Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 962 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 962 inlägg
Om skrivelsen från 2004 kommer från kommunen borde den väl finnas diarieförd hos kommunen under fastigheten och borde då ingå i undersökningsplikten på samma sätt som bygglov och andra skrivelser från kommunen gällande fastigheten. Eller?
D danielu skrev:
D Daniel 109 skrev:
Skulle jag uppfatta det som att motparten kör med "skrämseltaktik" hade även min samarbetsvilja varit väldigt låg. Sätter motparten spelreglerna så får vi väl spela...A andersda skrev:
Lite allmänna, tankar om sånt här ... :
Jag tycker som sagt att man besvarar kravet, men utan att blanda in någon jurist, såhär i början.
Besvara nekande, utan att framföra några egna resonemang eller synpunkter förutom bestridandet.
Sen kan det ju kanske vara en god idé att be motparten utveckla sin talan lite. Det har ju två "fördelar", dels att man med lite tur får mer juridisk ammunition (på samma vis som man inte bör lämna ut saker motparten kan ha nytta av så gäller det motsatta, man kan få nytta av vad motparten babblar om, särskilt om det inte är juristen som uttrycker sig). Dels så tar det av motpartens tid och energi, kanske ökar på dennes advokatkostnad.
Men då måste jag komma till något som på senare år har blivit lite av mitt mantra.
Konflikter löser man i huvudsak själva, ... juridik och processer är bara sista nödventilen, det är ett misslyckande när det väl kommit dit.
Livet ska i huvudsak levas utan konflikt, lagar är i första hand bara en hjälp och ett rättesnöre, inte ett medel.
Konflikt kan ändå uppstå, hur goda intentioner man än har, men då ska den helst lösas av parterna, ev med lite god hjälp av klokt folk i omgivningen.
Sen börjar upptrappningen i form av advokater, att använda lagen som medel och såsom det yttersta misslyckandet, att man överlåter till domstolen att avgöra, dvs man är inte kapabel att själva lösa frågan, och låter någon helt annan bestämma, och betalar dyrt till de två enda vinnarna, - juristerna för vardera part.
Tyvärr är inte alla lösningsorienterade, utan saker som heder, ära och självkänsla är farliga krafter, som för det mesta driver i fel riktning.
Det som är bäst, i min mening, när det blir såhär, är att lägga den där hedern och självkänslan åt sidan och sen lugna ner sig lite. Och först nu är det dags att fatta beslut om vad som ska göras. Om man nu är sansad och pragmatisk så inser man ju att det bästa är att det blir en så liten grej av detta som öht är möjligt. Att det tar slut så snabbt som möjligt och att det helst ska kosta alla inblandade så lite som möjligt men hålla så mycket pengar ifrån advokaterna som möjligt.
Och helst att det hela inte stoppar först vid det maximala misslyckandet, att det dras till domstol.
Så, om man nu kommit till denna insikt.
Då kan man börja ställa sig frågorna, typ:
Kommer alltmer ökande kostnader få motparten att börja backa, eller bli mer villig att få ett snabbt och enkelt avslut?
Kommer en nonchalant och raljerande attityd få motparten mer villig att få ett snabbt och enkelt avslut?
Kommer hårda ord och tag från dig att få lösningen att närma sig snabbt?
Eller är det kanske ett mer normalt bemötande och visad förståelse för motpartens situation i kombination med en tydligt deklaration att det här är inget fel i sådan juridisk mening att hen kommer vinna, och att man inte känner sig obligerad att ersätta detta.
Nu vill jag inte påstå att det finns ett enda universellt bästa bemötande i sådana här situationer, men jag vågar satsa rätt mycket på att det hårda/nonchalanta/hånande/eller kostsamma bemötandet är i de flesta fall sämre.
Min 50-öring
Jag tycker som sagt att man besvarar kravet, men utan att blanda in någon jurist, såhär i början.
Besvara nekande, utan att framföra några egna resonemang eller synpunkter förutom bestridandet.
Sen kan det ju kanske vara en god idé att be motparten utveckla sin talan lite. Det har ju två "fördelar", dels att man med lite tur får mer juridisk ammunition (på samma vis som man inte bör lämna ut saker motparten kan ha nytta av så gäller det motsatta, man kan få nytta av vad motparten babblar om, särskilt om det inte är juristen som uttrycker sig). Dels så tar det av motpartens tid och energi, kanske ökar på dennes advokatkostnad.
Men då måste jag komma till något som på senare år har blivit lite av mitt mantra.
Konflikter löser man i huvudsak själva, ... juridik och processer är bara sista nödventilen, det är ett misslyckande när det väl kommit dit.
Livet ska i huvudsak levas utan konflikt, lagar är i första hand bara en hjälp och ett rättesnöre, inte ett medel.
Konflikt kan ändå uppstå, hur goda intentioner man än har, men då ska den helst lösas av parterna, ev med lite god hjälp av klokt folk i omgivningen.
Sen börjar upptrappningen i form av advokater, att använda lagen som medel och såsom det yttersta misslyckandet, att man överlåter till domstolen att avgöra, dvs man är inte kapabel att själva lösa frågan, och låter någon helt annan bestämma, och betalar dyrt till de två enda vinnarna, - juristerna för vardera part.
Tyvärr är inte alla lösningsorienterade, utan saker som heder, ära och självkänsla är farliga krafter, som för det mesta driver i fel riktning.
Det som är bäst, i min mening, när det blir såhär, är att lägga den där hedern och självkänslan åt sidan och sen lugna ner sig lite. Och först nu är det dags att fatta beslut om vad som ska göras. Om man nu är sansad och pragmatisk så inser man ju att det bästa är att det blir en så liten grej av detta som öht är möjligt. Att det tar slut så snabbt som möjligt och att det helst ska kosta alla inblandade så lite som möjligt men hålla så mycket pengar ifrån advokaterna som möjligt.
Och helst att det hela inte stoppar först vid det maximala misslyckandet, att det dras till domstol.
Så, om man nu kommit till denna insikt.
Då kan man börja ställa sig frågorna, typ:
Kommer alltmer ökande kostnader få motparten att börja backa, eller bli mer villig att få ett snabbt och enkelt avslut?
Kommer en nonchalant och raljerande attityd få motparten mer villig att få ett snabbt och enkelt avslut?
Kommer hårda ord och tag från dig att få lösningen att närma sig snabbt?
Eller är det kanske ett mer normalt bemötande och visad förståelse för motpartens situation i kombination med en tydligt deklaration att det här är inget fel i sådan juridisk mening att hen kommer vinna, och att man inte känner sig obligerad att ersätta detta.
Nu vill jag inte påstå att det finns ett enda universellt bästa bemötande i sådana här situationer, men jag vågar satsa rätt mycket på att det hårda/nonchalanta/hånande/eller kostsamma bemötandet är i de flesta fall sämre.
Min 50-öring
Hittade nyss den här tråden och blev naturligtvis nyfiken på hur det har gått? Så här fyra månader efteråt, är ni mitt uppe i en process (isåfall förstår jag om du inte vill kommentera ärendet) eller har det redan löst sig på ett bra sätt?D danielu skrev:
Intressanta tankar. Det var väl så en gång här, att båda parter skrev ner sin version av ett problem. Så personer som skriver hör bör väl vara försiktiga och tänka på att man bara får en sidas version av vad som händer. De som skapar trådar bör också tänka på att det kan hända att motparten läser.N nissebrun skrev:
Läs en tråd då där köparen skriver om dolt fel. De flesta svarar där att köparen har en undersökningsplikt och att det är en uppförsbacke atr få igenom det som dolt fel.N nissebrun skrev:
Lite samma som man svarar här
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 246 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 246 inlägg
Nu har det tydligen gått några månader så mycket kan ha hänt men generellt bör man, i ett fall som detta, vänligt men bestämt bestrida kravet, givet att det verkligen är ett KRAV. Är det bara ett allmänt hållet brev där köpare påstår saker kan du lugnt avvakta. Dvs gör ingenting.
Du behöver inte ange några grunder för bestridandet och du ska definitivt inte be säljaren utveckla sitt krav. Sitt ner i båten.
Köparens advokat verkar, precis som några redan påpekat, inte ha någon koll på juridiken kring dolt fel så det är inte osannolikt att det är någon kompis till köparen som ställt upp med sitt brevpapper för att skrämma dig. Inget att bry sig om.
De gamla uppgifterna (brevet från kommunen) om misstänkt vattenläcka lär vara av ringa betydelse i detta fall då det endast var en misstanke. Kommunen har på inget sätt visat att det faktiskt var en läcka och köparna lär inte heller lyckas med det.
Krav mot, eller kontakter med den som sålde fastigheten till dig ska du undvika i detta läge.
Utan att gå in i detalj på omständigheterna så finns det mycket som talar för att köparen kommer att ha mkt svårt att driva detta med framgång.
Du behöver inte ange några grunder för bestridandet och du ska definitivt inte be säljaren utveckla sitt krav. Sitt ner i båten.
Köparens advokat verkar, precis som några redan påpekat, inte ha någon koll på juridiken kring dolt fel så det är inte osannolikt att det är någon kompis till köparen som ställt upp med sitt brevpapper för att skrämma dig. Inget att bry sig om.
De gamla uppgifterna (brevet från kommunen) om misstänkt vattenläcka lär vara av ringa betydelse i detta fall då det endast var en misstanke. Kommunen har på inget sätt visat att det faktiskt var en läcka och köparna lär inte heller lyckas med det.
Krav mot, eller kontakter med den som sålde fastigheten till dig ska du undvika i detta läge.
Utan att gå in i detalj på omständigheterna så finns det mycket som talar för att köparen kommer att ha mkt svårt att driva detta med framgång.
Hej Thomas59, jag är glad att se dig här igen.
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 246 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 246 inlägg
Tack Mikael. Ser att du och några andra av det gamla gardet håller ställningarna väl så egentligen borde jag väl nöja mig med att läsa inläggen och nicka instämmande. Följer man bara dina, och de andras, goda råd kan man som utsatt för krav pga dolda fel ta det lugnt. Mikael_L skrev:
Hej Thomas59, jag är glad att se dig här igen.
D danielu skrev:
Jag har inte heller sett denna tråd tidigare.Keiller skrev:
Och några väsentliga aspekter har inte berörts:
Hur mycket vatten anser sig kommunen ha förlorat genom läckaget,
och hur mycket betalning kräver de?
Fördelat på tre fastigheter?
Hur har kommunen/vattenverket kunnat fastställa att läckaget härrör från just dessa fastigheter?
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 246 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 246 inlägg
Av uppgifterna från TS framgår det bara att kommunen ”misstänkte” vattenläcka. Några specificerade krav verkar inte ha framställts. Det är grundat på dessa uppgifter som jag bedömer att TS kan sitta lugnt i båten. Även om kommunen specificerat kraven (vattenmängd, ersättning) lär det vara svårt för köparen att bevisa att det rör sig om samma läcka.
Att köparens jurist anför att köparen känt till, eller i vilket fall borde ha känt till brevet från kommunen är betydelselöst. Säljarens kännedom om ett ev dolt fel är inget rekvisit i fråga om dolt fel. Det visar bara att juristen inte har någon koll.
Att köparens jurist anför att köparen känt till, eller i vilket fall borde ha känt till brevet från kommunen är betydelselöst. Säljarens kännedom om ett ev dolt fel är inget rekvisit i fråga om dolt fel. Det visar bara att juristen inte har någon koll.
KnockOnWood skrev:
