Hur mycket värderar du tillgången till elkraft?
El är ingen energikälla, utan det är en metod att överföra arbete från en kraftkälla till en användare.
Som användare betalar vi (starkt förenklat) för själva arbetet via energikostnaden (kr/kW) och för överföringen via kostnaden till elnätet.
I praktiken tillkommer sedan skatter, fasta avgifter, myndighetsavgifter etc.
Nu när kostnaden för vår elanvändning stiger då reagerar vi naturligtvis på att det blir dyrare (konstigt vore det annars) men har vi inte funderat på det tidigare så borde vi fundera på; Hur mycket värderar vi att vi har tillgång till elkraft?
När elkraftsutbyggnaden accelererade för ca 100 år sedan då accepterade många (vi kan nog säga de flesta) att det byggdes kraftstationer och kraftledningar eftersom kunde ersätta kroppsarbete med elkraft och dessutom kunde få belysning.
Idag tar vi tillgång till billig elkraft som en självklarhet och har vant oss med det. Men det är mycket möjligt att vi kommer att få en högre kostnad för vår elkraft framöver.
Ett sätt att hantera detta är att fundera över hur vi värdesätter elkraften.
Kan du ersätta din elbelysning med annan ljuskälla? Vad kostar det och vad innebär det för extra besvär?
Kan du ersätta driften en hiss, eller driften av din elektronik med en annan drivkälla? Vad kostar det och vad innebär det för extra besvär?
Går du igenom din elanvändning så ser du att ”priset” (hur du värdesätter) elkraften beror på vad du använder den till.
För de flesta torde värderingen av direktel för uppvärmning vara betydligt lägre än värdet av att kunna driva datorer och annan elektronik.
Om du bara har tillgång till en viss mängd elkraft (t.ex. 10 000 kWh/år) då måste du hushålla med den energimängden. Då får du tänka efter var du har jag störst nytta av att använda den mängden elkraft, och hur minskar jag min elanvändning till den energimängden?
För drygt 10 år sedan när diskussionens vågor gick höga om ”vitsen” med att sätta krav på ljuskällornas effektivitet, av många kallat; ”att förbjuda glödlampor, så höll jag ett föredrag bl.a. om verkningsgrad för ljuskällor.
Där jämförde jag glödlampans verkningsgrad, på ca 2 %, med att förflytta ett paket uppför en trappa i ett hus utan hiss.
· En person som väger 82kg går uppför en trappa med ett paket som väger 20kg på ryggen (totalt 102kg). Han avancerar i genomsnitt ett våningsplan (3m) på 24sek
· Han levererar då medeleffekten 125W och efter 8 timmas promenad, energin (arbetet att bära paketet + sig själv) 1kWh. (Bara paketet ~ 0.2kWh)
· För 1 kWh elenergi betalar vi idag ca 1.3 kr
· Inklusive värmeförluster, (η ~ 12%), 8,3kWh
· Total verkningsgrad 0.2/8.3 ~ 2,4%
Jag kom alltså med ett antal förenklingar och approximationer fram till att det är en ganska dålig verkningsgrad i att bära paket i trapp, en eldriven hiss kan göra arbetet betydligt effektivare (mindre förluster) och den nödvändiga elenergin kostar inte så mycket t.ex. i förhållande till matkostnaden.
Desto mer jag har arbetat med frågor om elanvändning desto mer har jag sett fördelen i att försöka använda elkraften så effektivt som möjligt för varje uppgift (belysning, elektronik, ventilation etc.) och försöka att se (värmeförluster) som något som vi visserligen kan få, men inte värdera den ”nyttan” av elenergin så stort.
Även om man, i exemplet, efter 8 timmars arbete skulle kunna tillföra byggnaden (huset) ca 8 kWh (kropps)värme ser nog få det, som en bra lösning att på det viset kunna värma huset, dvs ingenting att prioritera eller föredra.
Idag betalar vi lika mycket för varje kWh även om ”nyttan”(värdet) för oss, kan anses olika om det handlar t.ex. om värme, driften en hiss, av elektronik, belysning etc.
Kan det vara så att vi borde ändra vårt sätt att värdesätta elenergin (kWh) beroende på vad vi använder den till, och därigenom göra det lättare att prioritera effektivare elanvändning?
