Hur ersätta plåträcke i funkisstil på takterrass?
Vi fick en vattenskada genom vår takterrass i ett 30-talshus. Nu har vi fixat skadan, och bytt den gamla plåten mot takpapp som ska vara bättre för låglutande takterrass. Men detta innebar tyvärr att vi fick riva det gamla släta plåträcke som förmodligen följt med huset sen 30-talet – så vi behöver ett nytt räcke.
Det gamla plåträcket var konstruerat i funkisstil, fastnitat på T- och L-profiler som stod på taket och fastskruvade i väggen. Går man en promenad i Södra Ängby i Stockholm kan man se liknande räcken på vart och vartannat hus. Det vore läckert om man kunde behålla denna stil, men kanske med moderna säkerhetsdetaljer (så 1100 mm högt med överliggare, istället för 800).
Försöker nu bli klok för att kunna göra rätt, om vi ska behålla det gamla utseendet. Mottager därför gärna kunskap om följande, så jag kan beställa rätt när jag pratar med hantverkare:
- Hur ska man fästa stolparna för räcket? Det gamla stod helt enkelt på plåttaket, med lös trall i sektioner. Jag vill helst inte borra hål i mitt nya tätskikt. Ska man bygga en trall (som sitter fast) att fästa stolpar i?
- Aluminium vs. stål: Finns det nån anledning att inte välja aluminium, om räcket ändå ska vara vitt? Jag vet inte exakt vilket material det ursprungliga räcket var gjort av, men knappast aluminium. Men det är ju lättare och billigare...
- Tjocklek på plåt: Hur tjockt behöver man egentligen, för att plåten inte ska gå sönder eller bukta sig av minsta spark?
I sammanhanget kan det vara värt att nämna att jag bara har ca 60 mm mellan takpappen och botten av dörrarna ut till terrassen, så en eventuell fastbyggd trall får bli på väldigt låga reglar om jag inte ska behöva höja (eller kapa) dörrarna.
Har både försökt söka själv, och prata med balkongfirmor och plåtslagare, men tyvärr är inte just släta plåträcken så populära.
Det gamla plåträcket var konstruerat i funkisstil, fastnitat på T- och L-profiler som stod på taket och fastskruvade i väggen. Går man en promenad i Södra Ängby i Stockholm kan man se liknande räcken på vart och vartannat hus. Det vore läckert om man kunde behålla denna stil, men kanske med moderna säkerhetsdetaljer (så 1100 mm högt med överliggare, istället för 800).
Försöker nu bli klok för att kunna göra rätt, om vi ska behålla det gamla utseendet. Mottager därför gärna kunskap om följande, så jag kan beställa rätt när jag pratar med hantverkare:
- Hur ska man fästa stolparna för räcket? Det gamla stod helt enkelt på plåttaket, med lös trall i sektioner. Jag vill helst inte borra hål i mitt nya tätskikt. Ska man bygga en trall (som sitter fast) att fästa stolpar i?
- Aluminium vs. stål: Finns det nån anledning att inte välja aluminium, om räcket ändå ska vara vitt? Jag vet inte exakt vilket material det ursprungliga räcket var gjort av, men knappast aluminium. Men det är ju lättare och billigare...
- Tjocklek på plåt: Hur tjockt behöver man egentligen, för att plåten inte ska gå sönder eller bukta sig av minsta spark?
I sammanhanget kan det vara värt att nämna att jag bara har ca 60 mm mellan takpappen och botten av dörrarna ut till terrassen, så en eventuell fastbyggd trall får bli på väldigt låga reglar om jag inte ska behöva höja (eller kapa) dörrarna.
Har både försökt söka själv, och prata med balkongfirmor och plåtslagare, men tyvärr är inte just släta plåträcken så populära.
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 11 120 inlägg
Detta räcke är inte godkänt som balkongräcke. Räcket får inte vara klättringsbart. Vill man ha ett räcke med liggande spjälor av något slag måste man komplettera med tex glas/plexiglas på insidan.T Thomas_Blekinge skrev:
Ser väl även ut som avståndet mellan stängerna är aldeles för stort. Men jag antar att syftet mked bilden var bara att visa hur man kan fästa räcket utan att göra hål i det täta taket.
Medlem
· Blekinge
· 11 120 inlägg
Så är det.H hempularen skrev:
Alla räcken är klättringsbara. Man bara svänger sig över.
Du borde kunna göra likadant som innan, med stolpar som står på fötter på taket och skruva fast det i fasaden. Sen sätta ett par fästen som är "byglar" som går från stolpe och runt takkanten och skruvas fast i en takstol.
Du ser ut att ha ett stöd på mitten för stabilitet och det kanske behövs, men vi har en balkong 3x4 m som inte har någon stötta på mitten och det funkar bra.
