Hur får vi förköpsrätt på deras tomt?
Kan man på något sätt skriva ett avtal som ger oss förköpsrätt?
Exempel: Säljaren A säljer sin tomt, men styckar den i två delar varav B köper den ena och C den andra delen.
Köpare B vill att om C skulle sälja sin tomt så ska B få första tjing, så att säga.
Kan säljaren A skriva in en sådan klausul i köptekontraktet? Eller ska separat handling upprättas?
Exempel: Säljaren A säljer sin tomt, men styckar den i två delar varav B köper den ena och C den andra delen.
Köpare B vill att om C skulle sälja sin tomt så ska B få första tjing, så att säga.
Kan säljaren A skriva in en sådan klausul i köptekontraktet? Eller ska separat handling upprättas?
Svar: Nej!
Sådana avtal står i strid med jordabalken. Om någon lovar dig en dylik förköpsrätt är löftet inte värt papperet det står skrivet på. Jag lovar!
Sådana avtal står i strid med jordabalken. Om någon lovar dig en dylik förköpsrätt är löftet inte värt papperet det står skrivet på. Jag lovar!
Det är riktigt som billy_baver skriver; ett löfte att sälja fast egendom är inte bindande.
Däremot kan man sluta andra avtal om vad som händer om man inte uppfyller ett löfte.
Ett sådant avtal borde man t ex kunna koppla till taxvärde med justering för prisförändringar.
Alltså kan B få "förköpa" C:s tomt på genom att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för C att gå förbi B.
Prata med en jurist om hur du skall lägga upp ett sådant avtal.
Lycka till!
Däremot kan man sluta andra avtal om vad som händer om man inte uppfyller ett löfte.
Ett sådant avtal borde man t ex kunna koppla till taxvärde med justering för prisförändringar.
Alltså kan B få "förköpa" C:s tomt på genom att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för C att gå förbi B.
Prata med en jurist om hur du skall lägga upp ett sådant avtal.
Lycka till!
Smart! Jag antar att FamBygg menar separat civilt avtal, helt vid sidan av det egentliga köpeavtalet (som ju lämnas in till tingsrätt).
Men när vi ändå resonerar detta undrar jag vad tingsrätten säger om man (exempelvis av misstag) i det egentliga köpeavtalet skriver in en (alltså iochförsig helt ogiltig) klausul om förköpsrätt?
1. Betraktats enbart klausulen sin en meningslös "nullitet"? eller -
2. Gör klausulen hela köpeavtalet ogiltigt?
Men när vi ändå resonerar detta undrar jag vad tingsrätten säger om man (exempelvis av misstag) i det egentliga köpeavtalet skriver in en (alltså iochförsig helt ogiltig) klausul om förköpsrätt?
1. Betraktats enbart klausulen sin en meningslös "nullitet"? eller -
2. Gör klausulen hela köpeavtalet ogiltigt?
Ja, naturligtvis måste detta avtal vara separerat från köpeavtalet.
Alternativ nr 1 under förutsättning att formkraven i övrigt är uppfyllda.
Lycka till!
Alternativ nr 1 under förutsättning att formkraven i övrigt är uppfyllda.
Lycka till!
Familne_Bygg: Vad menar du?
Alltså kan B få "förköpa" C:s tomt på genom att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för C att gå förbi B.
Vidare - måste ett avtal på något sätt registreras hos t.ex. myndighet för att vara gällande, eller räcker det att vi skriver ett och sen lägger i byrålådan?
Alltså kan B få "förköpa" C:s tomt på genom att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för C att gå förbi B.
Vidare - måste ett avtal på något sätt registreras hos t.ex. myndighet för att vara gällande, eller räcker det att vi skriver ett och sen lägger i byrålådan?
Man låter alltså icke uppfyllandet av förköpet vara så dyrt att det överstiger vad C får för tomten vid en försäljning.
Tror inte att det går att registrera ett sådant avtal.
En annan variant är att laborera med olika nyttjanderätter eller arrende eller servitut och på så sätt tränga in C i ett hörn så att B får förköpsrätt.
Konstruktionen är alltså inte en obligatorisk förköpsrätt utan en förpliktelse på annat sätt som innebär att B "tvingar" till sig en förköpsrätt eftersom C annars totalt sätt förlorar på att gå förbi B.
Låt en jurist titta på det.
Lycka till!
Tror inte att det går att registrera ett sådant avtal.
En annan variant är att laborera med olika nyttjanderätter eller arrende eller servitut och på så sätt tränga in C i ett hörn så att B får förköpsrätt.
Konstruktionen är alltså inte en obligatorisk förköpsrätt utan en förpliktelse på annat sätt som innebär att B "tvingar" till sig en förköpsrätt eftersom C annars totalt sätt förlorar på att gå förbi B.
Låt en jurist titta på det.
Lycka till!
Familjen_Bygg skrev:
Familjen Bygg, detta är på inget sätt aktuellt för mig, men jag tycker ändå att det skulle vara väldigt intressant att veta
Vad skulle en sådan "förpliktelse" isf. (bara som exempel) kunna bestå av, som gör att den indirekt kan tvinga C att sälja till B??
Vem ska isf. skriva det där "förpliktelse-avtalet" och mellan vilka parterna A, B, C gäller det isf, skulle vara jätteintressant om du kunde förklara det lite mer ingående så även en "juridisk novis" hänger med
MVH//Christina.
