Klyva ved eller bara såga korta kubbar till braskaminen, vad är effektivast?

9k läst  39 svar

  1. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 9
    Godkväll.
    I min braskamin KEDDY så har jag noterat att jag ibland klyver veden för fint.
    Det är ju bara för det ska torka bra, men då tydligen 85% av fukten går ut genom ändträet så undrar jag om man ska strunta i allt klyvande och försöka såga upp all ved i enkilosbitar istället.
    En braskamin är ju inte ett under av effektivitet som en riktig vedpanna...

    Så min fråga är egentligen hur ska jag klyva/såga min vet för att optimera arbetsinsats och eldningseffektivitet?
     
  2. N
    Medlem Nivå 7
    Vi har en vedspis så vi eldar mycket med tunna grenar och sly som är för smalt för att klyvas. Jag brukar randbarka dom annars så torkar dom aldrig. Eldade en gång med pinnar som legat 2 år med bark på och dom var inte ännu torra. Så jag skulle säga att normal ved behöver klyvas åtminstone en gång annars så torkar den väldigt långsamt. Jag brukar klyva min ved i hanterliga bitar när den ska torkas och staplas för att sedan hugga den i lagom storlek dit som den ska användas.
     
  3. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 9
    Hej Niq
    Precis så gör jag redan då jag har 4 eldningsställen med olika behov i alla 4.
    Det behöver inte vara dåligt att veden inte är helt torr i mina gamla kaminer då det inte är så effektiva utan verka brinna bäst med stora bitar under lite längre tid.
    Fint kluven torr ved brinner för fort för att gjutjärnet ska hinna förmedla värmen in i huset.

    Så, jag vill se lite funderingar kring grova korta vedbitar som jag inte klyver, i exempelvis 1 kilosbitar, dvs grövre bitar blir väldigt korta med stor uttorkningsförmåga genom ändträet istället för det kluvna sidan.
    Funderingar kring max längd för bra uttorkningsförmåga utan klyvning kopplat till vedsort och vedgrovlek.
     
  4. N
    Medlem Nivå 7
    Om du inte redan har en så är det väl en ide att skaffa en fuktmätare och sedan göra lite provbitar i olika längd och grovlek kanske en 20 st av varje och sedan torka dom. Därefter så klyver du några och mäter fukthalten inuti dom. Sedan kan du fundera på om dom behöver torka mer eller är bra och vilken längd som är passlig för lagom lång torktid. Lite större runda bitar bruka börja ruttna ganska lätt i mitten och bli angripna av insekter. Men om dom hinner torka tillräckligt så minskar säkert den risken.
     
  5. Hyltran från Veglemyren
    Husägare Nivå 9
    Om man ska ge sig själv timlön när man hanterar ved så lönar det sig nog sällan att göra mer än minsta möjliga bara man får veden torr. Ska man optimera sin arbetsinsatsen så ska nog veden torkas ordentlig även om ved tar plats. Men en stor vedhög är ett sätt att visa musklerna :p

    Hur torkade du dem inne, ute, i pannrummet eller i vedskjul?

    Om man ska göra en lägereld är björksly som har legat länge bra, därför att barken skyddar veden från regnet tror jag, torrt är det i alla fall.
     
  6. N
    Medlem Nivå 7
    Först ute utan skydd från ca påsk till midsommar och sedan ute under skydd någon månad och sedan inne i den delen av mitt uthus som jag använde som vedlider vilket var bara en regelstomme med brädfodring och tak. Sedan efter vintern när jag märkt att dom inte var torra så tog jag ut dom i solen igen och sedan in tillbaka. Då var dom inte ännu helt torra men dom gick bra att blanda med annan torr ved.
     
  7. A
    Medlem · Nivå 16
    Klyver allt över 30mm till våra kaminer. Ingår i sommarmotionen att svinga en klyvyxa och så ligger kluvna vedträn stilla i kaminerna och riskerar inte rulla ut mot glasrutorna. Även vi kör med Keddy-insatser hemma och i fritidshuset.
    De tunnare kluvna är perfekta att tända brasan med som ett första inlägg innan man lägger in grövre vedträn.
     
  8. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 9
    Hej.

    Jag försöker utreda hur jag kan optimera klyvning och eldning i min kamin.
    Då jag eldar 15 kubik i min kamin per år så är varje förbättring av godo.
    Jag har förbättrat min kamin på flera punkter så att den effektivare med lyckat resultat.
    Nu går jag på optimeringen av ved i braskamin.
    Optimeringen av veden skiljer sig mellan olika kaminer, veden skiljer sig också i effektivitet beroende av träslag.
    I en panna spelar det inte så stor roll då de vanligtvis är mycket effektivare än en braskamin. Så jag försöker fråga igen: Hur optimerar jag storlek och form på veden beroende på träslag för eldning i min braskamin?
     
