Vi har sålt vårt föräldrahem och ska deklarera reavinsten. Huset byggdes av föräldrarna 1956 med väldigt mycket eget arbete. Den dokumentation vi har är pantbreven som togs ut i samband med bygget samt ett pantbrev från 70-talet för en utbyggnad. I dagens penningvärde rör det sig om små summor! Dessutom finns en pärm med kvitton, köpeskillingen för tomten och för husstommen och resten är småkvitton för byggmaterial. Vi vet ju heller inte om varje kvitto är bevarat!

Det vi undrar är om det är lönt att summera ihop alla kvitton i pärmen eller om vi helt enkelt kan gå på värdet av pantbreven? Eller om det finns några bättre sätt att räkna ut värdet av en villa från 50-talet. Några schabloner, t.ex?
 
anders07 anders07 skrev:
Denna kanske kan vägleda: [länk]
Tack! Inget nytt för oss, men kan vara till nytta för andra! :)

Vi vet redan att reavinsten är försäljningspriset minus kostnaden för att bygga huset 1956. Frågan är hur vi bäst räknar ut husets byggkostnad: pantbreven, kvitton eller finns det något annat sätt?
 
BirgitS
Pantbreven säger väl inte så mycket, det kan slå åt båda hållen, stor kontantinsats medför att man inte behöver så mycket pantbrev, och lån på fastigheten kan användas till andra ändamål som inköp av den bil som plötsligt behövdes t.ex. Men fråga Skatteverket vad de tycker om pantbrev som underlag.
 
  • Gilla
fribygg och 1 till
  • Laddar…
Det fungerar också om man tar fram snittpriset på en motsvarande standardvilla i aktuell landsända från byggåret när man inte kan bedöma den "egna" insatsen. Det gjorde vi i familen nyligen då ett villaarv från 1974(?) såldes.

Det blir ändå ett mycket marginellt avdrag.

Avdraget skall naturligtvis vara rimligt men man slipper räkna kvitton och höfta!
 
Redigerat:
  • Gilla
Marlen Eskilsson och 2 till
  • Laddar…
Så här är "mina" hållpunkter:

1926 2-familjshus centrala Malmö, egnahem självbygge kostade 4.500:-
1939 Större funkisvilla hög standard i Bromma byggmästarpris 45.000:-
1974 Standardtyphus i Luleå 220.000:-
 
Redigerat:
  • Gilla
Sommartorparn
  • Laddar…
yonna yonna skrev:
Så här är "mina" hållpunkter:

1926 2-familjshus centrala Malmö, egnahem självbygge kostade 4.500:-
1939 Större funkisvilla hög standard i Bromma byggmästarpris 45.000:-
1974 Standardtyphus i Luleå 220.000:-
Särskilda regler gäller för fastigheter som anses förvärvade innan 1952. För senare fastighetsförvärv så är det de faktiska kostnaderna som gäller. Kan vara bra att veta för andra som råkar läsa denna tråden.....
 
  • Gilla
Hankerella
  • Laddar…
yonna yonna skrev:
Det fungerar också om man tar fram snittpriset på en motsvarande standardvilla i aktuell landsända från byggåret när man inte kan bedöma den "egna" insatsen. Det gjorde vi i familen nyligen då ett villaarv från 1974(?) såldes.

Det blir ändå ett mycket marginellt avdrag.

Avdraget skall naturligtvis vara rimligt men man slipper räkna kvitton och höfta!
Varifrån fick ni fram de uppgifterna?
 
Sommartorparn Sommartorparn skrev:
Varifrån fick ni fram de uppgifterna?
Det där med 1952 nämndes inte. Vi utgick från mitt eget nybygge ca 1975 norröver och det aktuella objektet som reavinstbeskattades på mindre ort i Skåne (självbygge 1975) för ett par år sedan. Skattekontoret ansåg siffran var rimlig - jag fick en känsla av att skattekontoret hade standard- och rimlighetssiffror tillgängliga. I vilket fall som helst var man mycket tjänstvillig och tillmötesgående.

Men man måste naturligtvis tydligt markera att siffrorna är uppskattade då dokument inte finns.
 
  • Gilla
Sommartorparn
  • Laddar…
Sommartorparn Sommartorparn skrev:
Vi har sålt vårt föräldrahem och ska deklarera reavinsten. Huset byggdes av föräldrarna 1956 med väldigt mycket eget arbete. Den dokumentation vi har är pantbreven som togs ut i samband med bygget samt ett pantbrev från 70-talet för en utbyggnad. I dagens penningvärde rör det sig om små summor! Dessutom finns en pärm med kvitton, köpeskillingen för tomten och för husstommen och resten är småkvitton för byggmaterial. Vi vet ju heller inte om varje kvitto är bevarat!

Det vi undrar är om det är lönt att summera ihop alla kvitton i pärmen eller om vi helt enkelt kan gå på värdet av pantbreven? Eller om det finns några bättre sätt att räkna ut värdet av en villa från 50-talet. Några schabloner, t.ex?
Här kan du läsa vad som gäller. Det är kvitton och krona för krona.
Det finns vissa möjligheter till att uppskatta kostnader till den allmänna kostnadsbilden. Men det är svårt och ger antagligen inte så många avdragskronor i slutänden.
https://www.skatteverket.se/privat/...hnybyggnad.4.6d02084411db6e252fe80009228.html
 

Bästa svaret

SKV accepterar SCB:s schablon: "Genomsnittligt byggnadspris per kvm bostadsarea för gruppbyggda småhus. År 1949-2023." för att räkna ut ingångsvärde. Se länk nedan.
Häng inte upp dig på ordet "gruppbyggda", det är en fungerade schablon för alla villor/fritidshus. Gör ett "Öppet yrkande" i deklarationen, där ni förklarar hur ni räknat ingångsvärdet enligt SCB:s schablon.
Länk:
https://www.scb.se/hitta-statistik/...a-for-gruppbyggda-smahus.-ar-19492023.-riket/
 
  • Gilla
yonna och 9 till
  • Laddar…
K Kerstin GBG skrev:
SKV accepterar SCB:s schablon: "Genomsnittligt byggnadspris per kvm bostadsarea för gruppbyggda småhus. År 1949-2023." för att räkna ut ingångsvärde. Se länk nedan.
Häng inte upp dig på ordet "gruppbyggda", det är en fungerade schablon för alla villor/fritidshus. Gör ett "Öppet yrkande" i deklarationen, där ni förklarar hur ni räknat ingångsvärdet enligt SCB:s schablon.
Länk:
[länk]
Mycket bra inspel!
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.