Där är överliggaren 8x40 mm plattjärn som går hela vägen, stolpar på 20x20 mm varje meter och mellan stolparna är det spjälor på 10x10 mm som sitter i 6x30 mm plattjärn uppe och nere. Varje stolpe står på en platta av plattjärn och sen är det skruvat in i fasaden.
Det går att rucka lite på staketet om man "tar i" men flyttar sig gör det inte.
Du ser ut att ha ett stöd på mitten för stabilitet och det kanske behövs, men vi har en balkong 3x4 m som inte har någon stötta på mitten och det funkar bra.
Där är överliggaren 8x40 mm plattjärn som går hela vägen, stolpar på 20x20 mm varje meter och mellan stolparna är det spjälor på 10x10 mm som sitter i 6x30 mm plattjärn uppe och nere. Varje stolpe står på en platta av plattjärn och sen är det skruvat in i fasaden.
Det går att rucka lite på staketet om man "tar i" men flyttar sig gör det inte.
Tack för svaren så långt!
@fribygg Du har nog rätt. När jag kollat har jag upplevt aluminium som populärt bland balkongtillverkare, men det är nog främmande i den här miljön. Efter att ha kollat runt lite mer verkar varmförzinkad plåt billigare och lättare att ha att göra med.
Tack @Testarn för din beskrivning, och bilden från @Thomas_Blekinge som visar på sidomontage Jag undviker helst sidomontage i detta fall, och även den "bygeln" som vi hade tidigare. Terrassen har en gesimsränna som vi nu fyllt igen och istället satt hängränna runtom. Det betyder att om räcket ska stå ovanpå eller innanför den undre väggen skulle det behöva gå nästan en halvmeter runtom... tror det skulle se märkligt ut.
Angående utformningen så känner jag till reglerna från Boverket: https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ggande/sakerhet-anvandning/racken-ledstanger/.
@fribygg Du har nog rätt. När jag kollat har jag upplevt aluminium som populärt bland balkongtillverkare, men det är nog främmande i den här miljön. Efter att ha kollat runt lite mer verkar varmförzinkad plåt billigare och lättare att ha att göra med.
Tack @Testarn för din beskrivning, och bilden från @Thomas_Blekinge som visar på sidomontage
Jag undviker helst sidomontage i detta fall, och även den "bygeln" som vi hade tidigare. Terrassen har en gesimsränna som vi nu fyllt igen och istället satt hängränna runtom. Det betyder att om räcket ska stå ovanpå eller innanför den undre väggen skulle det behöva gå nästan en halvmeter runtom... tror det skulle se märkligt ut.Angående utformningen så känner jag till reglerna från Boverket: https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ggande/sakerhet-anvandning/racken-ledstanger/.
Läckert, tja, men har du bygglov att sätta dit något annat då?V vhemma skrev:
Hm, du har nog rätt. Räcket var faktiskt, åtminstone estetiskt, i ganska risigt skick vilket var ett skäl till att vi inte försökte behålla det – men då hade det ju suttit i nästan 90 år och målats över ett antal gånger, så det kanske är godkänt betyg...F fribygg skrev:
Med risk för att låta dum men efersom du nämner både "järn" och "svartplåt" i dina svar, så pratar vi väl i modernt sortiment om kallvalsad stålplåt, och att målningen ger rätt skydd mot rost?
Heh, nej, det finns ju den detaljen också.C cpalm skrev:
Med det sagt har jag kollat upp vad mina grannar med samma hustyp har sökt, eller snarare inte sökt bygglov för, och det finns nog en hel del byten det kunde anmärkas på runtomkring oss.
Hm, ja om de är svartbyggen är det ju inte mycket till vägledning, tyvärr.V vhemma skrev:
Den stora frågan är väl om det kan vara aktuellt med några kulturhistoriska invändningar från kommunen?
I "värsta" fall är då enda alternativet att återställa det exakt som det var innan. Är ju om inte annat enklaste alternativet = bygglovsfritt.
Tja, du kan nog använda vilken plåt som helst, det är väl mer frågan om hur dyrt projektet får bli. Du kan knappast få tag i blymönja som när räcket var nytt utan får väl nöja dej med järnmönja.V vhemma skrev:
90 år är en väl godkänd livslängd på en målad järn detalj på ett privat hus mina ögon, du eller dina barn lär alltså inte behöva byta ut plåten ( om kvaliten på den nya plåten är lika god som den gamla) och du själv kommer förhoppnings vis undan med en eller max 2 ommålningar under din tid som ägare.
Låter du varmgalva det hela lär du slippa måla oxå.
Blymönja går att köpa, men får inte säljas till privatpersoner. Och för yrkesmässig användning är det en massa arbetsmiljörestriktioner. Så fixar man någon som "köper ut" färgen och sen målar själv så har man löst båda problemen 🙂F fribygg skrev: