Keramisk säkring timer
Hej, har en ”timer med integrerat uttag” som lagt av. Det sitter en keramik säkring inuti som heter ” T 8A H 250V” som jag tänkte byta, men hittar bara glassäkringar på kjell.com, går det lika bra?
Nej, H i namnet indikerar hög brytförmåga (om jag minns rätt) och då är det vanligen keramiska säkringar. De är förvånansvärt svåra att hitta i vanliga konsumentbutiker men finns på t.ex. Amazon
https://www.amazon.se/Witonics-Förpackning-keramiska-säkringar-tidsfördröjning/dp/B008R8PZIO/ref=sr_1_1?keywords=t8ah250v&qid=1664480401&qu=eyJxc2MiOiIyLjExIiwicXNhIjoiMC4wMCIsInFzcCI6IjAuMDAifQ==&sprefix=t8ah,aps,97&sr=8-1
Det är egentligen synd att stödja Amazon och kannibalisera mindre butiker men just detta är en grej som är orimligt svår att få tag på annars som privatperson.
Det finns på Elfa också men det är svindyrt.
https://www.amazon.se/Witonics-Förpackning-keramiska-säkringar-tidsfördröjning/dp/B008R8PZIO/ref=sr_1_1?keywords=t8ah250v&qid=1664480401&qu=eyJxc2MiOiIyLjExIiwicXNhIjoiMC4wMCIsInFzcCI6IjAuMDAifQ==&sprefix=t8ah,aps,97&sr=8-1
Det är egentligen synd att stödja Amazon och kannibalisera mindre butiker men just detta är en grej som är orimligt svår att få tag på annars som privatperson.
Det finns på Elfa också men det är svindyrt.
Hur vet du det? Varför sitter där en keramisk säkring om det inte är nödvändigt?
Hittade dessa tre keramiska 5*20mm säkringar på TME.EU
2kA https://www.tme.eu/se/details/522626/sakringar-5x20mm-troga/eska/
1,5 kA https://www.tme.eu/se/details/zct-8a/sakringar-5x20mm-troga/eska/522-726/
1kA https://www.tme.eu/se/details/0001.2513/sakringar-5x20mm-troga/schurter/
2kA https://www.tme.eu/se/details/522626/sakringar-5x20mm-troga/eska/
1,5 kA https://www.tme.eu/se/details/zct-8a/sakringar-5x20mm-troga/eska/522-726/
1kA https://www.tme.eu/se/details/0001.2513/sakringar-5x20mm-troga/schurter/
Hej, den är sandfylld (keramisk), går det lika bra med glas då alltså?J jonaserik skrev:
Hej, tack för länk, ”Electrony” vad är det egentligen för skillnad på de 3 du länkar till, de är alla på 8A, och tröga, men det som skiljer är ”brytförmågan” ?!
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 377 inlägg
En keramisk säkring väljer man för att undvika risken för glassplitter vid en kortslutning. Det lär knappast finnas någon bostad som har en högre kortslutningsström än 1 kA så den torde räcka långt. Det ska möjligen vara om timern sitter i mätarskåpet och nätägaren har förstärkt nätet för solceller.
Om det verkligen finns motiv för en keramisk säkring i en timer för hushållsbruk är en annan fråga. Visst, jag har bytt glassäkringar i diverse elektronik som gått i bitar och något större problem har det väl inte varit annat än olägenheten med allt glassplitter. Möjligen kan det finnas risk för brand. Det vanliga, det som troligen har hänt här, är att säkringen gått pga överlast och då blir det inget glassplitter.
Om det verkligen finns motiv för en keramisk säkring i en timer för hushållsbruk är en annan fråga. Visst, jag har bytt glassäkringar i diverse elektronik som gått i bitar och något större problem har det väl inte varit annat än olägenheten med allt glassplitter. Möjligen kan det finnas risk för brand. Det vanliga, det som troligen har hänt här, är att säkringen gått pga överlast och då blir det inget glassplitter.
Jag blev lite nyfiken så jag föröskte googla. Men hittade inget mer än att skillnaden är "hög brytförmåga".
Hög brytförmåga på en säkring handlar om hur den beter sig vid en kortslutning. Om du ex. har en anläggning med väldigt bra matning från elnätet, så blir det kanske 1000A vid en kortslutning. En "dålig" säkring klarar kanske bara 500A. Dvs. om strömmen överstiger det så så fortsätter det att gå ström i gasblandningen som uppstår när säkringstråden förgasas. Säkringen bryter inte.
Mer vanlig fall är om du vill bryta en induktiv last, ex. en elmotor. Induktionen i motorn vill fortsätta driva en ström när strömmen bryts, det byggs upp en hög spänning över den brutna säkringen, spänningen skapar en ljusbåge, strömmen hoppar över säkringen. En ljusbåge har väldigt låg resistans när den väl tänt, så spänningen över ljsubågen blir nära noll, strömmen begränsas inte av den brutna säkringen. Jämför med tändspolen och tändstiftet i en bil.
När jag gick på tekniska högskolan för en massa år sedan berättades det om en misslyckad labb med en stor likströmsmotor. Labbhandledaren hade visat teknologerna vad man absolut inte får göra, får hjärnsläpp och bryter fel brytare, istället för att bara peka på den.
Konsekvensen blev att motorn skenade, det gick inte att stänga av strömmen, den bara hoppade över brytaren, någon bröt med nödströmbrytaren för labbsalen, hjälpte inte. Proppsäkringarna i labbsalen "exploderade" men strömmen bröts inte. Stigarsäkringarna för hela våningen löste ut men bröt inte strömmen, kablarna på kabelstegar började brinna. Tills slut bröt säkringar på primärsidan av skolans högspänningsställkverk. Motorn slets sönder och exploderade av centrifugalkraften.
Nu vet jag inte hur mycket av denna beskrivning som var en skröna för att skrämma oss som skulle göra samma labb några år senare. Men detta att bryta stora induktiva strömmar är en vetenskap. Förr fanns det på ställverk små "hundkojor" av trä. I dem satt "dynamitbrytare". Man hade en liten dynamitladdning som löser ut samtidigt som brytaren bryter, explosionen skall blåsa bort ljusbågen och på så sätt "släcka den". Hundkojan fick snickars ihop igen efter en brytning. Där kan man prata om "hög brytförmåga".
Men vilken skillnad det är på brytförmåga mellan en glasrörsäkring med eller utan "H" har jag inte lyckats få fram.
Hög brytförmåga på en säkring handlar om hur den beter sig vid en kortslutning. Om du ex. har en anläggning med väldigt bra matning från elnätet, så blir det kanske 1000A vid en kortslutning. En "dålig" säkring klarar kanske bara 500A. Dvs. om strömmen överstiger det så så fortsätter det att gå ström i gasblandningen som uppstår när säkringstråden förgasas. Säkringen bryter inte.
Mer vanlig fall är om du vill bryta en induktiv last, ex. en elmotor. Induktionen i motorn vill fortsätta driva en ström när strömmen bryts, det byggs upp en hög spänning över den brutna säkringen, spänningen skapar en ljusbåge, strömmen hoppar över säkringen. En ljusbåge har väldigt låg resistans när den väl tänt, så spänningen över ljsubågen blir nära noll, strömmen begränsas inte av den brutna säkringen. Jämför med tändspolen och tändstiftet i en bil.
När jag gick på tekniska högskolan för en massa år sedan berättades det om en misslyckad labb med en stor likströmsmotor. Labbhandledaren hade visat teknologerna vad man absolut inte får göra, får hjärnsläpp och bryter fel brytare, istället för att bara peka på den.
Konsekvensen blev att motorn skenade, det gick inte att stänga av strömmen, den bara hoppade över brytaren, någon bröt med nödströmbrytaren för labbsalen, hjälpte inte. Proppsäkringarna i labbsalen "exploderade" men strömmen bröts inte. Stigarsäkringarna för hela våningen löste ut men bröt inte strömmen, kablarna på kabelstegar började brinna. Tills slut bröt säkringar på primärsidan av skolans högspänningsställkverk. Motorn slets sönder och exploderade av centrifugalkraften.
Nu vet jag inte hur mycket av denna beskrivning som var en skröna för att skrämma oss som skulle göra samma labb några år senare. Men detta att bryta stora induktiva strömmar är en vetenskap. Förr fanns det på ställverk små "hundkojor" av trä. I dem satt "dynamitbrytare". Man hade en liten dynamitladdning som löser ut samtidigt som brytaren bryter, explosionen skall blåsa bort ljusbågen och på så sätt "släcka den". Hundkojan fick snickars ihop igen efter en brytning. Där kan man prata om "hög brytförmåga".
Men vilken skillnad det är på brytförmåga mellan en glasrörsäkring med eller utan "H" har jag inte lyckats få fram.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 377 inlägg
En "vanlig" glasrörssäkring är troligen klassad som "låg" brytförmåga vilket enligt standarden är 10x märkströmmen eller minst 35 A (AC). Men tillverkarna kan ligga en bra bit över detta, se specen. Det finns en mellanklass också med lite bättre brytförmåga. Möjligen har man funnit grund för att använda säkringar med hög brytförmåga i denna typ av apparat som har ett uttag, där apparaten själv alltså inte har kontroll på belastningen. Hushållsstandarden har dock inga krav på brytförmågan.
En keramisk säkring har ett skal av porslin eller liknande som är fylld med fin sand, detta gör att själva tråden i den kyls av och håller bättre för en längre period av hög belastning. En vanlig i glas värms tråden snabbare i. Det är lika med huvudsäkringar som sitter i skåpet på fasaden via porslin och sand. På vintern kyls dom av och tål mera värmetommib skrev:
Den större belastningen tål dom i någon sekund och vill man belasta "gruppen mera så får man sätta dit en "större" säkring. Däremot släcker porslinssanden effektivt ev ljusbågar.
Och för att få till en trög säkring använder man samma grovlek på smälttråden som i vanliga men man har en förtjockning på tråden så att det tar en lite längre stund att värma upp tråden så att den smälter.
Och för att få till en trög säkring använder man samma grovlek på smälttråden som i vanliga men man har en förtjockning på tråden så att det tar en lite längre stund att värma upp tråden så att den smälter.
Ja, det är min uppfattning också. Det är brytförmågan vi pratar om, inte egenskaperna vid överlast. Brytförmåga handlar just om att bryta en ljusbåge som uppstår när säkringen löser.
Nåväl, det verkar inte behövas egentligen och det går säkert jättefint att sätta en glasrörssäkring där men jag undrar fortfarande varför det sitter en dyrare keramisk säkring från fabrik om den andra går lika bra. På en volymprodukt som dimmers så gör det där halva öret skillnad.
Nåväl, det verkar inte behövas egentligen och det går säkert jättefint att sätta en glasrörssäkring där men jag undrar fortfarande varför det sitter en dyrare keramisk säkring från fabrik om den andra går lika bra. På en volymprodukt som dimmers så gör det där halva öret skillnad.
