kan kommunen varken säga "bu eller bä" om ett sådant förslag i nuläget. När lagändringen är på plats, kommer kommunen att behöva utarbeta rutiner för i vilka lägen de skall ge medgivande, när de får göra det. Och i nuläget kan de säkert inte ge några löften om att ge medgivande senare när lagen har ändrats.
Men det kan vara ett skäl att förhala processen, att invänta de nya reglerna.
Och förhalning handlar inte bara om att överklaga, utan även att begäga anstånd mef att överklaga, begära anstånd med att svara på skrivelser från rätten inom x veckor, osv. En här i grannskapet fick rivningsföreläggande med viteskrav 2004, huset revs 2016, om jag minns rätt, utan att ägaren behövde betala vite (totalt över 400 000 i vitesbelopp, avskrevs efter överklagande till mark o miljöverdomstolen). Då hade ägaren och kommunen utväxlat 2 - 300 dokument via domstolarna. Det gällde en vanvårdad villa (växte bla. en björk ut gernom yttertaket som hade slagit rot i torvisoleringen i mellanbjälklaget, en stege som hade placerats mot fasaden ca 2000 hade vuxit fast, en tall med 0 cm diameter hade växt upp mellan stegpinnarna).
Strikt formellt gäller lagändringen med stor sannolikhet inte retroaktivt. Men om kommunen är sammarbetsvillig, så kan man säkert hitta lösningar på den saken, kanske lyfta friggeboden med domkrafter i någon timme, för att hävda nybyggnad.
Men det kan vara ett skäl att förhala processen, att invänta de nya reglerna.
Och förhalning handlar inte bara om att överklaga, utan även att begäga anstånd mef att överklaga, begära anstånd med att svara på skrivelser från rätten inom x veckor, osv. En här i grannskapet fick rivningsföreläggande med viteskrav 2004, huset revs 2016, om jag minns rätt, utan att ägaren behövde betala vite (totalt över 400 000 i vitesbelopp, avskrevs efter överklagande till mark o miljöverdomstolen). Då hade ägaren och kommunen utväxlat 2 - 300 dokument via domstolarna. Det gällde en vanvårdad villa (växte bla. en björk ut gernom yttertaket som hade slagit rot i torvisoleringen i mellanbjälklaget, en stege som hade placerats mot fasaden ca 2000 hade vuxit fast, en tall med 0 cm diameter hade växt upp mellan stegpinnarna).
Strikt formellt gäller lagändringen med stor sannolikhet inte retroaktivt. Men om kommunen är sammarbetsvillig, så kan man säkert hitta lösningar på den saken, kanske lyfta friggeboden med domkrafter i någon timme, för att hävda nybyggnad.