Jag tror att svenskar är ett folk som prioriterar boende. Landets befolkning ökar. Storstadregioner med fler/större arbetsgivare har en ganska konstant inflyttning. Allt detta tillsammans gör att jag tror att det krävs väldigt mycket innan vi kommer se några reapriser på bostäder i storstadsregioner. Visst mindre svängningar neråt på 10-20% kanske men jag tror snarare det blir så att folk prioriterar ner annan konsumtion än att de väljer att sälja sina boenden.
På glesbygden (var det nu är) eller trakter med större beroende till konjunkturen (arbetsmarknad som säljer mycket distanstjänster, tex callcenters) kanske det blir större prisras men där är priserna från början ganska moderata.
Med större möjligheter till distansarbete eller pendlande med tåg som tex i Mälardalen kommer kranskommunsbegreppet flyttas längre och längre ut från storstadsregionerna och priserna för de mer attraktiva lägena och husen kommer hålla sig på en stabil nivå även där.
Det är min profetia för de närmaste åren och jag har inga belägg annat än jag tror och tycker så.
På glesbygden (var det nu är) eller trakter med större beroende till konjunkturen (arbetsmarknad som säljer mycket distanstjänster, tex callcenters) kanske det blir större prisras men där är priserna från början ganska moderata.
Med större möjligheter till distansarbete eller pendlande med tåg som tex i Mälardalen kommer kranskommunsbegreppet flyttas längre och längre ut från storstadsregionerna och priserna för de mer attraktiva lägena och husen kommer hålla sig på en stabil nivå även där.
Det är min profetia för de närmaste åren och jag har inga belägg annat än jag tror och tycker så.
10% på 3 miljoner är ingen struntsumma. Men när det handlar om att leta boende så känns det som att summan inte blir lika viktig som att faktiskt slå till på det boendet man verkligen vill ha. Det vore lättare om det vore att vänta in en prissänkning på en ny Volvo V70 om man säger så... Dåligt exempel kanske men du förstår vad jag vill få fram... 
Ett boende köper man för att man behöver någonstans att bo.
Det är inget sparande, ingen investering utan en helt vanlig levnadskostnad (konsumtion).
Behöver man tex ett hus så söker man efter ett lämpligt objekt och köper det.
Då tar man ställning till om jag har råd med det huset, om det fyller mina behov, om man kan bo där i >10 år framöver.
Ett hus kommer att kosta dig X antal kronor varje månad ovasett om det stiger i pris eller sjunker. Förlusten eller vinsten uppstår ju först då du säljer och drabbar eller gynnar dig inte så länge du bor kvar.
Alla vill givetvis att ens hus ska stiga i värde, men det är egentligen av underordnad betydelse.
Man köper eller hyr ett boende som passar ens behov och önskemål, det ska inte förväxlas med investeringar eller spekulationer kring hur värdet ser ut om 30 år.
Lägger man upp en bra kontantinsats och amorterar skapligt har jag svårt att tro att man ska lämna huset med en skuld i bagaget efter ca 10 år. De som förlorar några större pengar på sina hus är oftast de som tvingas sälja tex på grund av skilsmässa eller annat oförutsett.
Betänk att många köper en ny bil för kanske >300.000:- som man de facto vet kommer kosta mycket varje år i drift/underhåll och bränsle samt är i stort sett värdelös om 5-10 år. Där skulle jag lägga krutet på att hitta billigare lösningar, och våga satsa lite på boendet istället.
Jag kan enkelt kika i mina noggranna noteringar kring den bil jag köpte ny år 2004. En Volvo V70 med lite utrustning pris 262.000:-. Den har kostat mig ca 55.000:-/år sedan dess. Då detta år har gått har den kostat mig 275.000:- och jag har då haft förmånen att åka en bra bil ca 1000 mil/år.
Vi byggde en bra villa på 145 m2 och garage på 20 m2 som vi flyttade in i Januari 2007, den kostade mig och min familj 57.000:- år 2007 med drift och räntor. Det blir nog lite dyrare i år med stigande räntor men är värt så oerhört mycket mer än en bil. Då jag dessutom äger ytterligare en bil, då behovet är sådant, kan man snabbt konstatera att vi lägger mer pengar på bilåkande varje år än vad vårat nybyggda hus kostar. Huset skulle kunna falla i värde med ca 30.000-50.000:-/år och det skulle ändå vara billigare än bilarna.
Summa summarum, bilåkande suger hårt i plånboken jämfört boende.
Det är inget sparande, ingen investering utan en helt vanlig levnadskostnad (konsumtion).
Behöver man tex ett hus så söker man efter ett lämpligt objekt och köper det.
Då tar man ställning till om jag har råd med det huset, om det fyller mina behov, om man kan bo där i >10 år framöver.
Ett hus kommer att kosta dig X antal kronor varje månad ovasett om det stiger i pris eller sjunker. Förlusten eller vinsten uppstår ju först då du säljer och drabbar eller gynnar dig inte så länge du bor kvar.
Alla vill givetvis att ens hus ska stiga i värde, men det är egentligen av underordnad betydelse.
Man köper eller hyr ett boende som passar ens behov och önskemål, det ska inte förväxlas med investeringar eller spekulationer kring hur värdet ser ut om 30 år.
Lägger man upp en bra kontantinsats och amorterar skapligt har jag svårt att tro att man ska lämna huset med en skuld i bagaget efter ca 10 år. De som förlorar några större pengar på sina hus är oftast de som tvingas sälja tex på grund av skilsmässa eller annat oförutsett.
Betänk att många köper en ny bil för kanske >300.000:- som man de facto vet kommer kosta mycket varje år i drift/underhåll och bränsle samt är i stort sett värdelös om 5-10 år. Där skulle jag lägga krutet på att hitta billigare lösningar, och våga satsa lite på boendet istället.
Jag kan enkelt kika i mina noggranna noteringar kring den bil jag köpte ny år 2004. En Volvo V70 med lite utrustning pris 262.000:-. Den har kostat mig ca 55.000:-/år sedan dess. Då detta år har gått har den kostat mig 275.000:- och jag har då haft förmånen att åka en bra bil ca 1000 mil/år.
Vi byggde en bra villa på 145 m2 och garage på 20 m2 som vi flyttade in i Januari 2007, den kostade mig och min familj 57.000:- år 2007 med drift och räntor. Det blir nog lite dyrare i år med stigande räntor men är värt så oerhört mycket mer än en bil. Då jag dessutom äger ytterligare en bil, då behovet är sådant, kan man snabbt konstatera att vi lägger mer pengar på bilåkande varje år än vad vårat nybyggda hus kostar. Huset skulle kunna falla i värde med ca 30.000-50.000:-/år och det skulle ändå vara billigare än bilarna.
Summa summarum, bilåkande suger hårt i plånboken jämfört boende.
Redigerat:
