Hur räknar jag ut trycket i donen?
Jag håller äntligen på att bygga vår FTX, börjat dra rören uppe på vinden. Tänkte lägga ut mer om bygget allteftersom.
Jag har ritat och dimensionerat och räknat på tryckfall i rör, böjar, reduktioner, t-rör och allt. Men jag blir inte klok på hur man skall tänka för att veta hur mycket jag måste "strypa" i donen.
Såhär ser ritningen ut. Rött är tillluft och blått frånluft.
Jag har slagit i tabeller alla ingående delars tryckfall, de blir ganska låga eftersom jag hållit nere flödeshastigheter för att få ett så tyst system som möjligt.
Donens tryckfall har jag slagit upp med största öppningen och det flöde som är tänkt vilket gett ett tryckfall för donet ojusterat.
Jag har räknat för varje don för sig och bakåt mot aggregatet och fått en total per don eller rum i det här fallet. Jag ser att donet som är i matrummet har största tryckfallet 38,2 Pa och TV-rummet har minst 30,5 Pa.
Jag vet också summan av alla tryckfall i alla rör blir 38,1 Pa och tryckfallet i alla ojusterade don 63 Pa.
När jag räknar varje don för sig bakåt mot aggregatet räknar jag ju samma sträcka flera gånger och därför blir den summan mycket större 215 Pa.
Tilluftsidan försörjs ju av friskluft sidan skall jag räkna in tryckfallet i den sidan också i totalen?
Det är nu jag behöver hjälp. Hur mycket tryckskall jag slå upp i tabellen för donen för att få veta teoretisk inställning och ljudnivå?? Hur skall jag tänka?
Jag har ritat och dimensionerat och räknat på tryckfall i rör, böjar, reduktioner, t-rör och allt. Men jag blir inte klok på hur man skall tänka för att veta hur mycket jag måste "strypa" i donen.
Såhär ser ritningen ut. Rött är tillluft och blått frånluft.
Jag har slagit i tabeller alla ingående delars tryckfall, de blir ganska låga eftersom jag hållit nere flödeshastigheter för att få ett så tyst system som möjligt.
Donens tryckfall har jag slagit upp med största öppningen och det flöde som är tänkt vilket gett ett tryckfall för donet ojusterat.
Jag har räknat för varje don för sig och bakåt mot aggregatet och fått en total per don eller rum i det här fallet. Jag ser att donet som är i matrummet har största tryckfallet 38,2 Pa och TV-rummet har minst 30,5 Pa.
Jag vet också summan av alla tryckfall i alla rör blir 38,1 Pa och tryckfallet i alla ojusterade don 63 Pa.
När jag räknar varje don för sig bakåt mot aggregatet räknar jag ju samma sträcka flera gånger och därför blir den summan mycket större 215 Pa.
Tilluftsidan försörjs ju av friskluft sidan skall jag räkna in tryckfallet i den sidan också i totalen?
Det är nu jag behöver hjälp. Hur mycket tryckskall jag slå upp i tabellen för donen för att få veta teoretisk inställning och ljudnivå?? Hur skall jag tänka?
Det ser ut som att du missuppfattat hur trycket byggs upp.
För att förenkla ordentligt så säger vi att vi har två öppningar i en rak 100-kanal där du vill få in/ut 20 l/s styck. Från fläkten till den första öppningen har du 10m och till den andra 20m. Det är ungefär 40Pa fram till den första öppningen och ungefär 50Pa till den andra öppningen.
Fläkten behöver alltså ge 40l/s vid 50Pa (utan hänsyn till andra sidan fläkten). Men utan någon strypning på den bäst belägna öppningen kommer du att få ett högre flöde här och ett lägre flöde vid den sämst belägna öppningen.
Du måste alltså montera dit don.
Om vi väljer donet som du länkat in så kommer det sämst belägna donet ha ett egentryckfall om ungefär 25Pa vid fullt öppet (läge +10), totaltryckfallet i det här systemet blir alltså 75Pa.
Det bäst belägna donet behöver alltså strypas till 75-40= 35Pa (läge någonstans mellan (+5-+10).
Om vi tittar på ditt system så skulle jag vilja ha ljuddämpare direkt efter anslutning till aggregaten (svårt att se om det redan är gjort), med ljuddämpare monterade ute på systemet kommer du sannolikt endast att motverka överhörning mellan rum, mycket tveksamt att du behöver dem för att sänka aggregatljudet, speciellt med egendämpningen du har i ventilen du tänkt montera.
Att tänka låga tryckfall i system är bra, men det är inte hela sanningen, fläktar mår inte bra av alltför låga tryck. Med högre energianvändning, kortare livslängd och ljudproblem som följd.
Så som ditt system ser ut kommer du behöva strypa ordentligt på donen, tror jag.
För att förenkla ordentligt så säger vi att vi har två öppningar i en rak 100-kanal där du vill få in/ut 20 l/s styck. Från fläkten till den första öppningen har du 10m och till den andra 20m. Det är ungefär 40Pa fram till den första öppningen och ungefär 50Pa till den andra öppningen.
Fläkten behöver alltså ge 40l/s vid 50Pa (utan hänsyn till andra sidan fläkten). Men utan någon strypning på den bäst belägna öppningen kommer du att få ett högre flöde här och ett lägre flöde vid den sämst belägna öppningen.
Du måste alltså montera dit don.
Om vi väljer donet som du länkat in så kommer det sämst belägna donet ha ett egentryckfall om ungefär 25Pa vid fullt öppet (läge +10), totaltryckfallet i det här systemet blir alltså 75Pa.
Det bäst belägna donet behöver alltså strypas till 75-40= 35Pa (läge någonstans mellan (+5-+10).
Om vi tittar på ditt system så skulle jag vilja ha ljuddämpare direkt efter anslutning till aggregaten (svårt att se om det redan är gjort), med ljuddämpare monterade ute på systemet kommer du sannolikt endast att motverka överhörning mellan rum, mycket tveksamt att du behöver dem för att sänka aggregatljudet, speciellt med egendämpningen du har i ventilen du tänkt montera.
Att tänka låga tryckfall i system är bra, men det är inte hela sanningen, fläktar mår inte bra av alltför låga tryck. Med högre energianvändning, kortare livslängd och ljudproblem som följd.
Så som ditt system ser ut kommer du behöva strypa ordentligt på donen, tror jag.
Redigerat:
Jättebra förklarat tack!!!D jonas_t skrev:
Jag undrar lite mer om trycket i ditt exempel. Fläkten måste ju "skapa" tryck för att övervinna "motståndet". I ditt exempel räknade du med donet längst bort på 50Pa och lade sedan till donet på det öppnaste läget och fick totalen 75 Pa. Men så fort man börjar strypa i det donet ökar väl "motståndet" och därmed totala tryckfallet?? Och varför lägger du inte till donet längst bort också den skapar ju också behov av ökat tryck.
Jag tänker att om man har en sträcka med 40 Pa i motstånd och en med 50 så behöver flökten trycka 90 för att övervinna båda men det är där jag tänker fel va? 50 räcker för att övervinna 40 också?
Nja, i det fallet jag pratade om 50Pa hade jag inte satt dit ett don.
Generellt gäller ju att så snart du sätter något i vägen för luften så kommer det att skapas ett motstånd. Donet du länkat till ger ett motstånd vid 20l/s på ungefär 25Pa, bara av dess konstruktion när den är fullt öppen. Ju lägre flöde, desto lägre motstånd.
Du vill gärna ha ett motstånd i donet för att se till att det blir en ok kastlängd och bra omblandning i rummet. Du länkade in tryckfallsdiagrammet för donet, i samma broschyr brukar det finnas en liknande figur för kastlängden.
Om man ökar trycket över donet längst bort så ökar du systemets tryckuppsättning, ja.
Är inte riktigt med på vad du menar med "Och varför lägger du inte till donet längst bort också den skapar ju också behov av ökat tryck." Det är ju den som får 75Pa.
Exakt, flödet ska adderas men aldrig trycket.
Generellt gäller ju att så snart du sätter något i vägen för luften så kommer det att skapas ett motstånd. Donet du länkat till ger ett motstånd vid 20l/s på ungefär 25Pa, bara av dess konstruktion när den är fullt öppen. Ju lägre flöde, desto lägre motstånd.
Du vill gärna ha ett motstånd i donet för att se till att det blir en ok kastlängd och bra omblandning i rummet. Du länkade in tryckfallsdiagrammet för donet, i samma broschyr brukar det finnas en liknande figur för kastlängden.
Om man ökar trycket över donet längst bort så ökar du systemets tryckuppsättning, ja.
Är inte riktigt med på vad du menar med "Och varför lägger du inte till donet längst bort också den skapar ju också behov av ökat tryck." Det är ju den som får 75Pa.
Exakt, flödet ska adderas men aldrig trycket.
Såg just att du länkat in ett frånluftsdon, för dem är kastlängden ointressant. Däremot vill du undvika att få för stor skillnad på tilluftens och frånluftens tryckuppsättning om du har en roterande växlare, då kan det bli kortslutning av luften i aggregatet genom växlaren.
Se nedan, där har jag valt ett KTS-don från Fläktwoods utan styrlist dimension 100 och för enkelthetens skull gjort en markering vid 18l/s och 50Pa.
1,45x1,5= 2,175, donet kommer att kasta luften ungefär 2,175m innan den faller ned i vistelsezonen.
1,45x1,5= 2,175, donet kommer att kasta luften ungefär 2,175m innan den faller ned i vistelsezonen.
Du summerar inte tryckfallen.S soleg06 skrev:
- Räkna först ut ditt sämsta don, oftast det som är längst från aggregatet.
Vi säger att du får 50Pa i kanaltryckfall och sedan ger donet 20Pa vid det luftflöde du vill ha. Totalt 70Pa - Sedan tittar vi på bästa donet (närmast aggregat), Låt säga att kanaltryckfallet där blir 30Pa.
För att komma till samma totaltryckfall måste donet strypa 40Pa (70Pa-30Pa) vid valt luftflöde.
Tänk på att du vill inte ha för låga tryckfall i systemet då det blir blir ostabilt och påverkas av saker som om man har dörrar öppna/stängda m.m.
Ok jättebra. Jag vill verkligen förstå principen hur man skall räkna och tänka för att veta vad jag eventuellt behöver justera i anläggningen nu när jag bygger.
Jag tänker på en jämförelse med en elkrets med parallellkopplade motstånd. Batteriet som ger en spänning till hela kretsen motsvarar trycket, strömmen i det olika delarna motsvarar flödet och donen ger variabla motstånd.
När jag har räknat tryckfall har jag tagit varje öppning/rum för sig för att kunna hitta vilket som är sämst. Jag tittat i diagrammen för komponenterna och använt det flöde som går just i den biten och fortsatt bakåt tills jag kommer till aggregatet. Det jag är osäker på är om skall använda totala flödet eller bara rummets i alla bitar när jag räknar?
För att förenkla om jag utgår från jonas_t:s exempel. så räknar jag från öppningen längst bort med flödet 20 l/s och när jag kommer bakåt till röret innan första öppningen är ju flödet 40 l/s där. Skall jag slå upp tryckfallet för 40 l/s (totala) eller 20 l/s (rummet jag räknar på) där?
Jag har använt totalen i frågan ovanför och får då inte fram så stor skillnad mellan bästa och sämsta 30 respektive 38 Pa. Det kanske är bra för då behöver jag inte strypa bort så stor mellanskillnad?
Tittar på detta med kastlängd för tilluftsdonen och funderar på vad man skall stäva efter? Skall man "kasta" luften till rummets mitt eller vad är praxis?
Jag förstår synpunkten att systemet kan bli instabilt vid för lågt tryck. Vad skall jag dimensionera efter? 40-50 Pa vid sämsta donet har jag läst någonstans.
Skall jag dimensionera om någonstans för att få det bättre?
Jag tänker på en jämförelse med en elkrets med parallellkopplade motstånd. Batteriet som ger en spänning till hela kretsen motsvarar trycket, strömmen i det olika delarna motsvarar flödet och donen ger variabla motstånd.
När jag har räknat tryckfall har jag tagit varje öppning/rum för sig för att kunna hitta vilket som är sämst. Jag tittat i diagrammen för komponenterna och använt det flöde som går just i den biten och fortsatt bakåt tills jag kommer till aggregatet. Det jag är osäker på är om skall använda totala flödet eller bara rummets i alla bitar när jag räknar?
För att förenkla om jag utgår från jonas_t:s exempel. så räknar jag från öppningen längst bort med flödet 20 l/s och när jag kommer bakåt till röret innan första öppningen är ju flödet 40 l/s där. Skall jag slå upp tryckfallet för 40 l/s (totala) eller 20 l/s (rummet jag räknar på) där?
Jag har använt totalen i frågan ovanför och får då inte fram så stor skillnad mellan bästa och sämsta 30 respektive 38 Pa. Det kanske är bra för då behöver jag inte strypa bort så stor mellanskillnad?
Tittar på detta med kastlängd för tilluftsdonen och funderar på vad man skall stäva efter? Skall man "kasta" luften till rummets mitt eller vad är praxis?
Jag förstår synpunkten att systemet kan bli instabilt vid för lågt tryck. Vad skall jag dimensionera efter? 40-50 Pa vid sämsta donet har jag läst någonstans.
Skall jag dimensionera om någonstans för att få det bättre?
Just ja, Aggregatet planeras på undervåningen och rören dras mycket på vinden. Mellan aggregatet och rören har jag först satt flexibla dämpare och sedan fasta för att minska ljud och vibrationer. Lägger in en bild från sidan så syns det bättre.
Tänk dig hur flödet går från/till fläkten. Det börjar med det totala flödet för att sedan tappa av efter varje don. Så ja, du ska räkna med det totala flödet som gäller i den kanal du räknar, men räkna bort flödet du "tappat" vid varje don.
Där kastlängden "slutar" börjar tilluften falla ned i rummet och blandas in med rummets övriga luftrörelser. Du behöver inte stirra dig blind på att få just en viss längd utan se till att det finns en omblandning i rummet.. Principen med att lägga ett ändtryckfall på 50Pa är väldigt vanligt.
Flexibla dämpare har på pappret jättebra dämpning men det beror på att ljudet går rakt ut från dämparen.
Flexibla dämpare monterade som aggregatdämpare kommer i princip öka flankljudet från aggregatet jämfört med vanliga dämpare. Installeras aggregatet i ett utrymme som inte är ljudkänsligt är flexibla dämpare en jättebra lösning.
Där kastlängden "slutar" börjar tilluften falla ned i rummet och blandas in med rummets övriga luftrörelser. Du behöver inte stirra dig blind på att få just en viss längd utan se till att det finns en omblandning i rummet.. Principen med att lägga ett ändtryckfall på 50Pa är väldigt vanligt.
Flexibla dämpare har på pappret jättebra dämpning men det beror på att ljudet går rakt ut från dämparen.
Flexibla dämpare monterade som aggregatdämpare kommer i princip öka flankljudet från aggregatet jämfört med vanliga dämpare. Installeras aggregatet i ett utrymme som inte är ljudkänsligt är flexibla dämpare en jättebra lösning.
Tack det klarnar!D jonas_t skrev:
Jag skall ju sätta aggregatet på vöggen på bottenvåningen och dra rören upp genom tvättstugan som är ovanför och sedan vidare på vinden. Jag tänkte sätta rören så tätt som möjligt i tvättstugan inklusive två fasta dämpare på till respektive frånluft. Jag sätter på ena röret dämparen överst och på andra underst för att kunna sätta dem nära. Detta för att schaktet skall bli då litet som möjligt.
Rören kommer alltså inte exakt över utloppen på aggregatet och jag tänkte det var smart att använda en bit flexibel ljuddämpare emellan. Har också förstått att det dämpar mekaniska vibrationer mellan aggregat och rörsystem?
Skulle det vara bättre att dra rören till aggregatet? Det går kanske med lite böjar och vinklar att få till?
Avvibrering tycker jag som princip är bättre att göra med dukstos och ansluta direkt till ljuddämpare. Men i ditt fall låter det som att bottenvåningen inte är ljudkänslig, då kan du lika gärna dra det med flexibla kanaler som du tänkt.
Se bara till att av- och uteluft är kondensisolerade.
Se bara till att av- och uteluft är kondensisolerade.
