Vi har börjat riva i ett relativt nylagt klinkergolv då det dykt upp väldiga tveksamheter gällande utförandet då det börjat lossna någon platta. Tanken från början var enligt hantverkaren själv och avtalet att komplettera bjälklagets regelstomme till cc 300 som idag är mellan cc 600 och cc 700 sedan lägga spårad spån, armering, flytspackel och sedan klinkers med 30x60 plattor. Max spännvid på bjälklaget är 4,2m (2x50x180 förskjutet med 20mm i höjdled från 50-talet) och total sammanhängande yta är ca. 25kvm.
Är vi konstiga som tycker att nedan metodbyte känns tveksamt?
Deras metod
- Kortlingar nedfällt ~22mm i varje fack, 45x120 på cc 300 som har skruvats mot befintliga regelverket med glipor på många ställen(?).
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
- På dessa kortlingar har det sedan lagts golvspånskivor nedfällt mellan reglarna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
- Sedan monterades en Flooréskiva (Aluminiumbeklädd EPS) på 17mm som monterades med LIP flytfix. Där har de även karvat ur EPS från skivorna för gamla avväxlingar (där slangen tar en liten extra böj på första bilden nedan). Ytflytningen på flytfixet ser ut att ha varit dåligt på några av de ställen vi tagit upp det på
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
- Flooréskivan hade lagts direkt på PEX vattenrör. Slangarna passerar över en stålbalk här precis.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
- Direkt på dessa skivor har det lagts klinker med LIP Multifix lätt. Plattor har på vissa ställen legat dubbelt och fixet har varit väldigt ojämnt applicerat. De plattor vi lyft lossnade vad vi tror är väldigt lätt och har varit väldigt rena på baksidan när de tagits upp
För det första känns det spontant som det saknas en flytspackelkaka över era Flooréskivor. Ser inte hur dessa kan vara enda underlaget för klinkers
För det andra så känns det som oavsett detta så är det illavarslande om lösa klinker har dålig täckning under. Man blir fundersam då om fixet skinnat vid läggning
Det ska gå att sätta klinkrrs direkt på skivorna. Flyt behövs bara i badrum för att fixa fall. Fixet har ju helt klart skinnat sig innan klinkers är satta. Mycket klantigt.
Jag gjorde min hall på liknande sätt för 15 år sedan. Nedsänkt golvspån mellan cc60 reglar. Jag förstärkte spånskivorna med 45*45 reglar på baksidan för att öka böjmotståndet.
Kompletterande avseende fix på plåt....
LK har sitt eps16 system, där man kan sätta klinkers direkt på aluminiumplåten. I deras beskrivning så ingår ett täckande lager primer mellan plåt och fix. Det behövs troligen för fästet av fix samt korrosionsskydd av al-plåten. Jag ser annars inget problem med själva metoder och utförande av jobbet. Bjälklaget blir tillräckligt styvt. Förutom att fixet har skinnat sig innan plattsättning. De har haft bråttom och slarvat. Jättetråkigt
Sättet att stabilisera bjälklaget bygger på ett feltänkande, att bristen på styvhet hos golvreglarna fullt ut kan kompenseras genom kotlingar. 100x180 mm är för klena dimensioner för en spännvidd på 4,2 m. I det aktuella fallet blir svikten för stor och då hjälper det inte vad man använder för material högst upp. Ska golvspånskivor ha någon positiv effekt på svikten ska de ligga limskruvade ovanpå golvbjälkarna. Den bästa lösningen är att lägga in limträbalkar mellan de befintliga på en något högre höjd så att dessa tar över bärningen. Förslagsvis 140x225 mm. Om det är viktigt att hålla nere bjälklagets höjd kan du använda 165x180 mm istället.
I en del av bjälklaget så är det två golvreglar som sitter ihop förskjutna i höjd med 20mm som på bilden nedan. Kan man räkna om dessa till vad det motsvarar om det endast hade varit en regel? För antar att det vare sig blir som en 51x180 eller en 102x200?
Sen så har vi fått tre konstruktionsutlåtanden (bifogade) som vi tycker är högst tvivelaktiga med märkliga resultat och konstiga slutsatser om skyddade zoner i bjälklag, tvång att utföra arbetet på ett visst sätt, att beräkningslaster är sällan förekommande. (Golvet är idag omgjort med cc300, spångolv och flytspackel)
Bifogade filer
- Utlåtande 1
- Utlåtande 2 då vi kompletterat med information
- Utlåtande 3 då det ändrat värden till felaktiga grundförutsättningar. T.ex. felaktigt flyttat placering av stålbalk från utlåtande 2 och ökat dimensioner.
Hur räknar man nedböjning för två reglar som i bilden nedan de har en totalhöjd av 200 tillsammans? För antar att det vare sig blir som en 51x180 eller en 102x200?
Jag har tittat lite på utlåtandet och de är lite bristfälliga/kortfattade. Det framgår exempelvis inte för vilka laster som det är kontrollerat mot, ingen hänvisning(kapitel, avsnitt) till var nedböjningskraven står.
Sen att man jämför med SBN anser jag inte är rätt när det kommer till bruksgränskontroller som det är i ditt fall. Det framgår heller inte vilka lastkombinationer i bruksgräns enl EKS som används. I brottgräns däremot är en jämförelse mot den norm som användes när huset byggdes mer relevant. Jag får heller inte ihop dimensionen, den verkar inte stämma med det du skriver, har han räknat om tvärsnittet? Sen är det lite text som inte tillför utan mer väcker frågetecken, exempelvis spånskivan samverkar med kortlingar... och vad skulle isf detta bidra med då det inte påverkar styvheten nämnvärt i den relevanta styvhetsriktningen?
Nej vi förstår ej heller och har aldrig trots efterfrågan fått några laster eller fått någon förklaring på varför de räknar med SBN80 då huset byggdes under 30-talet och EKS ska användas. Och texterna i utlåtande 2 har vi tyckt bara är något för att förvirra..
De har aldrig mätt vad tvärsnittet/spännvidder är utan har hittat på värden utifrån vad dom tror/vill att det ska vara. Först skrev de 2x50x200 sedan har de ändrat till 2x63x200 i utlåtande 3. Vi har mätt reglarna till måtten som i bilden i mitt inlägg ovan 2x51x180 som är förskjutna i höjd med 20mm.
Till exempel
För att få 4m har de mätt de fria utrymmet i ett rum i källaren under bjälklaget, mellan ytterväggen och en innervägg. På andra sidan innerväggen är det en stålbalk som bjälklaget är upplagt på där ytterväggen var ursprungligen (utbyggt 1951), där vi har mätt spännvidden till 4,2m.
Har ni haft som krav att inte komma över en viss höjd?
Som justus skriver så ska golvskivorna vara limmade mot varandra i spånten för att det ska bli rätt...
Man borde minst ha limmat en 13mm golvgipsskiva över alt limmat och skruvat hela 22mm golvspån över allt.
Bjälklagskassetter eller gles med golvvärmen mellan bef golvreglar, 22spån och limmad golvgips eller min 13mm flytspackel på spångolvet då hade det funkat
Har ni haft som krav att inte komma över en viss höjd?
Som justus skriver så ska golvskivorna vara limmade mot varandra i spånten för att det ska bli rätt...
Man borde minst ha limmat en 13mm golvgipsskiva över alt limmat och skruvat hela 22mm golvspån över allt.
Bjälklagskassetter eller gles med golvvärmen mellan bef golvreglar, 22spån och limmad golvgips eller min 13mm flytspackel på spångolvet då hade det funkat
Fanns önskemål om en så låg tröskel som möjligt mot en angränsande yta. Men det är idag omgjort med ett bjälklag på cc300, spårad golvspån på bjälklaget och flytspacklat enligt konstens alla regler och ingen tröskel, utan att bli nämnvärt dyrare.
Bbossespecial skrev:
Jag antar att utlåtandet är beställt av entreprenören? Kvaliteten på utlåtandet är som sagt väldigt vagt och säger inte direkt så mycket.
Jo precis det är beställt av entreprenören för att de vill visa att hela jobbet är fackmässigt utfört och korrekt. Faller ju på även på att klinkern var lagd som den var..
nino skrev:
