Hur är ett matarskåp/proppskåp uppbyggt?
Hej!
Är lite nyfiken på detta, är det någon som har lust att ge en övergripande förklaring eller hänvisa till någon skrift?
Det jag gärna vill veta mera om är hur man "vanligtvis" kopplar in ström till en vanlig villa.
Oftast har man ett fasadskåp där inkommande ström från gatan går in. Där kanske man delar upp det till bostadshuset och kanske något garage.
Och inne i huset sitter det oftast ett "proppskåp" med olika skenor för jord, fas, nolla etc.
Vart gör man uppdelningen 3 faser, 2 faser och 1 fas? Jag har sett beskrivningar som tyder på att man delar upp en 3fas så att 1 fas går till belysning, de andra till något annat? Sen finns det utrustning som ska gå på två faser, och andra som går på 3 faser. Hur delar man upp detta och var görs denna uppdelning och hur säkrar man av det hela?
Till exempel hos min far har han i lägenheten en "grupp" nummer 7 som går till spis. Denna grupp har 3 olika säkringar som det alla står nr 7 på. Antar att det är en säkring per fas?
Lite allmänbildning kring dessa skåp hade varit intressant
/H
Är lite nyfiken på detta, är det någon som har lust att ge en övergripande förklaring eller hänvisa till någon skrift?
Det jag gärna vill veta mera om är hur man "vanligtvis" kopplar in ström till en vanlig villa.
Oftast har man ett fasadskåp där inkommande ström från gatan går in. Där kanske man delar upp det till bostadshuset och kanske något garage.
Och inne i huset sitter det oftast ett "proppskåp" med olika skenor för jord, fas, nolla etc.
Vart gör man uppdelningen 3 faser, 2 faser och 1 fas? Jag har sett beskrivningar som tyder på att man delar upp en 3fas så att 1 fas går till belysning, de andra till något annat? Sen finns det utrustning som ska gå på två faser, och andra som går på 3 faser. Hur delar man upp detta och var görs denna uppdelning och hur säkrar man av det hela?
Till exempel hos min far har han i lägenheten en "grupp" nummer 7 som går till spis. Denna grupp har 3 olika säkringar som det alla står nr 7 på. Antar att det är en säkring per fas?
Lite allmänbildning kring dessa skåp hade varit intressant
/H
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Att förklara Wennerströms trefassystem i text, det är svårt
se t.ex http://www.fam-oud.nl/~plugsocket/Generator_3phase.html
Det behöver inte "delas upp", mellan nollan som är mittpunkten i transformatorn och varje fas är det 230 V och mellan faserna är det 400V. Varför det inte blir 460 (2x230) beror på att det är tre faser som ska samsas på ett varv (360 grader) så mellan två faser är det 120 grader.
I elcentralen kan man fritt blanda en och trefasgrupper men för överskådligheten så bör (ska) alla säkringar till en trefasgrupp ligga samlade (lodrätt i en skruvsäkringscentral och tillsammans i en automatcentral).
Protte
se t.ex http://www.fam-oud.nl/~plugsocket/Generator_3phase.html
Det behöver inte "delas upp", mellan nollan som är mittpunkten i transformatorn och varje fas är det 230 V och mellan faserna är det 400V. Varför det inte blir 460 (2x230) beror på att det är tre faser som ska samsas på ett varv (360 grader) så mellan två faser är det 120 grader.
I elcentralen kan man fritt blanda en och trefasgrupper men för överskådligheten så bör (ska) alla säkringar till en trefasgrupp ligga samlade (lodrätt i en skruvsäkringscentral och tillsammans i en automatcentral).
Protte
En trefasgrupp brukar man benämna med samma siffra eftersom att det är en grupp. D.v.s. är det tre säkringar som det står 3 på allihop. Då är det en trefasgrupp, grupp 3.
Angående hur man "skapar" enfas, tvåfas och trefasgrupper så kan man säga att det gör man genom att koppla in trådarna från den utgående gruppen på olika sätt. Kopplar man in brun, svart, grå i rad och säkrar av så har man skapat sig en trefasgrupp. Lägger man bara in brun på nästa säkring och säkrar av så har man skapat sig en enfasgrupp.
Tar man bort svart och grå från trefasgruppen så har man fått sig en enfasgrupp och två reservgrupper.
//Patrik
Angående hur man "skapar" enfas, tvåfas och trefasgrupper så kan man säga att det gör man genom att koppla in trådarna från den utgående gruppen på olika sätt. Kopplar man in brun, svart, grå i rad och säkrar av så har man skapat sig en trefasgrupp. Lägger man bara in brun på nästa säkring och säkrar av så har man skapat sig en enfasgrupp.
Tar man bort svart och grå från trefasgruppen så har man fått sig en enfasgrupp och två reservgrupper.
//Patrik
Redigerat:
Förstod inte riktigt vad du vill veta. Om du vill veta hur 3-fas fungerar med allt 120 förskjutning m.m. Eller som sagt att dela upp i centralen. För att fördela i central är ju inte rymdteknik precis. Som sagt du har faser som går från mätarskåp till din centra. Troligen 4-ledar system (tn-c) inkommande. Om du ska ha jordfelsbrytare i din central så ska du separera jord(PE) och nolla (N). Men som sagt att fördela ut faserna på skringarna så går man bara från utgången på jordfelsbrytaren med t ex L1 första fasen så går den till var tredja säkring om du har normcentral. Lika med L2 och L3. Detta löser man enkelt med en fas skena. Man måste hålla reda på vilka faser man lägger belastningarna så att inte hela den 3-fas gruppen hamnar på samma fas t ex L1 då blir det lite hård belastning på nollan.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Jag har 3svarta ledare till spisen, är det en enfasspis då.Patrik_Hed skrev:
Patrik, jag tror du fick din utbildning från YouTube:wow:
Protte
Vad är det för fel på YouTube-utbildningar? Du skulle bara veta vad mycket man kan lära sig där. 
Elverket kommer med sin matarkabel - också kallad servis - till fasadmätarskåpet. Där ansluts den till tre säkringar - huvudsäkringarna. Från huvudsäkringarna går det sedan till mätaren innan det går vidare in i elcentralen.
Väl inne i elcentralen går den först till huvudbrytaren. Genom att stänga av denna bryter man rubb och stubb inne i huset. Från huvudbrytaren går det sedan, förhoppningsvis, till en jordfelsbrytare. Från jordfelsbrytaren går det sedan till säkringarna. Faserna - kallade R, S och T - kan fördelas till säkringarna via en skena. En fas matar då var tredje säkring.
R matar 1, 4, 7, 10...
S matar 2, 5, 8, 11...
T matar 3, 6, 9, 12...
Tittar man i äldre proppskåp, med diazed ("skruvsäkringar"), har en trefas-grupp samma siffra. T.ex. en spis eller värmepaanna. Tre säkringar utgör en grupp till en trefas-last.
I ett nyare säkringsskåp, med automatsäkringar, är en trefas-säkring tre gånger så bred som en vanlig och det lilla handtaget kan bryta alla tre faserna. Detta är en säkring som är 3-polig.
Verkar något av detta vettigt på något sätt?
Elverket kommer med sin matarkabel - också kallad servis - till fasadmätarskåpet. Där ansluts den till tre säkringar - huvudsäkringarna. Från huvudsäkringarna går det sedan till mätaren innan det går vidare in i elcentralen.
Väl inne i elcentralen går den först till huvudbrytaren. Genom att stänga av denna bryter man rubb och stubb inne i huset. Från huvudbrytaren går det sedan, förhoppningsvis, till en jordfelsbrytare. Från jordfelsbrytaren går det sedan till säkringarna. Faserna - kallade R, S och T - kan fördelas till säkringarna via en skena. En fas matar då var tredje säkring.
R matar 1, 4, 7, 10...
S matar 2, 5, 8, 11...
T matar 3, 6, 9, 12...
Tittar man i äldre proppskåp, med diazed ("skruvsäkringar"), har en trefas-grupp samma siffra. T.ex. en spis eller värmepaanna. Tre säkringar utgör en grupp till en trefas-last.
I ett nyare säkringsskåp, med automatsäkringar, är en trefas-säkring tre gånger så bred som en vanlig och det lilla handtaget kan bryta alla tre faserna. Detta är en säkring som är 3-polig.
Verkar något av detta vettigt på något sätt?
claddaren verkar sammanfatta det Henrik verkligen frågade. PST har dock rätt i att det inte har hetat R, S, T sedan Dackefejden. L1, L2, L3 kallas faserna idag.
Och att dela upp belysningen på en fas, annat på en annan osv vore inte en bra lösning då man vill fördela belastningen jämnt över faserna, och belysningen är ju en väldigt liten belastning. Då är det mer intressant att lägga t.ex. micro, tvättmaskin och diskmaskin på olika faser.
Och att dela upp belysningen på en fas, annat på en annan osv vore inte en bra lösning då man vill fördela belastningen jämnt över faserna, och belysningen är ju en väldigt liten belastning. Då är det mer intressant att lägga t.ex. micro, tvättmaskin och diskmaskin på olika faser.
"Varför det inte blir 460 (2x230) beror på att det är tre faser som ska samsas på ett varv (360 grader) så mellan två faser är det 120 grader."
Hmm....antar att det är ett uppenbart svar,men jag kan inte se det....vad är det som gör att det blir just 400v? 120 x vad? 120 + någonting? Eller....
Hmm....antar att det är ett uppenbart svar,men jag kan inte se det....vad är det som gör att det blir just 400v? 120 x vad? 120 + någonting? Eller....
230V per fas x 3 delad med roten ur 3. kommer inte ihåg varför men så gör man
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 497 inlägg
Därför att 2cos(30) = sqrt(3)
Jepp, det är det. Det är tre ledare istället för att dra en fetingkabel för att motsvara samma area.prototypen skrev:
//Patrik
Hej!
Jo nu är jag lite klokare. Kommer absolut inte att börja montera säkringar och jordfelsbrytare nu så va inte oroliga. Men jag har märkt att det underlättar vid "detektivarbete" att ha en klar bild av hur det ser ut i en central, när man skall reda ut vad som hör till vilken grupp. Speciellt i det jag pysslar med nu, ett garage där ingen av säkringarna är uppmärkta på något sätt. Då är enda sättet att öppna centralen och se på de inkommande kablarna, till vilka säkringsgrupper de hör till. Och då på något sätt föröska reda ut vad de hör till.
Stort tack till alla, speciellt claddaren som på ett pedagogiskt sätt sammanfattade vad jag ville veta. Dock finns det säkert mycket mer att lära sig...
Ett bra sätt att lära sig praktisk eldragning är att kolla hur det är kopplat där hemma, och försöka lista ut hur elektrikern tänkte när denne kopplade.
/H
Jo nu är jag lite klokare. Kommer absolut inte att börja montera säkringar och jordfelsbrytare nu så va inte oroliga. Men jag har märkt att det underlättar vid "detektivarbete" att ha en klar bild av hur det ser ut i en central, när man skall reda ut vad som hör till vilken grupp. Speciellt i det jag pysslar med nu, ett garage där ingen av säkringarna är uppmärkta på något sätt. Då är enda sättet att öppna centralen och se på de inkommande kablarna, till vilka säkringsgrupper de hör till. Och då på något sätt föröska reda ut vad de hör till.
Stort tack till alla, speciellt claddaren som på ett pedagogiskt sätt sammanfattade vad jag ville veta. Dock finns det säkert mycket mer att lära sig...
Ett bra sätt att lära sig praktisk eldragning är att kolla hur det är kopplat där hemma, och försöka lista ut hur elektrikern tänkte när denne kopplade.
/H
