Hyra ut bostadsrätt
Min son hyr ut sin lägenhet under sommaren i 3 månader. Bostadsrättsföreningen tycker att 3 mån är på gränsen till för kort upplåtelse och han inte kan räkna med det nästa gång. Finns det verkligen en minimitid för uthyrning? Jag får kolla om det finns något i stadgarna som reglerar detta men jag skulle bli förvånad om så är fallet. Ytterligare en fråga, en ansökan måste skickas in och godkännas innan hyresgästen kan tillträda, finns det reglerat hur lång tid innan det måste ske?
Det är nog vanligt att styrelsen bara sammanträder en gång per månad så det är nog mötesdagen som bestämmer när ansökan måste in.D Dr Jumping Jack skrev:
Det är inte alla styrelser som träffas varje månad, så det kan behöva lämnas underlag i god tid. Om något kommer in sent så kan styrelsen behöva ett extra möte, vilket knappast uppskattas. Det är en hel del hantering vilket kan vara ett skäl att man inte vill ha uthyrningar under väldigt kort tid.BirgitS skrev:
Här är det styrelsemöte 6ggr/år. Och frågor som ska behandlas på mötet måste inkomma två dagar före mötet. Här kallas inte till extra möte annat än i extrema fall som är av akut karaktär... Dit hör inte andrahandsuthyrning. Ingen mintid här för andrahandsuthyrning. Men max ett år åt gången så efter tio månader en ny ansökan.... Men en administrationsavgift tas ut vid "byte" av boende. minns inte hur stor men ett par tusen tror jag att det var.
Nu är ju bostadsrättsföreningar just föreningar som kan bestämma själva vilka regler de vill ha. De kan bestämma att alla andrahandsuthyrningar är tillåtna om medlemmarna så tycker.Jonatan79 skrev:
Jo, det kan hända mycket t.ex. att man blir av med bostadsrätten. Det är normalt i många sorters föreningar att om man bryter mot föreningens regler så kan man bli utesluten.
Som vanligt i Sverige ska någon tomte i styrelsen bestämma vad du gör med ditt boende som du köpt för flera miljoner. Jag hade bara hyrt ut utan tillåtelse lite diskret om det va så kort tid, frågar någon är det en inneboende i 3 månader.
MVH
Daggen
MVH
Daggen
Nej, det är inte en enskild person som bestämmer utan föreningen, dvs. alla medlemmar tillsammans bestämmer stadgarnas innehåll.Daggen84 skrev:
Vi kan börja med att konstatera att förslaget om att bara strunta i att ansöka om tillstånd är dumt. Om styrelsen håller lite extra koll på lägenheten, i och med kännedomen, så är tre månader länge nog för att antingen få lägenheten förverkad eller att sonen tvingas slänga ut hyresgästerna i förtid och riskera skadestånd gentemot dessa.
2014 ändrades bostadsrättslagen från att det krävdes särskilda skäl till att det räcker med skäl för att få tillstånd att hyra ut i andra hand. Tröskeln för vad som är ett godtagbart skäl har således sänkts. Så första frågan är vilket skäl sonen åberopar för att hyra ut i andra hand. Är det enbart ekonomiska skäl har det funnits inte vara ett godtagbart skäl.
2014 ändrades bostadsrättslagen från att det krävdes särskilda skäl till att det räcker med skäl för att få tillstånd att hyra ut i andra hand. Tröskeln för vad som är ett godtagbart skäl har således sänkts. Så första frågan är vilket skäl sonen åberopar för att hyra ut i andra hand. Är det enbart ekonomiska skäl har det funnits inte vara ett godtagbart skäl.
Om vi antar att sonen har något av de "lagenliga" skälen att hyra ut, så tror jag inte att föreningen kan sätta en minimum gräns. Man kan ju lätt tänka sig att en student tar sommarjobb på annan ort. Det är typiskt ett tidsbegränsat arbete på annan ort. Et klassiskt skäl för uthyrning som föreningen är skyldig att godkänna.
Däremot så tar ju många föreningar idag ut en avgift för att behandla andrahandsuthyrningar. Det kan ju då bli rätt dyrt om det bara gäller en kort uthyrning.
och man får som sagt räkna med lång handläggningstid.
Att strunta i tillståndet är dumt. Även om man kanske inte blir av med bostadsrätten första gången man hyr ut, så får man räkna med att föreningen blir betydligt tuffare om det upprepas, eller om man ex. missar att betala en månadsvgift, efter en sådan förseelse.
I föreningen där jag var ordf. för ca 30 år sedan var det en medlem som hyrde ut utan tillstånd via en hyresförmedlare. Jag är rätt övertygad om att hon hade skäl, så hade hon ansökt, så hade vi godkänt uthyrning. Förmedlaren hyrde ut till socialförvaltningen som placerade en nybliven mamma med missbrukarproblem i lägenheten. Såvitt jag uppfattade så skötte hon sig perfekt. Inga problem. Vi märkte inet att den var uthyrd. Förrän när ägaren sade upp henne. Lägenheten skulle säljas. Socialen missade det hela. Det blev vräkning. Så kronofogde, polis, socialarbetare och vår förvaltare (som rep. för fastighetsägaren) stövlar in. Mamman var förtvivlad, socialen säger att de har en lösning om två veckor, barnet som var 6 månader, var förkyld med feber. I det läget sätter vår förvaltare ned foten, "jag godkänner inte detta" varvid vräkningen stoppades. Och två veckor senare var allt löst.
Senare skriver den här medlemmen. Hon hade köpt en ny bostadsrätt i annan stad. Den föreningen vill ha en referens för att godkänna henne som medlem. jag skrev tillbaka "Vill du verkligen ha en referens där det framgår att du hyrt ut utan godkännande till en narkoman, och tvingat föreningen att medverka till att vräka en 6 månades baby?
Hade hon bara begärt tillstånd för uthyrningen, så hade vi godkänt inom en vecka, men vi hade kanske varnat henne för uthyrning till socialtjänsten, man ansvarar för sin hyresgäs som för sig själv.
Däremot så tar ju många föreningar idag ut en avgift för att behandla andrahandsuthyrningar. Det kan ju då bli rätt dyrt om det bara gäller en kort uthyrning.
och man får som sagt räkna med lång handläggningstid.
Att strunta i tillståndet är dumt. Även om man kanske inte blir av med bostadsrätten första gången man hyr ut, så får man räkna med att föreningen blir betydligt tuffare om det upprepas, eller om man ex. missar att betala en månadsvgift, efter en sådan förseelse.
I föreningen där jag var ordf. för ca 30 år sedan var det en medlem som hyrde ut utan tillstånd via en hyresförmedlare. Jag är rätt övertygad om att hon hade skäl, så hade hon ansökt, så hade vi godkänt uthyrning. Förmedlaren hyrde ut till socialförvaltningen som placerade en nybliven mamma med missbrukarproblem i lägenheten. Såvitt jag uppfattade så skötte hon sig perfekt. Inga problem. Vi märkte inet att den var uthyrd. Förrän när ägaren sade upp henne. Lägenheten skulle säljas. Socialen missade det hela. Det blev vräkning. Så kronofogde, polis, socialarbetare och vår förvaltare (som rep. för fastighetsägaren) stövlar in. Mamman var förtvivlad, socialen säger att de har en lösning om två veckor, barnet som var 6 månader, var förkyld med feber. I det läget sätter vår förvaltare ned foten, "jag godkänner inte detta" varvid vräkningen stoppades. Och två veckor senare var allt löst.
Senare skriver den här medlemmen. Hon hade köpt en ny bostadsrätt i annan stad. Den föreningen vill ha en referens för att godkänna henne som medlem. jag skrev tillbaka "Vill du verkligen ha en referens där det framgår att du hyrt ut utan godkännande till en narkoman, och tvingat föreningen att medverka till att vräka en 6 månades baby?
Hade hon bara begärt tillstånd för uthyrningen, så hade vi godkänt inom en vecka, men vi hade kanske varnat henne för uthyrning till socialtjänsten, man ansvarar för sin hyresgäs som för sig själv.