  9. A
    Medlem · Nivå 16
    Jag tycker att det är besvärligare och tråkigare att kapa än att klyva. Därför gör jag så långa bitar som går in i eldstaden. Vidare tycket jag det är besvärligt att stapla veden om bitarna är för korta. Energirika träslag brukar jag klyva i lite mindre bitar. Att veden är torr är alltid en fördel. Inte bara för att det är lättare att tända och det brinner renare. Det blir mindre sot i eldstaden och skorstenen också. Som du själv är inne på finns inget universellt optimum.
     
  10. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 9
    Hej

    Är bitarna korta så behöver jag inte stapla, vilket jag inte gör nu heller.
    Men om jag bara kapar så blir det färre moment och effektivare att jobba med veden, lite besvärligare att bär på armen.
    Men i en braskamin som har sämre värmeutbyte vill jag att det brinner längre tid istället.
    Så, finns det något obegåvat med att bara kapa?
    Och tänker jag rätt i detta fall.
    Jag kommer förstås prova i vår och höst.

    I min kokskamin Huskvarna 80 så trivs den bäst med okluven ved/pinnar, då det brinner saktare.
    Kluven ved brinner som ett hellvette med höga rökgastemperaturer som föjld, där får jag vara försiktig.
     
  11. A
    Medlem · Nivå 16
    Att elda ved i en kokskamin är inte optimalt någonstans. Om du inte staplar veden, hur förvarar du den då? Det finns knappast något obegåvat med att prova din metod. Antingen är det bra och då fortsätter du, eller så är det inte bra och då slutar du. Titta på röken när du eldar. Om den inte syns eller om den är vit vid stark kyla så brinner det bra. Är det tjock grå eller svart rök så gör du något fel.
     
  12. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 9
    Jag kastar veden in i min vedbod, mindre ved får plats och det torkar bättre.
    Hur man eldar behöver ingen tala om för mig, och vad folk tycker är inte lika viktigt som att få reda på vad folk faktiskt vet.

    Jag känner att jag är på obruten mark när jag frågar om att inte klyva alls och vad effekten blir i min braskamin när jag eldar "kubbar".

    Så, hur korta bitar ska jag såga i förhållande till diametern och trädslag för att det ska torka minst lika bra som "normalt" kluven ved?
    Hur kommer dessa "kubbar" bete sig i förbränningsfasen jämfört med kluven ved, är det någon skillnad mot kluven ved.

    Jag tror, med betoning på tror att det kommer brinna med bra förbränning under längre tid, vilket jag tror ger bättre energiutbyte i min braskamin.
    Men jag vill veta, precis som jag mätt rökgastemperaturer värmeutbyte med mina förbättringar på min ineffektiva braskamin, ineffektiv jämfört med riktig panna.
     
  13. Hyltran från Veglemyren
    Husägare Nivå 9
    Förutom i plånboken
     
  14. Workingclasshero
    Medlem · Nivå 9
    Tack för stödet, blev faktiskt lite stött.......
     
  15. Oldboy
    Medlem · Nivå 12
    Vet och vet... Det är inte lätt att veta.

    Har en braskamin Hugo miljö fr 80-talet, med turbopropfläkt och underförbränning, samt en gammal gjutjärnare, troligtvis en kokskamin med tanke på brevlådeinkastet för mkt finhuggna och korta vedbitar.

    Att elda med riktig kol/koks i den gamla kaminen gör att den håller värmen hela natten.
    Att elda med den ved som går in ger nästan rödglödgad supervärme. (Ask, Ek, Bok).

    Plåtskrället överhettar rummet den står i och det närmast på någon halvtimme. Dock är det en enorm skillnad beroende på vilken ved som används.
    Ask är grymmast, sedan ek, och så bok. Blir en ohygglig värme. Björk, Asp, Al, Sälg, Furu och Gran funkar bättre eftersom de ger betydligt sämre värmeutbyte.

    Så min första hypotes är att det inte bara är vedens form, utan även trädslag, (och naturligtvis fukthalt), och kamin/eldstad som påverkar utbytet.

    Min andra hypotes säger vedens ytarea, eftersom det är där det brinner.

    Min tredje hypotes säger att ju tyngre/kompaktare/tätare träslag desto kortare bitar måste till.

    => Trial and terror.
    Och, återkom med utfall om ett år el två! :rolleyes:
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: