Hur reparerar jag sprucken och söndervittrad krypgrund i betonghålsten?
Vi har ett fritidshus byggt i mitten på 1940-talet som grunden faller sönder på. Huskroppen är ca 30 kvm och har en murad putsad grund av lättbetong/hålsten av dålig kvalitet. Grunden verkar stå på ett lager av knytnävsstora stenar, därefter ett lager på ca 3–5 cm cement och därefter är hålstenarna murade ovanpå detta. På ena sidan är lagret av stenar ca 20 cm ner till berget som sluttar mot husgrunden. Denna sida är den som är värst utsatt då vatten har runnit mot husgrunden och stannat kvar i ett lager jord som hållit grunden fuktig. Ett körsbärsträd har stått en bit ifrån huset och rötterna har letat sig in under trädäcket och sedan in mellan stenarna under den murade grunden. Dessa rötter verkar ha lyft och spräckt grunden på ett par ställen. Grunden är målad med någon sorts sockelfärg på 70- eller 80-talet som har stängt in fukten.
Sönderfallet har skett i skydd av ett trädäck som också gjort att grävlingen har känt sig välkommen att ta sig in i håligheterna och även gräva sig in under hela muren.
Trädäcket är nu borttaget och jorden som täckt grunden en bit upp på muren är också borttagen.
En första tanke var att lyfta hela huset och göra om grunden helt. Men huset ligger på en ö utan bilförbindelse och huskroppen är ihopbyggt med tillbyggnader på plintar på två sidor, och vattenledningar till den ena tillbyggnaden. Det gör grunden svåråtkomlig åtminstone på ena sidan där höjden bara är 40–50 cm. Huset har dessutom en skorstensstock som har ett fundament i krypgrundens ena långsida samt en matkällare i ett annat hörn. Att lyfta hela huset verkar komplicerat.
Jag har funderat på om det går att i etapper gjuta in en betongsula under grunden någon meter i taget ner till berget eller frostfritt djup. Därefter muras håligheter och sprickor igen.
En annan lösning kanske kan vara att ersätta muren med plintar och gjuta en i taget som sedan ansluts mot syllen på något sätt.
Är det någon som har erfarenhet av att göra något liknande, kunskap om hur jag kan gå tillväga eller har andra förslag på lämpliga åtgärder?
Sönderfallet har skett i skydd av ett trädäck som också gjort att grävlingen har känt sig välkommen att ta sig in i håligheterna och även gräva sig in under hela muren.
Trädäcket är nu borttaget och jorden som täckt grunden en bit upp på muren är också borttagen.
En första tanke var att lyfta hela huset och göra om grunden helt. Men huset ligger på en ö utan bilförbindelse och huskroppen är ihopbyggt med tillbyggnader på plintar på två sidor, och vattenledningar till den ena tillbyggnaden. Det gör grunden svåråtkomlig åtminstone på ena sidan där höjden bara är 40–50 cm. Huset har dessutom en skorstensstock som har ett fundament i krypgrundens ena långsida samt en matkällare i ett annat hörn. Att lyfta hela huset verkar komplicerat.
Jag har funderat på om det går att i etapper gjuta in en betongsula under grunden någon meter i taget ner till berget eller frostfritt djup. Därefter muras håligheter och sprickor igen.
En annan lösning kanske kan vara att ersätta muren med plintar och gjuta en i taget som sedan ansluts mot syllen på något sätt.
Är det någon som har erfarenhet av att göra något liknande, kunskap om hur jag kan gå tillväga eller har andra förslag på lämpliga åtgärder?
Om du gräver lite under blocken vad ligger där?
Trähus:
Är det riktigt illa får du ta bort block för block och byta ut mot tex leca. Sedan får du avgöra om innerväggen eller ytterpanelen är värst och ta bort för att komma åt syllen för att kunna förankra på nytt nedåt. Är syllen hel och fin är det bara skruva annars får du kapa den bit för bit och sätta dit en ny.
Trähus:
Är det riktigt illa får du ta bort block för block och byta ut mot tex leca. Sedan får du avgöra om innerväggen eller ytterpanelen är värst och ta bort för att komma åt syllen för att kunna förankra på nytt nedåt. Är syllen hel och fin är det bara skruva annars får du kapa den bit för bit och sätta dit en ny.
M Mackees skrev:
Jag har inte vågat ta bort det som ligger under blocken av rädsla för att det ska rasa, men det ser ut som sten och jord. Det känns fuktigt och då det bara är ca 20 cm ner till berget så skulle jag vilja gjuta eller mura ända ner till berget. Att ta bort block för block skulle nog kunna fungera. Med "riktigt illa" menar du att byta hela grunden block för block eller bara de block som är dåliga? Syllen ser hel och fin ut inifrån i alla fall och den ligger på en remsa av takpapp. Att komma åt syllen uppifrån blir ett jätteprojekt, det är nog tilläggsisolerat både inifrån och utifrån. Originalpanelen bakom är kraftig och kanske är bärande.M Mackees skrev:
Det kan jag tänka mig att det är tilläggsisolerat.
några frågor då.
Ålder på huset?
Längsta sträcka där block behöver bytas ut, är det block några meter eller sporadiska typ var 4e?
Är det stående reglar?
Typ av grund? Torpargrund/krypgrund?
Kommer du åt syllen under huset?
är det bara några block med glest mellanrum är det troligtvis bara att ta bort och sätta dit nya men är dem tätare behövs det fler åtgärder så som att förankra syll med blocken. Antar att det du menar är takpapp är syllpapp
några frågor då.
Ålder på huset?
Längsta sträcka där block behöver bytas ut, är det block några meter eller sporadiska typ var 4e?
Är det stående reglar?
Typ av grund? Torpargrund/krypgrund?
Kommer du åt syllen under huset?
är det bara några block med glest mellanrum är det troligtvis bara att ta bort och sätta dit nya men är dem tätare behövs det fler åtgärder så som att förankra syll med blocken. Antar att det du menar är takpapp är syllpapp
Huset är byggt 1945, den längsta sträcka som behöver bytas är nog ca 1 meter på ett par ställen. Oklart om det är stående eller liggande reglar. Hela grunden är murad med sten och går att komma åt inifrån men det värsta stället är nog där höjden mellan mark och grund är lägst, ca 50 cm och längst in från luckan sett. Javisst, syllpapp!M Mackees skrev:Det kan jag tänka mig att det är tilläggsisolerat.
några frågor då.
Ålder på huset?
Längsta sträcka där block behöver bytas ut, är det block några meter eller sporadiska typ var 4e?
Är det stående reglar?
Typ av grund? Torpargrund/krypgrund?
Kommer du åt syllen under huset?
är det bara några block med glest mellanrum är det troligtvis bara att ta bort och sätta dit nya men är dem tätare behövs det fler åtgärder så som att förankra syll med blocken. Antar att det du menar är takpapp är syllpapp
Hej, du skrev detta inlägg förra året.
Jag undrar hur det gick sedan, för att jag har samma läge och vet inte just nu om jjag skall ge upp och sälja fastigheten, eftersom jag är redan i pensionsåldern. Men andras erfarenheter kan hjälpa mig med beslutsfattande.
Jag undrar hur det gick sedan, för att jag har samma läge och vet inte just nu om jjag skall ge upp och sälja fastigheten, eftersom jag är redan i pensionsåldern. Men andras erfarenheter kan hjälpa mig med beslutsfattande.
Johan Christoffer skrev:
Jag såg att du har stagat huset med stabila bjälkar - hur gjorde du det? Jag menar, var skruvade du fast dom? Om man inte vet om reglarna är stående eller liggande, hur hittar man det bästa stället att skruva stödet fast då?
Kanske bäst att riva bort ytterpanelen (jag har tilläggsisolerat ca 20 år sedan) så att man ser var reglarna är?
Vore tacksam för att få dela erfarenheterna ang. detta, eftersom det ser likadant ut vid min stuga.
Hej Helena,H Helena T. skrev:
Jag började förra året med att bila ner grunden en bit i taget och gräva bort all jord ända ner till berget. Sedan borrade jag fast armeringsjärn i berget, byggde en form och gjöt en sula i grovbetong. Ovanpå sulan murade jag sedan med lecablock upp till syllen. På vissa ställen behövde även syllen och syllpappen bytas. När man gjuter sulan måste man måtta in så den passar med måtten på lecablocken + murbruk emellan. Det översta blocket kilade jag upp mot syllen och murade fast efter att blocken under hade brunnit klart så de inte skulle pressas ihop. Jag har en skorsten som vilar på en bädd av lösa stenar som man murat runt med hålsten och därför gick det inte att lyfta huset och göra hela grunden på en gång. Utan skorstenen så hade man kanske kunnat ställa huset på domkrafter eller en järnbalk och göra hela grunden på samma gång och sedan sänka ner huset. Reglarna som är fästade i huset är bara från trädäcket som låg runt huset, de har ingen funktion för arbetet, de var däremot i vägen och fick tas bort. Det som var svårast var att bygga formar som passade det sluttande berget och hamnade rakt under syllen. Det som var jobbigast var allt släpande på betong. Hoppas detta var till någon hjälp, det kan ju vara andra förutsättningar i din stuga än jag har. Du får gärna höra av dig om jag kan hjälpa till på något mer sätt. Med vänliga hälsningar Johan
Tusen tack för det utförliga svaret och de förklarande bilder, Johan
Jag har ingen aning hur pass illa det är under den delen av huset som jag nu tänker på med stort skräck. Stenbumlingar vid husknuten (de tjänstegör som trappa) har spruckit, så jag grubblar med växande skräck på vilka krafter är anledningen till detta. Grundmuren som ger vika så att huset rasar snart?
Det handlar om påbyggnadsdelen/utbyggnadsdelen till en stuga från 1930 talet, denna tillbyggnad har kommit på 50-talet. För att krypa in under den delen, så måste man pressa sig genom ett hål i grudmuren mellan ursprungstugan och tillbyggnaden. Det kan bara en liten människa som jag göra. Jag har ingen aning om den gamla grundmuren under tillbyggnadsdelen når ända ned till berget, jag ser bara att de har gjort något helt korkat och samlat íhop en maffig jordhög i krypgrunden under, mitt i - en rund kulle som sluttar neråt på tre sidor.
Under den gamla delen av huset har jag fuskat med lagning av grundmuren, som hade gått sönder precis vid hörnan. Jag grävde ut den trasiga betonhålstenen och fyllde hålet med betong, mina gjutformar var "improviserade". Det är ju svårt att få en gjutform att följa bergets form, så jag pressade in ihoprullade oljiga trasor på ställen där det var svårt att få formen tätt mot berget.
Men jag har hittills inte hittat några armeringsjärn, så klart. Hur skulle de kunna finnas inne i betonghålstenar? Det finns ingen riktig sula under betonghålstenar i min grundmur, bara lite utjämning.Och jag fattar inte hur betonghålstenar kan sitta på sin plats i årtionden utan att glida iväg, men det har de gjort, tills de smulades sönder.
Så du murade lecablocken på varandra? Inga genomgående armeringsjärn? Dina lecablock har inga hål för armeringsjärn?
Ja, i princip måste man se till att måtten stämmer, så att det sista leca-blocket kommer precis under syllen. Men; man kan väl såga i dom, dela på dom, om det blir fel,.
Med tigersåg och specialklinga, vad jag förstår.
Hur gjorde du med syllbytet? Jag tittar förvånat på filmer där de bankar in bitar av en ny syll. Men - då kanar väl syllbandet/syllmembranet iväg, eller? Bankar man den nya syllbiten utifrån inåt, så då kanar syllbandet inåt.
Nu beror det väl på hur husets väggar är byggda. Väggar i mitt hus är byggda så att längs ned mellan två stående reglar finns ett tvärslå mellan dessa stående reglar. Som i sin tur vilar på bottensyllen. Tar jag bort bottensyllen, eller en bit av den, menar jag, då måste jag ju banka in den nya syllbiten. In under tvärslået. Varför det hela är byggt så - vete katten. För att hindra kutterspån från att krypa iväg? (Ja, så klart var väggen isolerad med kutterspån. Och så klart är inga måtten standard och om sk centrummått visste de inget dåförtiden).
Men även om stående reglar står direkt på bottensyllen, så måste jag ju banka in den nya syllbiten in under de ståpende reglar - och då sticker syllmembranet iväg.
Så jag har tänkt att syllen kan bestå av två på varandra liggande syllar. Den första lägger jag snyggt på grundmuren med membranet mellan träet och grundmuren. Sedan förankrar jag den nya syllbiten. T. ex. i den gamla syllen. Och därefter bankar jag in den nya biten ovanpå den första syllbiten. Voilà, där sitter den nya tvådelade bottensyllen och har samma höjde som den gamla syllen hade. Sedan kan man dra skruvar genom de båda bitar. I längdriktingen kan man förankra alla dessa syllbitar med en bräda, som skruvars fast i alla syllbitar.
Men hur gjorde du med syllbytet? Och hur höll du huset uppe om du bankade bort bitar av den gamla ruttna syllen under de stående reglar? Med farmardomkrafter under ett rejält "tvärslå" fästat på utsidan av stående reglar?
Och hur fick du den där snygga utåtlutningen på din nya fina sula?
Jag har även funderat på lösningen med stödmurar på insidan och utsidan av den gamla söndervittrade grundmuren, men sådant är svårare att göra. Hur får man betongmassan in i formen på insidan av den gamla söndervittrade grundmuren?
Och då behöver man en speciallösning för den nya bottensyllen. Då har man ju tre grundmurar. De två nya innanför och utanför den gamla söndervittrade grundmuren, och så den söndervittrade gamla grundmuren mittemellan. Lösningen för den nya bottensyllen tror jag mig ha klurat ut.
Nu pinar jag dig inte mera med mina invecklade utlägg, utan tackar dig hjärtligt för hjälpen.
Jag hittade detta på nätet, kan kanske vara av nytta https://www.heydi.se/produkter/
Ha en trevlig helg och lycka till med bygget! Var har du/ni stugan, om jag får fråga?
Vänliga hälsningar
Helena
Jag har ingen aning hur pass illa det är under den delen av huset som jag nu tänker på med stort skräck. Stenbumlingar vid husknuten (de tjänstegör som trappa) har spruckit, så jag grubblar med växande skräck på vilka krafter är anledningen till detta. Grundmuren som ger vika så att huset rasar snart?
Det handlar om påbyggnadsdelen/utbyggnadsdelen till en stuga från 1930 talet, denna tillbyggnad har kommit på 50-talet. För att krypa in under den delen, så måste man pressa sig genom ett hål i grudmuren mellan ursprungstugan och tillbyggnaden. Det kan bara en liten människa som jag göra. Jag har ingen aning om den gamla grundmuren under tillbyggnadsdelen når ända ned till berget, jag ser bara att de har gjort något helt korkat och samlat íhop en maffig jordhög i krypgrunden under, mitt i - en rund kulle som sluttar neråt på tre sidor.
Under den gamla delen av huset har jag fuskat med lagning av grundmuren, som hade gått sönder precis vid hörnan. Jag grävde ut den trasiga betonhålstenen och fyllde hålet med betong, mina gjutformar var "improviserade". Det är ju svårt att få en gjutform att följa bergets form, så jag pressade in ihoprullade oljiga trasor på ställen där det var svårt att få formen tätt mot berget.
Men jag har hittills inte hittat några armeringsjärn, så klart. Hur skulle de kunna finnas inne i betonghålstenar? Det finns ingen riktig sula under betonghålstenar i min grundmur, bara lite utjämning.Och jag fattar inte hur betonghålstenar kan sitta på sin plats i årtionden utan att glida iväg, men det har de gjort, tills de smulades sönder.
Så du murade lecablocken på varandra? Inga genomgående armeringsjärn? Dina lecablock har inga hål för armeringsjärn?
Ja, i princip måste man se till att måtten stämmer, så att det sista leca-blocket kommer precis under syllen. Men; man kan väl såga i dom, dela på dom, om det blir fel,.
Med tigersåg och specialklinga, vad jag förstår.
Hur gjorde du med syllbytet? Jag tittar förvånat på filmer där de bankar in bitar av en ny syll. Men - då kanar väl syllbandet/syllmembranet iväg, eller? Bankar man den nya syllbiten utifrån inåt, så då kanar syllbandet inåt.
Nu beror det väl på hur husets väggar är byggda. Väggar i mitt hus är byggda så att längs ned mellan två stående reglar finns ett tvärslå mellan dessa stående reglar. Som i sin tur vilar på bottensyllen. Tar jag bort bottensyllen, eller en bit av den, menar jag, då måste jag ju banka in den nya syllbiten. In under tvärslået. Varför det hela är byggt så - vete katten. För att hindra kutterspån från att krypa iväg? (Ja, så klart var väggen isolerad med kutterspån. Och så klart är inga måtten standard och om sk centrummått visste de inget dåförtiden).
Men även om stående reglar står direkt på bottensyllen, så måste jag ju banka in den nya syllbiten in under de ståpende reglar - och då sticker syllmembranet iväg.
Så jag har tänkt att syllen kan bestå av två på varandra liggande syllar. Den första lägger jag snyggt på grundmuren med membranet mellan träet och grundmuren. Sedan förankrar jag den nya syllbiten. T. ex. i den gamla syllen. Och därefter bankar jag in den nya biten ovanpå den första syllbiten. Voilà, där sitter den nya tvådelade bottensyllen och har samma höjde som den gamla syllen hade. Sedan kan man dra skruvar genom de båda bitar. I längdriktingen kan man förankra alla dessa syllbitar med en bräda, som skruvars fast i alla syllbitar.
Men hur gjorde du med syllbytet? Och hur höll du huset uppe om du bankade bort bitar av den gamla ruttna syllen under de stående reglar? Med farmardomkrafter under ett rejält "tvärslå" fästat på utsidan av stående reglar?
Och hur fick du den där snygga utåtlutningen på din nya fina sula?
Jag har även funderat på lösningen med stödmurar på insidan och utsidan av den gamla söndervittrade grundmuren, men sådant är svårare att göra. Hur får man betongmassan in i formen på insidan av den gamla söndervittrade grundmuren?
Och då behöver man en speciallösning för den nya bottensyllen. Då har man ju tre grundmurar. De två nya innanför och utanför den gamla söndervittrade grundmuren, och så den söndervittrade gamla grundmuren mittemellan. Lösningen för den nya bottensyllen tror jag mig ha klurat ut.
Nu pinar jag dig inte mera med mina invecklade utlägg, utan tackar dig hjärtligt för hjälpen.
Jag hittade detta på nätet, kan kanske vara av nytta https://www.heydi.se/produkter/
Ha en trevlig helg och lycka till med bygget! Var har du/ni stugan, om jag får fråga?
Vänliga hälsningar
Helena
Hej Helena,
Här kommer några svar kring dina ytterligare frågor:
Högen under husgrunden. Är du säker på att den lämnats där innan huset byggdes? Under mitt hus hade grävlingen tagit sig in och grävt gångar och kastat upp jorden i högar. Kan vara värt att kolla.
Armeringsjärn. Jag har inte armerat lecablocken eftersom jag murat någon eller ett par i sektioner i taget. De ska normalt armeras längsmed i skårorna ovanpå blocken så att de binds ihop. Det gick inte i mitt fall tyvärr så vi får hoppas att de inte rör sig och spricker.
Formbygge. Jag gjorde först formar i wellpapp som jag skar till efter berget. Då kunde jag skära bort lite i taget tills de passade. Sedan använde jag dem till att figursåga i formplywooden. För att inte formen skulle glida på berget av betongens tyngd satte jag några korta armeringsjärn nedanför formen som jag sedan kapade när formen togs bort.
Såga i lecablock. Det finns speciella handsågar för det. De blir fort slöa och fastnar gärna i skåran. Det går också bra med vinkelslip som man sågar på alla fyra sidor runt blocket. Den sista biten i mitten är lätt att knäcka av med ett stämjärn eller murarhammare.
Syllen. Ja, det ramlade ner kutterspån för mig också. Jag försökte hålla den på plats med asfaltspapp som jag häftade fast. Jag bytte bara små bitar i taget så jag förlitade mig på att reglarna skulle hänga kvar då det inte var några längre bitar. Huset har dubbla panerler efter en tilläggsisolering och den innersta är tjocka spontade brädor så det gick inte att frilägga reglarna. Jag bytte hela syllens bredd där jag bytte men i efterhand hade det varit enklare att med ett mulitverktyg även såga syllen på längden och spara det som var friskt.
Sulan. Lutningen går åt två håll och det följer formen åt ena hållet. Åt andra hållet är den formad med murarslev och fallet kontrollerat med vattenpass så att vattnet rinner ut från huset och åt ena hållet. Man behöver en betongvibrator för att få betongen utan luftbubblor och ytan blir enklare att forma med slev, finns att köpa för ca 2000 kr.
Jag funderade också på att gjuta en stödmur på utsidan, men kom fram till att man då murar in problemet me att att hålstenen står direkt på jorden med en klick cement under och att den alltid är våt. Med betong utanpå så tror jag att man kan förvärra problemet att vattnet sugs upp ända till syllen.
Mitt hus står på en ö i Haninge skärgård. Lycka till!
Johan
Här kommer några svar kring dina ytterligare frågor:
Högen under husgrunden. Är du säker på att den lämnats där innan huset byggdes? Under mitt hus hade grävlingen tagit sig in och grävt gångar och kastat upp jorden i högar. Kan vara värt att kolla.
Armeringsjärn. Jag har inte armerat lecablocken eftersom jag murat någon eller ett par i sektioner i taget. De ska normalt armeras längsmed i skårorna ovanpå blocken så att de binds ihop. Det gick inte i mitt fall tyvärr så vi får hoppas att de inte rör sig och spricker.
Formbygge. Jag gjorde först formar i wellpapp som jag skar till efter berget. Då kunde jag skära bort lite i taget tills de passade. Sedan använde jag dem till att figursåga i formplywooden. För att inte formen skulle glida på berget av betongens tyngd satte jag några korta armeringsjärn nedanför formen som jag sedan kapade när formen togs bort.
Såga i lecablock. Det finns speciella handsågar för det. De blir fort slöa och fastnar gärna i skåran. Det går också bra med vinkelslip som man sågar på alla fyra sidor runt blocket. Den sista biten i mitten är lätt att knäcka av med ett stämjärn eller murarhammare.
Syllen. Ja, det ramlade ner kutterspån för mig också. Jag försökte hålla den på plats med asfaltspapp som jag häftade fast. Jag bytte bara små bitar i taget så jag förlitade mig på att reglarna skulle hänga kvar då det inte var några längre bitar. Huset har dubbla panerler efter en tilläggsisolering och den innersta är tjocka spontade brädor så det gick inte att frilägga reglarna. Jag bytte hela syllens bredd där jag bytte men i efterhand hade det varit enklare att med ett mulitverktyg även såga syllen på längden och spara det som var friskt.
Sulan. Lutningen går åt två håll och det följer formen åt ena hållet. Åt andra hållet är den formad med murarslev och fallet kontrollerat med vattenpass så att vattnet rinner ut från huset och åt ena hållet. Man behöver en betongvibrator för att få betongen utan luftbubblor och ytan blir enklare att forma med slev, finns att köpa för ca 2000 kr.
Jag funderade också på att gjuta en stödmur på utsidan, men kom fram till att man då murar in problemet me att att hålstenen står direkt på jorden med en klick cement under och att den alltid är våt. Med betong utanpå så tror jag att man kan förvärra problemet att vattnet sugs upp ända till syllen.
Mitt hus står på en ö i Haninge skärgård. Lycka till!
Johan
Tack för svaret, Johan Christoffer!
Ja, jag är säker på att jordhögen mitt under utbyggnadsdelen av huset är skapat av människor. Högst uppe på jordhögen har dt satt en stötta mellan jordhögen och golvets undersida (trossbotten) . Sådana stöttor finns lite här och där i min krypgrund, fastkilade mellan trossbotten och berget.
Vete katten varför. Stöttor för bärlinor? Sådant kan man se under gamla torpargrunder.
Men i hus byggda under den fattiga tiden på 30-talet kan man hitta en massa hemska överraskningar. För klent konstruktionsvirke, t. ex.
Just under den nyare delen från 50-talet skulle det tydligen finnas ett ganska rejäl avstånd mellan trossbotten och själva berget, men nu finns det ju den där ihopfösta jordhögen där..
Jag fick lite nya idér när jag tittade på dina foton. Jag förstod också att vi inte snackade om samma typens "lecablock". Jag menade sådana som har ett ovalt vertikalt hål i mitten (för att man skall kunna stoppa in handen och lyfta dom och justera dom, när man limmar fast dom. Ja, det heter "limma", inte mura) och vertikala kanaler rakt genom - för armeringsjärn.
Men kanske heter dessa "gasbetongblock"?
Nu är jag med och förstår vilken typ av lecablock du menar. Jag vet att de har horisontella skåror för armeringsjärn.
Jag började också grubbla över den där genomgående vertikala fogen, som jag ser i dina foton. Tegelstenar brukar man ju mura "i förband". Exempelvis vid skalmurning brukar löpförband ha 1/2-stens förskjutning. Det borde man väl göra med leca också? Vertikala fogar som löper från botten till topp blir väl till svagställen?
Man skulle kunna såga lecablocken så att de blir lite kortare för varje varv. Då har man en fog som löper från botten till topp i trappstegsformation. Förklarar jag saken för otydligt nu?
Jag vet att det är ett tungt jobb att handsåga lecablock, och snabbast går det faktisk med en tigersåg med specialklinga. Fast det kan gå lite för snabbt.... Men snittytan blir snygg.
Armeringsjärn: vad om man lägger armeringsjärn i skårorna i lecablocken som man skall göra och låter dessa armeringsjärn sticka ut till vänster och höger?
Jo, jag förstår; detr skulle bli svårt att få armeringsjärnen ligga snyggti skårorna i de nästföljande lecablocken till vänster och höger. Men; vad om man gör så att man gjuter betong mellan sådana där pelare, som består av lecablock? Gjuter betong nästan ända upp till syllen, lämnar plats för en rad lecablock.
Då har man inne i betongen de horisontella armeringsjärnen, som sticker ut från lecablocken - samt de vertikala, som man har förankrat i berget. Det borde bli stabilt som bara den.
Problemet är förstås att vibra betongen i formen. Man får inte plats med avancerade verktyg, om forman går nästan ända upp till bottensyllen. Men jag har vanligen vibrat manuellt med att verktyg gjort av armeringsjärn. Så gjorde man tidigare. Det är såklart tungt om man har mycket betong i formen.
Men jag kan också göra den gjutna delen av grundmuren extra bred inåt. Då blir det lättare att vibra. (jag har en stuga utan el, jag har bara ett elverk på 2000 W till förfogande).
Nåja, det här var mina tankar. Inga speciella frågor, utom den allra sista frågan; hur fick du syllppapen att sitta kvar när du tryckte in den sista lecastenen?
Tack för all din hjälp, nu hoppas jag att huset inte rasar under vintern och så sätter jag igång kommande sommar. Om jag inte ger upp och säljer hlea rasket. Min stuga är den sista sommarstugan bland villor på tio miljoner kronor.
Jag måste tänka på saken. Det är annat för dom yngre, som bygger och reparerar för de kommande 40 åren. För mig är perspektivet inte ens 30 år, och det är tufft att jobba ensam.
Min standardvits lyder så här: ni unga killar köper en back öl och ringer sedan till alla polare och ber dom att komma och hjälpa med bygget. Allt blir snabbt och bra gjort, alla får öl och korv.
Jag köper en back öl och ringer till mina polare. Ingen kommer. Jag dricker upp ölet själv och sedan kan jag inte jobba på en hel vecka. Klart fel!
Ha det gott och lycka till,
Helena
PS. jag har på ena längsidan vid huset inte ett trädäck utanett betongdäck. Det är ett snäpp värre...
Ja, jag är säker på att jordhögen mitt under utbyggnadsdelen av huset är skapat av människor. Högst uppe på jordhögen har dt satt en stötta mellan jordhögen och golvets undersida (trossbotten) . Sådana stöttor finns lite här och där i min krypgrund, fastkilade mellan trossbotten och berget.
Vete katten varför. Stöttor för bärlinor? Sådant kan man se under gamla torpargrunder.
Men i hus byggda under den fattiga tiden på 30-talet kan man hitta en massa hemska överraskningar. För klent konstruktionsvirke, t. ex.
Just under den nyare delen från 50-talet skulle det tydligen finnas ett ganska rejäl avstånd mellan trossbotten och själva berget, men nu finns det ju den där ihopfösta jordhögen där..
Jag fick lite nya idér när jag tittade på dina foton. Jag förstod också att vi inte snackade om samma typens "lecablock". Jag menade sådana som har ett ovalt vertikalt hål i mitten (för att man skall kunna stoppa in handen och lyfta dom och justera dom, när man limmar fast dom. Ja, det heter "limma", inte mura) och vertikala kanaler rakt genom - för armeringsjärn.
Men kanske heter dessa "gasbetongblock"?
Nu är jag med och förstår vilken typ av lecablock du menar. Jag vet att de har horisontella skåror för armeringsjärn.
Jag började också grubbla över den där genomgående vertikala fogen, som jag ser i dina foton. Tegelstenar brukar man ju mura "i förband". Exempelvis vid skalmurning brukar löpförband ha 1/2-stens förskjutning. Det borde man väl göra med leca också? Vertikala fogar som löper från botten till topp blir väl till svagställen?
Man skulle kunna såga lecablocken så att de blir lite kortare för varje varv. Då har man en fog som löper från botten till topp i trappstegsformation. Förklarar jag saken för otydligt nu?
Jag vet att det är ett tungt jobb att handsåga lecablock, och snabbast går det faktisk med en tigersåg med specialklinga. Fast det kan gå lite för snabbt.... Men snittytan blir snygg.
Armeringsjärn: vad om man lägger armeringsjärn i skårorna i lecablocken som man skall göra och låter dessa armeringsjärn sticka ut till vänster och höger?
Jo, jag förstår; detr skulle bli svårt att få armeringsjärnen ligga snyggti skårorna i de nästföljande lecablocken till vänster och höger. Men; vad om man gör så att man gjuter betong mellan sådana där pelare, som består av lecablock? Gjuter betong nästan ända upp till syllen, lämnar plats för en rad lecablock.
Då har man inne i betongen de horisontella armeringsjärnen, som sticker ut från lecablocken - samt de vertikala, som man har förankrat i berget. Det borde bli stabilt som bara den.
Problemet är förstås att vibra betongen i formen. Man får inte plats med avancerade verktyg, om forman går nästan ända upp till bottensyllen. Men jag har vanligen vibrat manuellt med att verktyg gjort av armeringsjärn. Så gjorde man tidigare. Det är såklart tungt om man har mycket betong i formen.
Men jag kan också göra den gjutna delen av grundmuren extra bred inåt. Då blir det lättare att vibra. (jag har en stuga utan el, jag har bara ett elverk på 2000 W till förfogande).
Nåja, det här var mina tankar. Inga speciella frågor, utom den allra sista frågan; hur fick du syllppapen att sitta kvar när du tryckte in den sista lecastenen?
Tack för all din hjälp, nu hoppas jag att huset inte rasar under vintern och så sätter jag igång kommande sommar. Om jag inte ger upp och säljer hlea rasket. Min stuga är den sista sommarstugan bland villor på tio miljoner kronor.
Jag måste tänka på saken. Det är annat för dom yngre, som bygger och reparerar för de kommande 40 åren. För mig är perspektivet inte ens 30 år, och det är tufft att jobba ensam.
Min standardvits lyder så här: ni unga killar köper en back öl och ringer sedan till alla polare och ber dom att komma och hjälpa med bygget. Allt blir snabbt och bra gjort, alla får öl och korv.
Jag köper en back öl och ringer till mina polare. Ingen kommer. Jag dricker upp ölet själv och sedan kan jag inte jobba på en hel vecka. Klart fel!
Ha det gott och lycka till,
Helena
PS. jag har på ena längsidan vid huset inte ett trädäck utanett betongdäck. Det är ett snäpp värre...
Hej Helena,
Självklart ska man mura i förband med en halv stens förskjutning. Det gjorde jag i de sektioner jag vågade ta ner lite mer av grunden samtidigt. Jag valde att inte göra en mindre förskjutning av stenarna och ha korta armeringsjärn som stack ut en bit, för jag trodde inte det skulle göra någon skillnad om man inte gjorde det fullt ut. Rätt eller fel, nu är det som det är.
Lycka till med ditt projekt, hoppas allt går bra!
Johan
Självklart ska man mura i förband med en halv stens förskjutning. Det gjorde jag i de sektioner jag vågade ta ner lite mer av grunden samtidigt. Jag valde att inte göra en mindre förskjutning av stenarna och ha korta armeringsjärn som stack ut en bit, för jag trodde inte det skulle göra någon skillnad om man inte gjorde det fullt ut. Rätt eller fel, nu är det som det är.
Lycka till med ditt projekt, hoppas allt går bra!
Johan
