Håller med. Man har den ständiga konflikten mellan att man vill ha många och stora fönster när man är inne och tittar ut, men utifrån vill man att fönstren ska vara få och små. Och låga dessutom. Jag tycker det går ganska bra att i alla fall till viss del göra fönstren mindre iögonfallande genom att inte ha foder, utan låta panelen vara foder. Men fortfarande hålla fönsterbågar och karm vita. Men finast är alltid små ganska låga fönster, med lagom mycket spröjs, med vitt foder.Ulltand skrev:
Roligt att följa detta bygge!9 9999 skrev:
1860-1920
Djur stod oftast i utrymmen med liggande timmer med foderförvaring på ovanvåning. gjuten alt stengrund en bit upp. Ovanför liggande timmer. Sedan i höjd med tak/golv byttes det liggande timret till panel, utan lockläkt (för ventilation till foder som du skriver) ibland byggde man liggande timmer på halva byggnader och en innevägg i liggande timmer för att ha förvaring av vagn etc i rum bredvid, då med bara panel. Fåglelhus/dass etc hade lockläkt.
tror det blir bra även om ni skulle vilja ha lockläkt dock.
Ovan gäller iallafall landsbygd mellan/södra Sverige. Vet inte hur det ser ut norröver.
Lägger till mer text: (kan inte låta bli då jag är otroligt intresserad av gamla ladugårdar)
Ang. Att blanda bredder etc. Så har jag noterat att ju äldre byggnaderna är så är bredden på virket mer lika. När jag har jämför 1870tal med 1910 tal så har det varit större variationer i bredd på dom från 1910-tal. Vet inte om detta stämmer eller om det bara är en slump på dom byggnader jag känner till byggåret på.
Redigerat:
vet inte om frågan är ställd till mig. Men jag svarar ändå. Jag är ingen expert men har ett stort vurm och intresse.9 9999 skrev:
jag är inte bekant med tidigt 1800-tal tyvärr. Men senare delen av 1800-tal förekommer spåntak med rött tegel.
Det blir nog jättebra detta. Spännande projekt!9 9999 skrev:
Mitt Torp från 1850-talet har allt från 4" till 12" breda brädor samt profilhyvlad lockläkt på fasaden. Visserligen en bostad men man gjorde knappast finare än så på en ladugårdJordgubbkiwi skrev:
Takbeklädnad har nog varit det svåraste beslutet. Många gamla lador har ju plåt och nästa alltid är det jättefint. Att lägga plåt är mindre slitigt än tegel. Billigare. Lägre vikt, mindre underhåll. Vill man lägga solceller en vacker dag så tänker jag att plåt är bättre. Pannplåt har vi använt på ett annat hus, och det är vi jättenöjda med.
Men. Blir det snyggt att ha ett 250m2 stort tak,10 meter över omgivningen, med en helt perfekt, jämn, enfärgad yta som skär av i det kuperade landskapet? Samma sak gäller med tegel. I alla fall nytt tegel. Det blir nästan värre, med den oranga färgen. Visst, det kommer ge sig med tiden, men plåttaket vi la för 5 år sedan ser EXAKT lika nytt ut idag. Om man tänker sig typ Östgötaslätten, platt, med stora gula rapsfält, där blir det jättefint. Men i kuperad skogsmark kommer det att störa.
Budgeten sa typ papptak, men vi unnade oss tillslut byggets enda lyx: Begagnat enkupigt tegel!
Men. Blir det snyggt att ha ett 250m2 stort tak,10 meter över omgivningen, med en helt perfekt, jämn, enfärgad yta som skär av i det kuperade landskapet? Samma sak gäller med tegel. I alla fall nytt tegel. Det blir nästan värre, med den oranga färgen. Visst, det kommer ge sig med tiden, men plåttaket vi la för 5 år sedan ser EXAKT lika nytt ut idag. Om man tänker sig typ Östgötaslätten, platt, med stora gula rapsfält, där blir det jättefint. Men i kuperad skogsmark kommer det att störa.
Budgeten sa typ papptak, men vi unnade oss tillslut byggets enda lyx: Begagnat enkupigt tegel!
intressant! Bostadshus har jag dålig koll på, dom jag har stött på har bara varit timmerhus. Antar att ditt har varit väl omskött genom årenÅsa Lund skrev:
Ulrich Lange har skrivit en bok som heter Ladugården, om arkitektur och dess historia. Vet inte om den finns i bokhandeln fortfarande men där kan man läsa mycket intressant om man vill fördjupa sig.
Det finns en gård utanför Oxelösund, minns ej namnet, men där är just det enkupiga teglet väldigt viktigt att bevara ur kulturhistoriskt perspektiv. Jag har läst förundersökningen i pdf inför en takrenoveringen av denna ladugård innan jag själv skulle byta tak hemma.
Det enkupiga teglet där, trots hög ålder, gav en känsla av lyx från förr när man tittar på bilder. Skulle gärna vilja ha ett sånt tak själv
Det finns en gård utanför Oxelösund, minns ej namnet, men där är just det enkupiga teglet väldigt viktigt att bevara ur kulturhistoriskt perspektiv. Jag har läst förundersökningen i pdf inför en takrenoveringen av denna ladugård innan jag själv skulle byta tak hemma.
Det enkupiga teglet där, trots hög ålder, gav en känsla av lyx från förr när man tittar på bilder. Skulle gärna vilja ha ett sånt tak själv
Tack för tipset. Den boken har jag minsann bläddrat iUlrich Lange har skrivit en bok som heter Ladugården, om arkitektur och dess historia. Vet inte om den finns i bokhandeln fortfarande men där kan man läsa mycket intressant om man vill fördjupa sig.
Det finns en gård utanför Oxelösund, minns ej namnet, men där är just det enkupiga teglet väldigt viktigt att bevara ur kulturhistoriskt perspektiv. Jag har läst förundersökningen i pdf inför en takrenoveringen av denna ladugård innan jag själv skulle byta tak hemma.
Det enkupiga teglet där, trots hög ålder, gav en känsla av lyx från förr när man tittar på bilder. Skulle gärna vilja ha ett sånt tak själv
. Innan projektet började så hade jag så många drömmar om hur vi skulle göra. Främst tänkte vi köpa en fin lada och flytta den hit. Och lära oss en massa under byggets gång. Men kostnaden och tiden är så vansinnigt svårt att uppskatta. Och det är ju ett familjebeslut. Det var där vi tillslut landade i att vi skulle bygga något som känns som en gammal lada, men byggd av standardvirke. Var nog minst sagt naiv i min bedömning av hur ”lätt” man skulle få bygga. Det är ju bara ett garage. Vi har ju gamla lador här i närheten som är helt enorma, och som överlevt. Virke var bättre förr, absolut, men det kan inte vara huvudanledningen till att man behöver så otroligt mycket material för trähus idag. När jag nu går upp i mitt nybygge och stampar i golvet så är det fullständigt stumt! Men jag behövde inte ett stumt hus där dörrposter inte får sätta sig, för jag kommer inte att ha någon dörrpost. Eller våtrum. Men ändå är det så man räknar idag. Då blir det massor med trä, som behöver hållas upp av ännu mer trä. Snyft. Det kommer att bli fantastiskt när det är klart, men visst är jag lite bitter över att byggnormerna låter kostnader skena iväg. Enskilde konsumenten är nog inte lika väl representerad som andra intressenter när normer skrivs. Sådär, då har jag gnällt av mig lite