Som användare betalar vi (starkt förenklat) för själva arbetet via energikostnaden (kr/kW) och för överföringen via kostnaden till elnätet.
I praktiken tillkommer sedan skatter, fasta avgifter, myndighetsavgifter etc.
Nu när kostnaden för vår elanvändning stiger då reagerar vi naturligtvis på att det blir dyrare (konstigt vore det annars) men har vi inte funderat på det tidigare så borde vi fundera på; Hur mycket värderar vi att vi har tillgång till elkraft?
När elkraftsutbyggnaden accelererade för ca 100 år sedan då accepterade många (vi kan nog säga de flesta) att det byggdes kraftstationer och kraftledningar eftersom kunde ersätta kroppsarbete med elkraft och dessutom kunde få belysning.
Idag tar vi tillgång till billig elkraft som en självklarhet och har vant oss med det. Men det är mycket möjligt att vi kommer att få en högre kostnad för vår elkraft framöver.
Ett sätt att hantera detta är att fundera över hur vi värdesätter elkraften.
Kan du ersätta din elbelysning med annan ljuskälla? Vad kostar det och vad innebär det för extra besvär?
Kan du ersätta driften en hiss, eller driften av din elektronik med en annan drivkälla? Vad kostar det och vad innebär det för extra besvär?
Går du igenom din elanvändning så ser du att ”priset” (hur du värdesätter) elkraften beror på vad du använder den till.
För de flesta torde värderingen av direktel för uppvärmning vara betydligt lägre än värdet av att kunna driva datorer och annan elektronik.
Om du bara har tillgång till en viss mängd elkraft (t.ex. 10 000 kWh/år) då måste du hushålla med den energimängden. Då får du tänka efter var du har jag störst nytta av att använda den mängden elkraft, och hur minskar jag min elanvändning till den energimängden?
För drygt 10 år sedan när diskussionens vågor gick höga om ”vitsen” med att sätta krav på ljuskällornas effektivitet, av många kallat; ”att förbjuda glödlampor, så höll jag ett föredrag bl.a. om verkningsgrad för ljuskällor.
Där jämförde jag glödlampans verkningsgrad, på ca 2 %, med att förflytta ett paket uppför en trappa i ett hus utan hiss.
· En person som väger 82kg går uppför en trappa med ett paket som väger 20kg på ryggen (totalt 102kg). Han avancerar i genomsnitt ett våningsplan (3m) på 24sek
· Han levererar då medeleffekten 125W och efter 8 timmas promenad, energin (arbetet att bära paketet + sig själv) 1kWh. (Bara paketet ~ 0.2kWh)
· För 1 kWh elenergi betalar vi idag ca 1.3 kr
· Inklusive värmeförluster, (η ~ 12%), 8,3kWh
· Total verkningsgrad 0.2/8.3 ~ 2,4%
Jag kom alltså med ett antal förenklingar och approximationer fram till att det är en ganska dålig verkningsgrad i att bära paket i trapp, en eldriven hiss kan göra arbetet betydligt effektivare (mindre förluster) och den nödvändiga elenergin kostar inte så mycket t.ex. i förhållande till matkostnaden.
Desto mer jag har arbetat med frågor om elanvändning desto mer har jag sett fördelen i att försöka använda elkraften så effektivt som möjligt för varje uppgift (belysning, elektronik, ventilation etc.) och försöka att se (värmeförluster) som något som vi visserligen kan få, men inte värdera den ”nyttan” av elenergin så stort.
Även om man, i exemplet, efter 8 timmars arbete skulle kunna tillföra byggnaden (huset) ca 8 kWh (kropps)värme ser nog få det, som en bra lösning att på det viset kunna värma huset, dvs ingenting att prioritera eller föredra.
Idag betalar vi lika mycket för varje kWh även om ”nyttan”(värdet) för oss, kan anses olika om det handlar t.ex. om värme, driften en hiss, av elektronik, belysning etc.
Kan det vara så att vi borde ändra vårt sätt att värdesätta elenergin (kWh) beroende på vad vi använder den till, och därigenom göra det lättare att prioritera effektivare elanvändning?
Medlem
· Stockholm
· 3 727 inlägg
Min uppfattning är att vi redan gör det, snarare borde vi "värdesätta" de styrande i nästa val!
Skulle nog snarare fundera kring klimatet.
Om man ska komma tillrätta med klimatet och stoppa globala uppvärmningen så måste vi bli mer sparsamma med energi (såväl i ett sverigeperspektiv som europerspektiv).
Detta Innebär mycket förnybara och ofta oreglerbara energikällor. Vilket innebär att priset kommer variera beroende på tillgång och efterfrågan mycket mer än det jord tidigare. Tror även att medelpriset på el måste upp (jämfört med historiska elpriser, inte nuvarande).
Med högre elpriser så blir man mer sparsam med automatik, och man kan räkna hem energieffektiviseringar på ett annat sätt.
Direktverkande el tror jag kommer vara sällsynt i framtiden. Och många många värmepumpar lär vara smarta, för att undvika att gå på högpristimmarna om det inte måste.
Likaså tror jag lågtempererade system (som ger bra cop) kommer bli mer populära. Värmesystem som är tunga och därmed kan lagra värme på ett annat sätt tror jag också kommer bli mer populära.
"Idag betalar vi lika mycket för varje kWh även om ”nyttan”(värdet) för oss, kan anses olika om det handlar t.ex. om värme, driften en hiss, av elektronik, belysning etc.
Kan det vara så att vi borde ändra vårt sätt att värdesätta elenergin (kWh) beroende på vad vi använder den till, och därigenom göra det lättare att prioritera effektivare elanvändning?"
Jag gillar inte tanken på att man ska betala olika mycket för samma vara, beroende på vem eller hur varan används. Det inbjuder till fusk och suboptimering. Det räcker med att industrin betalar lite elskatt.
Däremot är det ju olika svårt att ersätta el I olika användningsområden. Värmebehov är ju enkelt att ersätta direktverkande el t.ex. Med andra sätt, jämfört med elen i en led-lampa (som inte blir lika effektivt användande av energi om man byter ut lampan mot stearin t.ex). Eller hissen. Den borde fortfarande vara elektrisk.
Btw kolla dubai led lamp. Dagens led lampor är optimerade för att vara billiga och gå sönder relativt ofta. Man kör dem för hårt vilket sänker livslängd och verkningsgrad.
Det går att bygga ledlampor som förbrukar mycket mindre el och håller ännu längre, men dessa blir lite dyrare. Verkar som ingen tillverkare verkar ha försökt att fånga denna marknad. Men det är klart kan man skriva att lampan håller i 20 000h och komma undan med att de håller en bråkdel av dem tiden, så är det väl klart ingen vill bygga dyrare lampor.
Om man ska komma tillrätta med klimatet och stoppa globala uppvärmningen så måste vi bli mer sparsamma med energi (såväl i ett sverigeperspektiv som europerspektiv).
Detta Innebär mycket förnybara och ofta oreglerbara energikällor. Vilket innebär att priset kommer variera beroende på tillgång och efterfrågan mycket mer än det jord tidigare. Tror även att medelpriset på el måste upp (jämfört med historiska elpriser, inte nuvarande).
Med högre elpriser så blir man mer sparsam med automatik, och man kan räkna hem energieffektiviseringar på ett annat sätt.
Direktverkande el tror jag kommer vara sällsynt i framtiden. Och många många värmepumpar lär vara smarta, för att undvika att gå på högpristimmarna om det inte måste.
Likaså tror jag lågtempererade system (som ger bra cop) kommer bli mer populära. Värmesystem som är tunga och därmed kan lagra värme på ett annat sätt tror jag också kommer bli mer populära.
"Idag betalar vi lika mycket för varje kWh även om ”nyttan”(värdet) för oss, kan anses olika om det handlar t.ex. om värme, driften en hiss, av elektronik, belysning etc.
Kan det vara så att vi borde ändra vårt sätt att värdesätta elenergin (kWh) beroende på vad vi använder den till, och därigenom göra det lättare att prioritera effektivare elanvändning?"
Jag gillar inte tanken på att man ska betala olika mycket för samma vara, beroende på vem eller hur varan används. Det inbjuder till fusk och suboptimering. Det räcker med att industrin betalar lite elskatt.
Däremot är det ju olika svårt att ersätta el I olika användningsområden. Värmebehov är ju enkelt att ersätta direktverkande el t.ex. Med andra sätt, jämfört med elen i en led-lampa (som inte blir lika effektivt användande av energi om man byter ut lampan mot stearin t.ex). Eller hissen. Den borde fortfarande vara elektrisk.
Btw kolla dubai led lamp. Dagens led lampor är optimerade för att vara billiga och gå sönder relativt ofta. Man kör dem för hårt vilket sänker livslängd och verkningsgrad.
Det går att bygga ledlampor som förbrukar mycket mindre el och håller ännu längre, men dessa blir lite dyrare. Verkar som ingen tillverkare verkar ha försökt att fånga denna marknad. Men det är klart kan man skriva att lampan håller i 20 000h och komma undan med att de håller en bråkdel av dem tiden, så är det väl klart ingen vill bygga dyrare lampor.
Hej BSODB BSOD skrev:
Vi är nog ganska överens.
När jag skriver ”hur vi värdesätter elkraften” så menar jag inte olika priser för olika användningsområden. Utan snarare, att undvika att se på elkraft som en källa som är oändlig och därför prioritera att främst använda elkraft där alternativ saknas.
Man värdesätter elkraften dåligt om man ser på förluster (värme) och dålig verkningsgrad som ”gratisvärme” som vi ”ändå behöver för vår uppvärmning”.
När vi försöker hantera klimatfrågan då visar sig elkraften vara en viktig (nödvändig) parameter, då är det viktigt att vi verkligen ”hushållar” med den elkraft vi har och den elkraft vi (troligtvis) bygger ut.
Troligtvis kan vi inte räkna med att samtidigt öka elanvändningen och sänka elpriset. Konsekvensen blir att värdera var vi bäst drar nytta av elkraften. D.v.s. hur vi värdesätter tillgången till elkraften.
Det är ofta enkelt att ersätta annan drivkälla med elkraft. Energibesparing (energieffektivisering) innebär ofta en övergång till eldrift (ökad elanvändning) utan att vi tänker på att det då kan innebära ett ökat elbehov i samhället. Ett ökat elbehov som kan innebära en ökad kostnad för att tillgodose elbehovet i samhället, detta ger ett ökat elpris.
Vi har haft ett förhållandevis lågt elpris under många år och samtidigt har vi fått tips (information) om åtgärder att sänka vår elanvändning t.ex. effektivare motordrifter, belysning, vitvaror etc.
Men, eftersom elpriset varit lågt så har vi I många fall har vi inte agerat utifrån möjligheten att satsa på teknik som minskar elanvändningen.
Nu när elpriset stiger vaknar många yrvaket upp och upptäcker att de både behöver investera i teknik som minskar elnotan samtidigt som löpande elräkningar skall betalas. En knepig situation.
Om vi tidigare missat att värdera tillgången till elkraft, så kan det vara nu som vi vaknar upp.
Hej Workingclasshero
Jag tror att mängder med människor anser att elpriset är för högt. Många kommer att ha svårt att klara sina elräkningar denna vinter.
Troligen sjunker inte elpriset den närmaste tiden, då många efterfrågar elkraft.
Hur menar du att du kan göra en insats som ändrar på prisbilden på elkraft (och energi) i Europa?
Redigerat:
Och vad har svensk elproduktion med klimatet att göra? Den är och har varit fossilfri väldigt länge. Vad vi behöver är mer och framförallt förutsägbar elproduktion så att vi kan flytta över fler saker till eldrift. Vad nuvarande regering ställt till med kan inte beskrivas på något annat sätt än sabotage, både mot miljön och ekonomin.B BSOD skrev:
Om man anlade kärnvärmeverk (OBS Läs inte kärnkraftverk) som försörjde fjärrvärmen i städer med mer än 20000 invånare och istället använde all flis till elproduktion så hade vi både haft varmt och reglerbar elkraft.
Ett kärnvärmeverk tar inte mer mark i anspråk än vad en bilhandel eller kyrka gör idag.
Ett kärnvärmeverk tar inte mer mark i anspråk än vad en bilhandel eller kyrka gör idag.