Jo,
A säljer till C
om C säljer har B "hembud".
Låter helknas.
Om B vill ha fastigheten så har han/hon två alternativ:
1) Köp den direkt från A genom att bjuda över C.
2) Köp den från C genom att bjuda högst vid försäljning.
Elementärt, som Ture Sventon brukade säga.
A säljer till C
om C säljer har B "hembud".
Låter helknas.
Om B vill ha fastigheten så har han/hon två alternativ:
1) Köp den direkt från A genom att bjuda över C.
2) Köp den från C genom att bjuda högst vid försäljning.
Elementärt, som Ture Sventon brukade säga.
Jag har sett en liknande variant i verkliga livet. I bostadsrättföreningen där jag var ordförande i början på 90-talet. Där hade vi en ganska otrevlig typ som själv och via bulvaner ägde ett antal lägenheter som han hyrde ut i andra hand, utan tillstånd. När vi satte stopp för det, så sålde han lägenheterna för priser som låg kraftigt över normala marknadspriset. Det visade sig att köparna hade köpt lägenheterna men lånat hela beloppet av säljaren, räntan dom fick betala utgjorde deras "hyra".
Sedan visade det sig att säljaren hade tecknat ett sidoavtal, där han förband sig att köpa tillbaka lägenheterna för det överpris som han hade sålt för. Så i praktiken var lägenheterna fortfarande andrahandsuthyrda.
Det hela sprack eftersom vi som förening var väldigt glad att ha fått bort säljaren som medlem, och följdaktligen vägrade honom medlemskap när han försökte köpa tillbaka lägenheterna i enlighet med sidoavtalet. Det blev en himla soppa med advokater osv. Jag vet inte hur det slutade eftersom jag flyttade från föreningen.
Detta som alltså inte fungerade för en bostadsrätt (genom kravet på medlemskap i föreningen), borde kunna funka om det gäller en fastighet.
Sedan visade det sig att säljaren hade tecknat ett sidoavtal, där han förband sig att köpa tillbaka lägenheterna för det överpris som han hade sålt för. Så i praktiken var lägenheterna fortfarande andrahandsuthyrda.
Det hela sprack eftersom vi som förening var väldigt glad att ha fått bort säljaren som medlem, och följdaktligen vägrade honom medlemskap när han försökte köpa tillbaka lägenheterna i enlighet med sidoavtalet. Det blev en himla soppa med advokater osv. Jag vet inte hur det slutade eftersom jag flyttade från föreningen.
Detta som alltså inte fungerade för en bostadsrätt (genom kravet på medlemskap i föreningen), borde kunna funka om det gäller en fastighet.
I det exemplet så gällde ju avtalet om köp/återköp mellan säljaren (jmf. "A") och köparen (jmf. "C"), men hur skulle säljaren kunna koppla in köparen av den andra tomten dvs. "B" i avtalet mellan säljare och köpare (A och C) och ffa. varför skulle "C" gå med på detta (antar iof. att det isf. ställs som villkor för att få köpa tomten, men för acceptans av dylik skrivning så bör den ju isf. verkligen vara värd sin vikt i guld :-/).hempularen skrev:
Hur skulle sedan priset sättas på ett sånt "tvångsköp", då man ju isf. via ev. sidoavtal, satt alla vanliga regler rörande försäljning sas. ur spel, samt på vilket sätt bör "C" isf. rimligen kompenseras, för man kan ju inte annat än tycka att detta låter som ett dåligt avtal för "C" :-/, fast det kanske inte behöver vara så.............
För mig låter det hela (iaf. utifrån hittills kända fakta) en smula märkligt, om man som köpare "B" har sådan "tumme" med säljare "A" så att man kan tvinga fram en skrivning som kraftigt inskränker köpare "C's" handlingsfrihet med den egna tomten, varför säljer då "A" överhuvudtaget till "C", kan inte "B" köpa alltihop på en gång, varför överhuvudtaget blanda in "C" i ett köp som inte sker på lika villkor som "B"?!
MVH//Christina.
En (kunnig) jurist måste titta på konstruktionen, dels för att det skall gå rätt till, dels för frågan om ansvaret.
För enkelhetens skull (strunta i objekten som sådana) kan man kort ange konstruktionen på följande sätt.
B köper en fastighet från A.
Ett sidoavtal tecknas där A lovar att skänka en Volvo-bil om det regnar en viss dag.
Regnar det denna dag eller inte, får B en Volvo-bil eller inte.
På samma sätt gör man med C:s tomt.
Får inte B köpa den får B en Volvo-bil av A.
Sen har även A och C ett sidoavtal som närmare reglerar C:s förpliktelse mot B eller -rättare sagt- formellt mot A.
Lycka till!
För enkelhetens skull (strunta i objekten som sådana) kan man kort ange konstruktionen på följande sätt.
B köper en fastighet från A.
Ett sidoavtal tecknas där A lovar att skänka en Volvo-bil om det regnar en viss dag.
Regnar det denna dag eller inte, får B en Volvo-bil eller inte.
På samma sätt gör man med C:s tomt.
Får inte B köpa den får B en Volvo-bil av A.
Sen har även A och C ett sidoavtal som närmare reglerar C:s förpliktelse mot B eller -rättare sagt- formellt mot A.
Lycka till!
