Hur ska en framtidssäker betongplatta konstrueras?
Platta på mark med underliggande isolering av cellplast anses av många vara en fuktsäker lösning förutsatt att den konstrueras rätt.
Det som bekymrar mig är att jag läst en artikel av någon professor (jag hittar tyvärr inte referensen igen) som sade att om man använder cellplast som isolering under plattan kommer dennna att ta upp fukt i takt med att den åldras och därmed delvis förlora sin isolerförmåga.
Eftersom jag ska ha golvvärme i betongplattan vill jag gärna att denna ska fortsätta vara välisolerad efter 30 år.
Hur löser man detta?
Lägga plastfolie även under cellplasten?
Välja XPS-cellplast som är mer fukttålig?
Någon annan bra idé?
Eller är jag tramsig som oroar mig för något de flesta andra verkar skita i?
Det som bekymrar mig är att jag läst en artikel av någon professor (jag hittar tyvärr inte referensen igen) som sade att om man använder cellplast som isolering under plattan kommer dennna att ta upp fukt i takt med att den åldras och därmed delvis förlora sin isolerförmåga.
Eftersom jag ska ha golvvärme i betongplattan vill jag gärna att denna ska fortsätta vara välisolerad efter 30 år.
Hur löser man detta?
Lägga plastfolie även under cellplasten?
Välja XPS-cellplast som är mer fukttålig?
Någon annan bra idé?
Eller är jag tramsig som oroar mig för något de flesta andra verkar skita i?
En lösning för dig är väl att göra en krypgrund då!?
Men, börjar vi inte ha ca 30 års erfarenhet av detta grundläggningssätt, EPS under platta?
Men helt klart kan det finnas problem som vi inte än vet, jag tänker på ljushuvudena på -60 och -70 talet tryckte ner regelvirke i den blöta betongen - jättesmart, verkade det då.
Och det tog ganska lång tid innan det var uppenbart hur dålig idé det var.
Nåväl. Jag har 30cm vanlig EPS-isolering under betongplattan, och håller tummarna för att det är tillräckligt bra och smart.
Men, börjar vi inte ha ca 30 års erfarenhet av detta grundläggningssätt, EPS under platta?
Men helt klart kan det finnas problem som vi inte än vet, jag tänker på ljushuvudena på -60 och -70 talet tryckte ner regelvirke i den blöta betongen - jättesmart, verkade det då.
Och det tog ganska lång tid innan det var uppenbart hur dålig idé det var.
Nåväl. Jag har 30cm vanlig EPS-isolering under betongplattan, och håller tummarna för att det är tillräckligt bra och smart.
Oavsett hur djupt lager av dränering och kapillärbrytande skikt jag lägger så utsätts isoleringen för fukt i form av ångtryck från den luft som finns i alla små hålrum under plattan. Denna luft har RF som ligger nära 100 %.Matti_75 skrev:
Det som bekymrar mig är att denna leder till att fukt lagras in i cellplasten när den åldras och minskar isolerförmågan.
Men det kan mycket väl vara så att jag har fått en kraftigt överdriven bild av problemet.
Närmast markytan stämmer det.
Vatten i ångfas där utsätter cellplasten för 100% rH.
Närmast betongplattan utsätts cellplasten för samma rH som betongplattan har i sina porer, det vi ofta helt enkelt kallar betongens rH. Och det är ju en betydligt lägre rH än 100% några år efter att huset står klart.
Mellan dessa ytterligheter så bildar både rH och temperatur en linjär gradient i cellplasten.
Jag försöker alltså att säga att cellplasten kan utsättas för 100% rH närmast marken, men sedan gör "ångtrycket" att fukten trycks undan.
Vatten i ångfas där utsätter cellplasten för 100% rH.
Närmast betongplattan utsätts cellplasten för samma rH som betongplattan har i sina porer, det vi ofta helt enkelt kallar betongens rH. Och det är ju en betydligt lägre rH än 100% några år efter att huset står klart.
Mellan dessa ytterligheter så bildar både rH och temperatur en linjär gradient i cellplasten.
Jag försöker alltså att säga att cellplasten kan utsättas för 100% rH närmast marken, men sedan gör "ångtrycket" att fukten trycks undan.
Efter lite nytt sökande hittade jag texten som skrämt upp mig. Den var inte skriven av en professor som jag hade för mig, utan av Arkitekt Varis Bokalders som bland annat undervisar om ekologiskt byggande. Han skriver såhär om cellplast:
"Det finns också en oro för cellplastens livslängd, isolerförmågan i en grund försämras sakta genom det vatten som materialet tar upp alltefter som det åldras."
Jag läste det i ""Energiboken - Energieffektivisering för småhusägare".
Jag har dock inte hittat någon annan som säger samma sak, så jag kanske oroar mig i onödan. Jag vill gärna ha en lösning som håller när jag ska plöja ner fyra miljoner i ett bygge.
Jag har också läsat att en del förespråkar extruderad XPS-cellplast under plattan. Åtminstone nedre lagret. För att denna har bättre fuktmostånd än EPS-cellplast. Men detta kanske också bara görs undantagsvis?
"Det finns också en oro för cellplastens livslängd, isolerförmågan i en grund försämras sakta genom det vatten som materialet tar upp alltefter som det åldras."
Jag läste det i ""Energiboken - Energieffektivisering för småhusägare".
Jag har dock inte hittat någon annan som säger samma sak, så jag kanske oroar mig i onödan. Jag vill gärna ha en lösning som håller när jag ska plöja ner fyra miljoner i ett bygge.
Jag har också läsat att en del förespråkar extruderad XPS-cellplast under plattan. Åtminstone nedre lagret. För att denna har bättre fuktmostånd än EPS-cellplast. Men detta kanske också bara görs undantagsvis?
XPS används nog endast undantagsvis, men inte för att det är sämre, tvärtom. Utan för att det är dyrare.
Är min gissning i alla fall.
Vill du ta den extra kostnaden så är det knappast ett dumt val, annat än för plånboken.
Vägverket har väl lagt ner XPS i vägbankarna på vägbyggen i flera tiotals år nu, och dom verkar inte tveka om XPS förträfflighet eller långtidsegenskaper, tänker jag.
Är min gissning i alla fall.
Vill du ta den extra kostnaden så är det knappast ett dumt val, annat än för plånboken.
Vägverket har väl lagt ner XPS i vägbankarna på vägbyggen i flera tiotals år nu, och dom verkar inte tveka om XPS förträfflighet eller långtidsegenskaper, tänker jag.
Detta är helt riktigt. Det gäller dock att skilja på den relativa fuktigheten och det faktiska fuktinnehållet. Om det stämmer att cellplasten kan lagra mer fukt i takt med att den åldras så kan isolerförmågan mycket väl försämras av detta utan att den relativa fuktigheten har ändrats. Den relativa fuktigheten anger ju hur mycket fukt som finns i ett material i förhållande till hur mycket där faktiskt kan finnas. Äldre cellplast kanske kan innehålla mer fukt eftersom de expanderade plastkulerna kollapsar, släpper från varandra eller vad som nu kan händaMikael_L skrev:
Det ligger något i det.Fredrik Å skrev:
Typ en krypgrund, men där det är ståhöjd i grunden, alltså ...
Platta på mark är en väldigt säker konstruktion. Temperaturgradienten över konstruktionen motverkar det som den där arkitekten ser som ett problem.
Googla hans namn så ser ni att han inte riktigt har koll på fysiken.
Mikael: varifrån har du fått "rH"? Relativ luftfuktighet, RF är den svenska benämningen.
Googla hans namn så ser ni att han inte riktigt har koll på fysiken.
Mikael: varifrån har du fått "rH"? Relativ luftfuktighet, RF är den svenska benämningen.
Tja, det är helt enkelt enelska - Relative Humidity.Locke skrev:
Där jag jobbade tidigare skedde det mesta (lite mer officiella) skrivandet av rapporter, tekniska specar osv på engelska, så jag är bara smittad av det i min hjärna. Jag har nog alltid sen dess använt rH som enhet vare sig jag skrivit på engelska eller svenska.
Men jag blev lite nyfiken på det själv, jag började fundera på varför jag kör med liten r och stort H. Och ärligt talat fattar jag inte varför. Var det bara en intern corporate standard typ, som vi hade???
För lite googling ger vid handen att det mest vanliga att förkorta Relative Humidity är helt enkelt RH. Inte med med litet r ... :|
Men i vilket fall, jättebra att du tar upp det.
Vi är i Sverige nu, jag skriver på svenska. Jag ska gå över till det svenska RF, som förkortning till Relativ Fuktighet, fr.o.m nu.
Så ska vi se om gamla hundar kan lära sig sitta ...
(Vaka över mig !
)Om någon undrar varför jag skrev "ångtrycket" inom fnuttar så är det för att annars var jag rädd att någon, - typ Locke -Mikael_L skrev:
, skulle anmärka på att det var fel.Ty det vi vanligt tal menar (i dessa sammanhang) när vi använder "ångtrycket" heter egentligen "vattenångans partialtryck".
Redigerat:
Jag byggde med XPS men det var ju väldigt dyrt. Jag snålade på andra ställen där det är lättare att byta vid behov Om jag inte missminner mig så hade jag läst samma uppsats samtidigt som vissa byggare hade berättat om byggen de rivit där "det bara dröp vatten om den gamla styroxen". Har inte XPS lite bättre isoleringsvärden också? Fast jag köper att med bra kapillärbrytning så borde det inte vara nått problem. Möjligen.
Om jag inte missminner mig så hade jag läst samma uppsats samtidigt som vissa byggare hade berättat om byggen de rivit där "det bara dröp vatten om den gamla styroxen". Har inte XPS lite bättre isoleringsvärden också? Fast jag köper att med bra kapillärbrytning så borde det inte vara nått problem. Möjligen.Mycket fokus på cellplasten i tråden.
Men hur framtidssäkrar man så att man:
* kan byta avloppsrör etc. som ligger under betongplattan?
* livslängden på saker i betongplattan, tex golvvärme? el i plattan liggger förhoppningsvis i rör och kan bytas.
/abbe
Men hur framtidssäkrar man så att man:
* kan byta avloppsrör etc. som ligger under betongplattan?
* livslängden på saker i betongplattan, tex golvvärme? el i plattan liggger förhoppningsvis i rör och kan bytas.
/abbe
