Knarr i gammalt brädgolv
I ett rum har jag blottlagt ett gammalt trägolv som jag har grovslipat och det ser fint ut fastän det nog bara var underlag för korkmatta el dyl från början. Men! På ett ställe knarrar det något förvredet. Det är när man trampar på en viss bräda ungefär mitt emellan två bjälkar, och ljudet kommer just därifrån. Bjälklaget verkar alltså inte vara inblandat i knarret utan det är själva golvbrädorna som knarrar - kanske en trasig spont som gör att två brädor gnider mot varandra?
Att ett gammalt trägolv kan knarra litet tycker jag hör till men det här är på en sådan skala att det t ex skulle kunna väcka någon som sover i rummet intill. Så har någon en idé om hur man kan åtgärda detta?
Jag har t ex funderat på att försöka spruta ned lim i skarven för att fixera de knarrande brädorna mot varandra. Kan det vara värt att pröva?
Att ett gammalt trägolv kan knarra litet tycker jag hör till men det här är på en sådan skala att det t ex skulle kunna väcka någon som sover i rummet intill. Så har någon en idé om hur man kan åtgärda detta?
Jag har t ex funderat på att försöka spruta ned lim i skarven för att fixera de knarrande brädorna mot varandra. Kan det vara värt att pröva?
Tjena.
Min erfarenhet av knarrande golv är att det inte är planket. För om så vore fallet angående trasig spånt, tänk på alla gamla golv som inte har spåntat som ligger och gnider mot varandra utan att ge sig ifrån ljud.
Säger inte att det inte är det.
Men min tanke var (är) att rör sig inte golvet i lodrät riktning när du trampar på det så är det antingen en bräda som ligger lite i luften, men knappt synbart, men det skulle inte ge så höga ljud som du beskriver. Eller, vilket jag tror mest på är att det är en golvbjälke som inte ligger i fas med sig själv,( heter det så?:S) kryssar du den så den ligger helt still tror jag ljudet upphör.
Tråkiga är ju att du får lyfta på några brädor för att komma åt.
Min erfarenhet av knarrande golv är att det inte är planket. För om så vore fallet angående trasig spånt, tänk på alla gamla golv som inte har spåntat som ligger och gnider mot varandra utan att ge sig ifrån ljud.
Säger inte att det inte är det.
Men min tanke var (är) att rör sig inte golvet i lodrät riktning när du trampar på det så är det antingen en bräda som ligger lite i luften, men knappt synbart, men det skulle inte ge så höga ljud som du beskriver. Eller, vilket jag tror mest på är att det är en golvbjälke som inte ligger i fas med sig själv,( heter det så?:S) kryssar du den så den ligger helt still tror jag ljudet upphör.
Tråkiga är ju att du får lyfta på några brädor för att komma åt.
Hur gammalt är brädgolvet? Är det så gammalt att det är spikat med kilformad golvspik ovanifrån? Isåfall kan det vara så att några av dessa har släppt lite, det kan låta riktigt illa när de skaver mot brädan. Det avhjälpes isåfall lätt genom att lägga en huggmejsel på högkant mot spiken och drämma till med en minislägga.
Golvet är från 1927 och det är osynligt spikat med rätt grov vanlig trådspik snett in strax ovanför fjädern. Men springorna är upp till 5-6 mm och på sina ställen syns spiken och går förmodligen att komma åt med en spikdrivare. Så jag skulle kanske kunna pröva att slå fast dem litet bättre.
Men om inte det går, och det ändå skulle vara idé att fästa bättre mot bjälkarna, så kan jag tänka mig att skruva rätt igenom med försänkt skruv och träplugg. Jag har använt den metoden i andra sammanhang och det blir ju faktiskt så gott som osynligt om man är noga med att ta pluggen ur trä med liknande ådring o s v.
Om det i stället som barajag spekulerade skulle vara någon bjälke som låter (fast jag förstod inte det där med "inte ligger i fas med sig själv"!) är det inte mycket att göra för jag kommer inte åt att krysskolva. På undersidan finns ett gammalt paneltak som jag har lagt ned massa jobb på att restaurera, så det rör jag inte. Vågar mig inte på att ta upp en bit av golvet heller för när jag tog upp en bit likadant men mycket illa skadat golv på annan plats märkte jag att de där spikarna får man inte ut utan att skada brädorna mycket. Tyvärr.
Men om inte det går, och det ändå skulle vara idé att fästa bättre mot bjälkarna, så kan jag tänka mig att skruva rätt igenom med försänkt skruv och träplugg. Jag har använt den metoden i andra sammanhang och det blir ju faktiskt så gott som osynligt om man är noga med att ta pluggen ur trä med liknande ådring o s v.
Om det i stället som barajag spekulerade skulle vara någon bjälke som låter (fast jag förstod inte det där med "inte ligger i fas med sig själv"!) är det inte mycket att göra för jag kommer inte åt att krysskolva. På undersidan finns ett gammalt paneltak som jag har lagt ned massa jobb på att restaurera, så det rör jag inte. Vågar mig inte på att ta upp en bit av golvet heller för när jag tog upp en bit likadant men mycket illa skadat golv på annan plats märkte jag att de där spikarna får man inte ut utan att skada brädorna mycket. Tyvärr.
"I fas med sig själv" Var bara en chansning att du förstod.
Ska försöka förklara:
Om den har blivit tvingad till ett läge som den egentligen inte vill ligga på. Så fort bjälken får en chans (när man trampar på en planka) att vrida sig i "rätt läge" då ligger den i fas med sig själv.:wow: ( Lät ju som en abstrakt konstnär haha.)
Ska försöka förklara:
Om den har blivit tvingad till ett läge som den egentligen inte vill ligga på. Så fort bjälken får en chans (när man trampar på en planka) att vrida sig i "rätt läge" då ligger den i fas med sig själv.:wow: ( Lät ju som en abstrakt konstnär haha.)
