Jag har dåligt vattentryck i hydroforen,HIF bild på tryckmätaren
Om det är problem med flödet i kranar - kolla utloppsfiltret/luftinblandaren - det brukar var mer skit där än man önskade se... är det små svarta hårda korn så är det inte sällan mangan i form av brunsten.
Sedan - en tryckhöjning från 4 till 5 Bar brukar inte göra någon större påverkan då flödet brukar arbeta efter roten ur kvoten av förändringen - dvs. går man från 4 till 5 bar så motsvarar det en kvot 5/4 eller 1.25 och roten på det ger 1.118 dvs runt 12% mer flödet.
det är också orsaken till att det inte märks så väldigt mycket på flödet vid en öppen kran när trycket går mellan 2.5 - 4 bar i hydroforen/hydropressen.
Det som däremot märks väldigt mycket är rördiameter och slangdiameter- ungefär kvadraten av kvoten på diametern på förändringen när man byter från en mindre till större rör/slang.
Dock har det sina system-gränser även här och det kan bromsa fort när det blir turbulent strömning och det är lättare att få turbulent strömning vid allt lägre hastighet ju grövre röret är.
Sedan problemet med långa smala rör som agerar som kapillär-rör med viskös dämpning efter längden - det kan variera väldigt mycket i tryck på den matande sidan utan att flödet ändrar så mycket märkbart i utloppet och bestäms mer av viskositeten i vätskan och rörets area - det är en av anledningen varför man använder kapillärrör i köldmediekretsen i vitvaror (kyl/frys) och inga ventilkäglor som tex. som kan slitas och få kanter eller krångla på annat sätt i sin reglering som tex. termiska expansionsventiler gärna gör efter något årtionde - vilket en del som har bergvärmepumpar och luftvatten-värmepumpar har fått erfara.
Äldre billigare LLVP med fast-varvtals kompressorer hade ofta kapillärrör i sig (dock ofta olika antal av flera parallella kapillärer beroende på VP eller AC-drift då man behöver strypa mer vid VP-drift pga. större temperaturdifferens i jämförelse med AC-drift) medans dagens Inverter-LLVP har expansionsventil för att hantera dynamiken mellan låglast och höglast och som skruvas av en stegmotor med en permanentmagnet-rotor inne i den trycksatta röret och med en spolkrans trädd utanför liknande stegmotorkrans och kan steppa fram och tillbaka med en kägla mot en ventilsäte som sitter på en gängad skruv som rotorn vridet på.
Sedan - en tryckhöjning från 4 till 5 Bar brukar inte göra någon större påverkan då flödet brukar arbeta efter roten ur kvoten av förändringen - dvs. går man från 4 till 5 bar så motsvarar det en kvot 5/4 eller 1.25 och roten på det ger 1.118 dvs runt 12% mer flödet.
det är också orsaken till att det inte märks så väldigt mycket på flödet vid en öppen kran när trycket går mellan 2.5 - 4 bar i hydroforen/hydropressen.
Det som däremot märks väldigt mycket är rördiameter och slangdiameter- ungefär kvadraten av kvoten på diametern på förändringen när man byter från en mindre till större rör/slang.
Dock har det sina system-gränser även här och det kan bromsa fort när det blir turbulent strömning och det är lättare att få turbulent strömning vid allt lägre hastighet ju grövre röret är.
Sedan problemet med långa smala rör som agerar som kapillär-rör med viskös dämpning efter längden - det kan variera väldigt mycket i tryck på den matande sidan utan att flödet ändrar så mycket märkbart i utloppet och bestäms mer av viskositeten i vätskan och rörets area - det är en av anledningen varför man använder kapillärrör i köldmediekretsen i vitvaror (kyl/frys) och inga ventilkäglor som tex. som kan slitas och få kanter eller krångla på annat sätt i sin reglering som tex. termiska expansionsventiler gärna gör efter något årtionde - vilket en del som har bergvärmepumpar och luftvatten-värmepumpar har fått erfara.
Äldre billigare LLVP med fast-varvtals kompressorer hade ofta kapillärrör i sig (dock ofta olika antal av flera parallella kapillärer beroende på VP eller AC-drift då man behöver strypa mer vid VP-drift pga. större temperaturdifferens i jämförelse med AC-drift) medans dagens Inverter-LLVP har expansionsventil för att hantera dynamiken mellan låglast och höglast och som skruvas av en stegmotor med en permanentmagnet-rotor inne i den trycksatta röret och med en spolkrans trädd utanför liknande stegmotorkrans och kan steppa fram och tillbaka med en kägla mot en ventilsäte som sitter på en gängad skruv som rotorn vridet på.