Kan inte överklaga bygglov om grannfastigheten inte angränsar

Vad har domen för målnummer?

 

Ö 5766-21, ”Sularpsängen”:
https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/avgoranden/2021/105869/

 

Någon som orkar sammanfatta lite mer i detalj vad frågan gäller?

 

Är det nån mer än jag som bara blev mer förvirrad av detta inlägget?

 

Var är det du inte förstår?

 

Om din fastighet inte gränsar till grannen som söker bygglov så har du inte samma rätt att överklaga bygglovet som om din fastighet gränsade till den, och friliggande områden anses inte gränsa till grannen.

 

Det blir förvirrande när det i artikeln står ”Med friliggande områden avses områden som inte ingår i fastigheten och som är skilda från varandra genom mark eller vatten.”

Det är lite fel, de ingår visst i fastigheten, bara det att de är separata delar rent fysiskt. I fastighetskartor kan man ofta se det genom att de har ett delnummer, som ”Åkra 1:2 [1]” och ”Åkra 1:2 [2]”.

Det är alltså en och samma fastighet, men uppdelad på flera fristående delar som inte sitter ihop med varandra fysiskt, bara juridiskt.

Och jag tycker inte det är ett dugg konstigt att man inte räknas som rågranne till en separat del av fastigheten som kanske ligger många hundra meter bort från ens egen fastighetsgräns.

Sen blir det ju inte bättre av ingressen av artikeln förleder en att tro att det är fastigheten med flera delar som är den som inte får överklaga, när det efter en stund framgår att det är tvärtom; grannfastigheten som inte får överklaga när det sker ett bygge på en icke angränsande del av den flerdelade fastigheten.

 

Det som avses med "friliggande områden" är alltså vad som i dagligt tal kallas för att en fastighet består av flera skiften?

Så man får inte använda det faktum att ens fastighet gränsar till ett skifte av en fastighet för att kunna överklaga bygglov på ett annat skifte av denna fastighet, när detta är beläget utan närhet till din fastighet. Låter rimligt och helt i linje med syftet att begränsa vilka som har rätt att överklaga till de som är berörda.

En intressant följdfråga är hur man skulle se på om en rågranne till en mycket stor fastighet använde motiveringen att de är rågranne för att överklaga ett bygglov som rör en plats flera kilometer från den egna fastigheten. Där man uppenbart inte skulle kunna anses berörd i någon saklig mening, utan bara formellt genom rågranneskapet.

 

Och svaret på min sista fråga fanns i klartext som en del av rättens resonemang i domen:

"Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ 2005 ref. 36 konstaterat att principen om rågrannes klagorätt gäller oavsett hur långt det är mellan platsen där den sökta åtgärden ska vidtas och rågrannens fastighet eller bostad. En rågranne brukar således ges rätt att överklaga även när avståndet är förhållandevis betydande och omständigheterna därför närmast talar för att grannen inte påverkas av bygglovet. Avståndet kan emellertid i ett sådant fall få betydelse vid den materiella prövningen av ärendet."

Ordvalen "brukar" och "förhållandevis" betydande avstånd verkar dock antyda att det inte kan tas för givet att man i något extremt fall kan komma att säga nej.

 

Då kan man hoppas på att det inte ska skickas ut papper fysiskt till alla grannar i fortsättningen vid ansökan om bygglov.
Vi fick fördyrad ansökan med flera tusen pga. väldigt många rågrannar som i vissa fall låg många km bort då fastigheten vi sökte bygglov på har flera mindre markplättar runt om i byggden.