Är inte kapacitiv reaktiv effekt och övertoner två olika sätt att minska effektfaktorn? I fallet switchande spänningsomvandlare har ju spänningen och strömmen helt olika kurvform och fasvinkeln blir odefinierad. Kapacitiv reaktiv effekt får man om det sitter en kondensator över fas och nolla såsom det gör i prylarna Bigclive plockar isär. Övertoner får man exempelvis om en kondensator i stället sitter efter en likriktare såsom de gör i switchande spänningsomvandlare.M Martin Lundmark skrev:
Hej AvemoA Avemo skrev:
Du skrev ” Är inte kapacitiv reaktiv effekt och övertoner två olika sätt att minska effektfaktorn?”
Håller med dig
Du skrev ”I fallet switchande spänningsomvandlare har ju spänningen och strömmen helt olika kurvform och fasvinkeln blir odefinierad. ”
Håller inte med dig.
Eftersom reaktiv effekt enbart handlar om (enbart är definierad för) fasvinkeln mellan grundtonens ström och spänning så mäter man den separat genom att filtrera fram grundtonen för strömmen och spänningen. Effektfaktorn för grundtonen kallas Displacement power factor (DPF)
https://americas.hammondpowersoluti...faq/general/power-factor-or-true-power-factor
Effektfaktorn (PF) är kvoten mellan skenbar effekt (S) och aktiv effekt (P)
Vid mätning av övertonshalt handlar om vilka andra frekvenser, än 50 Hz, som förekommer i ström och spänning
Redigerat:
Det är inte ovanligt att i gångsteget är en likriktare och kondensator. Det blir en delvis kapacitiv last.
Likriktare och kondensator är väl standard. Det är något speciellt om det är aktiv PFC. Jag är inte helt hemma på begreppen här. Men likriktaren med glättningskondensator uppför sig inte som en kapacitiv reaktans. Kapacitiv och induktiv reaktans motverkar varandra så att två laster som var för sig har en låg effektfaktor kan få en hög effektfaktor tillsammans. Det gäller inte för en likriktare med glättningskondensator. Den har en låg effektfaktor utan att ha en stor fasvinkel. Och det finns ingen enkel last som kan motverka den låga effektfaktorn i det fallet.D Daniel 109 skrev:
Hej AvemoA Avemo skrev:
Det är kanske inte så mycket i varje omvandlare men totalt börjar vi ha ganska många SMPS i en bostad. T.ex. så är varje LED-lampa är en SMPS utan PFC.
Jag tror inte alla har förstått att näten med kablar och SMPS numera snarare är i behov av induktiv faskompensering än kapacitiv faskompensering.
Jag ska försöka förklara hur kraftelektronik kan styra fasläget mellan strömmens och spänningens grundton (50 Hz). T.ex. så innebär en framkantstyrd dimmer att en glödlampa får induktiv fasvinkel (mellan ström och spänning) vid nedstyrning. Med en bakkantstyrd dimmer får en glödlampa kapacitiv fasvinkel (mellan ström och spänning) vid nedstyrning.
Jag provar att använda figurer som finns på nätet
Om du följer länken som visar strömmar och spänningar i en SMPS utan PFC som får en kapacitiv fasvinkel mellan ström och spänning vid drift ;
https://www.quora.com/Why-do-UPS-un...-watt-ratings-when-watts-are-volts-times-amps
Och där under rubriken “Why do UPS units like this example (APC BE670M1 675 VA 360 Watts) have a large difference in the VA and watt ratings when watts are volts times amps?” trycker på “Continue reading” så får du fram två grafer.
Den övre grafen visar kondensatorspänningen i blått, den likriktade nätspänningen i rött och den ström som laddar upp kondensatorn i svart.
Följ grafen från vänster, när den röda nätspänningen överstiger den blå kondensatorspänningen då öppnar likriktardioderna och den svarta strömkurvan visar att kondensatorn laddas.
När den röda nätspänningen har passerat toppvärdet så slutar dioderna leda. Strömmen stängs alltså av strax efter toppvärdet och öppnar igen och släpper igenom strömmen igen nästa halvperiod då den röda nätspänningen överstiger den blå kondensatorspänningen
Den undre grafen visar hur den blå växelspänningen och den röda växelströmmen ser ut. Eftersom spänningen nästan är sinusform så innehåller den i huvudsak 50 Hz. Även om det inte är så lätt att se i grafen så innehåller strömmen faktiskt mest 50 Hz och sedan övertoner i fallande skala.
Eftersom strömmen stängs av vid spänningens toppvärde, så ligger huvuddelen av strömmen före spänningen (d.v.s. kapacitiv fasvinkel). Gör man en fourieranalys av ström och spänning (uppdelning i frekvenskomponenter) så kommer den att visa på att strömmens 50 Hz komponent är före spänningens 50 Hz komponent
Displacement power factor (DPF), och därmed mängden kapacitiv reaktiv effekt bestäms av fler faktorer än bara den ingående kondensatorn som ingår i likriktaren, bl.a. så varierar den med den aktiva belastningsströmmen (DC) till lasten och nätspänningens nivå.
Redigerat:
Hej AvemoA Avemo skrev:
Numera är det ganska vanligt att större laster, genom krav i normer, har PFC som hanterar både övertoner och reaktiv effekt. Tyvärr skapas samtidigt en ny nackdel ”supraharmonics” (2–150 kHz) som en rest av switchfrekvenserna (en mängd olika frekvenser som blandas och som genom olinjära element i elnätet bildar nya övertoner till switchfrekvenserna), För ”supraharmonics” saknas fortfarande normer.
På sidan 33 och framåt I dokumentet “The zone concept: design of low-voltage installations considering the spread of high frequency harmonics” kan du läsa hur man samtidigt kan hantera både reaktiv effekt och övertoner när man bygger en anläggning.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:999206/FULLTEXT01.pdf
Kortfattat så bestod datavåningen av ca 140, bildskärmar printer etc. samt ca 10 kW lysrörsbelysning standardkompenserade (jag tror det är till ca 0.9 i induktiv PF). Datorerna och övriga nätdelar hade SMPF men ingen PFC.
Genom att fördela alla lasterna på två trefastransformatorer med olika kopplingsart ”filtrerades” de mesta av övertonerna bort och datorernas kapacitiva reaktiva effekt kompenserade ut det som var kvar att kompensera för lysrören.
Fig 4 på sid 35 visar att resultatet blev en total PF (se mätpunkt 1, MP1) på -0.990, -0.991 respektive -0.989. När det gällde displacement power factor (DPF) så uppnåddes 0,999, 0.999 respektive -0.999.
Mätningar visar att nivån av ”supraharmonics” var lågt, detta visas på de följande sidorna
Naturligtvis går detta inte att tillämpa generellt och överallt, men i detta fallet handlade det om vanliga datorsalar för undervisning och sådana har vi mängder av.
När jag skrev ” Det är kanske inte så mycket i varje omvandlare men totalt börjar vi ha ganska många SMPS i en bostad. T.ex. så är varje LED-lampa är en SMPS utan PFC.” så hoppas jag inte att det missförstods så att våra bostäder genererar mängder med reaktiv effekt.M Martin Lundmark skrev:
Ser vi trettio år bakåt och fram till idag så är det rimligen så att vi har förbättrat effektfaktorn (PF) i från att vara något induktiv och att strömmen var övertonsrik till att idag vara nära 1 och inte lika övertonsrik ström. Men däremot har nog förekomsten av ”supraharmonics” (2–150 kHz) ökat.
För den som vill fördjupa sig på PF, DPF, reaktiv effekt och övertoner så kan ni läsa dokumentet; ”Harmonics and How They Relate to Power Factor”
https://www.maintenance.org/fileSen...873514/fodoid/399590942964873512/POWERFAC.pdf
Där finns förklaringar och beräkningar vid förekomst av både reaktiv effekt och övertoner
i tabell 1 kan vi se en uppräkning av mätta data för ett antal elapparater i ett amerikanskt hem, PF (pf true), DPF (pf disp) och THD I).
Lägg märke till att elapparaternas reaktiva effekt kan vara antingen kapacitiv (leading displacement power factor) eller induktiv (lagging displacement power factor).
Att tillföra kapacitiv reaktiv effekt till en användare av el som redan har överskott på kapacitiv reaktiv effekt innebär överkompensering av den reaktiva effekten, och är normalt till ingen nytta.
Ett annat dokument” Power Factor Correction and Harmonics” kan bl.a. hjälpa till att förstå vad som menas med att ansluta övertonsrika laster till transformatorer med olika kopplingsart, exempel 5-6 sid 5 i dukumentet.
https://inverterdrive.com/file/Understanding-effects-of-Power-Factor-Harmonics
Redigerat:
Ungefär som när Kjell Stensson på SVT fick folk att dra en nylonstrumpa över den svartvita tv-apparaten för att få färg-tv. Stora delar av folket gick på detta, ungefär som när dom röstar på S och blir blåsta.Gimp skrev:
If you can´t convince them, confuse them
En lång utläggning om reaktiv och kapacitiv effekt har inget med elräkningen att göra.
En fingervisning för tekniskt kunniga är att priser för el beräknas i sorten kWh, inte kVAh
Att fippla runt med fasvinklar mm ger inte en krona besparing.
VoltBox är och förblir en bluff som endast borde få säljas den första april, om ens då!
En lång utläggning om reaktiv och kapacitiv effekt har inget med elräkningen att göra.
En fingervisning för tekniskt kunniga är att priser för el beräknas i sorten kWh, inte kVAh
Att fippla runt med fasvinklar mm ger inte en krona besparing.
VoltBox är och förblir en bluff som endast borde få säljas den första april, om ens då!
Vilket kommer att ses när fler sätter upp solceller. Två lika stora grannhus, det ena har solceller det andra inte. Det ena köper hälften så mycket el och betalar därför avsevärt mindre i överföringsavgifter. Idiotiskt, ledningar slits inte för att mera el går genom dom, underhållet är lika stor för båda, solcellshuset åker snålskjuts på det andra. Kommer att leda till fasta avgifter för överföringen.S Stego1 skrev:
Nu fattar jag inte riktigt vad som är problemet.D Dalf skrev:
Vill man betala mindre i överförigsavgifter är det väl en utmärkt ide att skaffa solceller?
Tycker man att elbolagen tjänar för mycket pengar kan man väl köpa aktier till pensionen eller starta ett eget?
Det finns inget problem som inte innehåller en möjlighet!
Det ligger en del i det du säger. Jag tror dock inte att överföringsavgifterna blir fasta. Dom vill nätägarna kunna styra efter eget gottfinnande, som idag. Det lustiga är att när staten ägde hela skiten så behövdes inga fördyrande övergöringsavgifter för att täcka underhållet och elleverans. Själva elen är inte så fasligt dyr, det är alla hittepåavgifter som driver priset uppåt. Ta bara idiotin med moms på en skatt.D Dalf skrev:
