Rättsfallet är värdelöst i sammanhanget. Ingen vet ens om föremålet existerar och är inte upphittat.K kalle55 skrev:
Om TS är arvinge och har ett testamente där det står att föremål X är gömt på ställe Y kanske han har 1% chans att någon ens bryr sig.
I andra fallet försökte han casha in postcheckar vilket är en helt annan historia eftersom personen uppenbarligen inte vände sig till Polismyndigheten först.
Om du blir kontaktad av KF, bestrider du ärendet och allt måste gå via tingsrätten.
Hur ska TS bevisa något av värde?
Redigerat:
Mycket girighet i tråden. Det är ju ett föremål som jag som husägare aldrig ägt eller ens känt till existensen av. Om TS kan bevisa att han är rättmätig ägare så nöjer jag mig med en hittelön. Kan han inte visa detta delar vi på värdet. Utan honom kan jag inte hitta det och utan mig kan han inte få tag på det.
Det är lätt sagt.
Vi sitter här i godan ro, och kommer med moraliska tips. Men I verkligheten växer hornen ut. Jag vill ha, vill ha...
Gordon Gekko
Vi sitter här i godan ro, och kommer med moraliska tips. Men I verkligheten växer hornen ut. Jag vill ha, vill ha...
Gordon Gekko
Här låter det som att girigheten finns hos TS och att det ska gå på bekostnad på husägarens husfrid.
???
Ts hörde att det kanske finns något värdefullt i någon annans hus som han kanske kan göra anspråk på. Och nu funderar han på hur han kan få tag i det.
Här behöver han såklart välvilja och medverkan från husägaren, men ts vill få det utan att lita på hen
Här behöver han såklart välvilja och medverkan från husägaren, men ts vill få det utan att lita på hen
Varför är det värdelöst? Ingen kände heller till postväxlarna i rättsfallet, de nya husägarna försökte lösa in 1 postväxel på 15 000 kronor (och misslyckades), på så vis fick dödsbodelägarna reda på¨att det fanns postväxlar , men de fick INTE reda på hur många, till vilka värden eller var de var gömda i huset (därtill nu flyttade och gömda av de nya husägarna). Först i efterhand fick de reda på att de var värde sammanlagt runt 500 000, EFTER ett KF varit och sökt igenom huset.harry73 skrev:
Nu kan jag inte läsa tidningsartikeln och läste inte heller domslutet, men för en postväxel är det väldigt lätt att fastställa ägarförhållanden. Och fanns det flera postväxlar i samma köp, går det säkert att ta reda på hur många postväxlar köptes i samma köp (hos utfärdande bank).K kalle55 skrev:
Sedan är det bevisat att ägaren hittade i alla fall en, och sedan försökte växla in den utan att de var skriven på honom. Är det bedrägeri?
Så där kan jag förstå att det finns så mycket bevis om att postväxlarna (eller i alla fall några) finns och vem som är ägaren.
I TS fall vet vi ingenting och det kan ju t ex handla om farmors diamantörhängen som hon fick i morgongåva, med både bildbevis på gamla porträttbilder och ett gammal kvitto.
Men även om det finns, är det fortfarande inte bevisat att örhängen ligger i det gamla huset, så jag tror inte att Kronofogden eller polisen kommer att hjälpa till.
Om däremot husägaren själv hittar örhängen och försöker sälja de, då kan man komma åt honom.
För att vara väldigt tydligt, skulle det handla om dessa örhängen och skulle de ligga i mitt hus, skulle jag återlämna de till dödsboet utan krav på hittelön, men det betyder inte att jag låter främlingar leta i mitt hus. Det beror helt på hur mycket förtroende de ger mig.
Att någon påstår att ett föremål existerar, bevisar inte att föremålet existerar.K kalle55 skrev:
Att någon påstår att ett föremål tillhör någon, bevisar inte ägarförhållandet.
Exempel:
Jag vet att du äger guldklocka (och den ligger ev. gömd).
Nu påstår att den guldklockan tillhör mig (men jag kan inte bevisa saken).
Hur skiljer sig detta scenario från TS dilemma?
Skulle vetskapen om att ett föremål ge företräde att genomföra husrannsakan eller handräckning varje gång någon påstår något? Nej så fungerar inte verkligheten.
Tvistemålet var bara principiellt viktigt eftersom det fastställdes att paret fick 1% av värdet i hittelön (eftersom ägarförhållandet kunde fastställas då det de facto var en fysisk postväxel).
Jag läser alla inlägg.R RoBo skrev:Oavsett hur det kommer gå till att få tag i föremålet. Man blir ju grymt nyfiken på vad det är. Samma som med den andra liknande tråden där man inte fick veta något.
Jag började ett inlägg tidigare om att jag kunde ana vad det var för nått och det även kunde vara försvårande omständigheter kring detta om det var det, men ändrade inlägget tyckte jag skrev för mycket.
Det är inte jag som är ägaren däremot en vänn.
Det är deras dilemma jag var mest nyfiken i frågan
Funderar så här. Nya ägarna har hittat föremålet, Lämnat till Polisen som konstaterar att det inge gick att få tag i förra ägaren. och ingen gjorde anspråk, så efter 3 månader fick nya ägarna tillbaka föremålet och sålde det på en loppis för några hundra för men förstod inte värdet, vad skulle hända då?
Nja, nu spekulerar du lite väl fritt för att underbygga din vinkel. Vad säger att det är en guldklocka, och inte är exempelvis postväxlar? Och vad säger att ägandet av en guldklocka skulle följa med huset när ägandet går över? Den kanske tillhör en tredje part som inte ägt eller sålt huset, och det är arvingarna som nu vill ha guldklockan som ligger under en lös bräda på vinden? Husägaren skulle i det fallet inte kunna ta klockan och sälja eller börja använda, och jag är ganska säker på att uppgifterna är tillräckligt precisa för att kronofogden skulle få gå in och hämta den, om husägaren vägrar.D DMOL skrev:
Rättsfallet i sig är alltså främst intressant då det visar på en process, hur det kan gå till för att få fram ett värdeföremål i ett hus som sålts, mot bakgrund av att vissa svarat att det är stört omöjligt att få tillgång till ett hus någon annan äger. Om det sedan krävs ett beslut i tingsrätten för att kronofogden slutligen ska kunna erbjuda handräckning tror jag det är ganska snabbt avklarat, om ägarförhållanden till guldklockan är klart. Det är ju inte som att det bara är att överklaga till tingsrätten och sedan är det stopp i och med det.
Om det går att bevisa ägarförhållanden i en guldklocka, t ex ingraverad namn, behöver man fortfarande bevisa att klockan ligger i huset eller är i husägarens besittning.
Och det är något man kunde göra med postväxlarna eftersom husägaren försökte inkassera pengar med dom.
Och det är något man kunde göra med postväxlarna eftersom husägaren försökte inkassera pengar med dom.
