Hjälp med stressat bergvärme+golvvärme+frikylaprojekt!
För att göra en lång historia kort så har vi precis flyttat till första huset -ett renoveringsobjekt från 1978, eller snarare skulle vi gjort det om inte köket fattat eld under flyttstädningen(!) som skedde samma dag som vi skulle ha tillträtt. Resultatet blev ett totalt utbränt kök och rök- och vattenskador i resten av huset som för tillfället är obeboeligt (ja, jag vet, det är sån't man läser om i tidningen men som inte händer en själv...).
Efter ett par veckor av totalt kaos och krångliga förhandlingar med försäkringsbolag, säljare och andra inblandade så har vi nu ändå signat på huset ifråga då vi fick till stånd en OK deal med säljaren. Skillnaden mot originalpannan för renoveringen är att nu blir vår femårsplan komprimerad till mindre än ett år, och beslut måste tas på mycket kortare tid än vi tänkt oss.
Villan är från 1978, belägen i norra Stockholm, underisolerad platta på mark och är på totalt 160m2 i två plan ovan jord (ingen källare), direktverkande el, mekanisk frånluft och tilluft från ventiler i fönsterkarmarna samt fönster av typen "isolerglaskasett plus enkelglas". Damen som bott ensam i huset lyckades med konsttycket att endast göra av med 16500kWh förra året. Gissningsvis så tror jag att en normalfamilj (två vuxna två små barn) hamnar på kanske 24000kWh eller till och med lite mer, men ärligt talat har jag nog ingen aning
.
I alla fall, det vi lutar åt just nu är helt enkelt att gå "all in" och göra en total förändring av värme och ventilation i fastigheten när den ändå kommer att strippas ned iom saneringen. Vi borrar bergvärme, sätter in en bra, tyst värmepump, byter till FTX ventilation, lägger in värmegolv i båda planen, samt installerar (eller i alla fall förbereder för) fjärrkyla.
Som värmegolv på bottenvåningen har jag fastnat för svenska floore's system "easy" -den tjockare varianten. Vi tänker lägga ett stengolv i hela undervåningen för att maximera värmeutbytet. Någon som har erfarenheter av floore's produkter? Tycker att det verkar väldigt smidigt att man kan klinkra/lägga stengolv direkt på, utan att behöva dribbla med plåtar och golvgips och liknande.
Till FTX systemet som hamnar på vinden antar jag att man bör ha ett värmebatteri kopplat till VP? Undervåningen blir en ganska öppen historia där alla naturliga utsug (toalett, kök och tvättstuga) ligger längs med ena väggen, så jag antar att vettigast är att sätta ett par tilluftsdon på motstående sida?
Vad gäller frikyla så har jag förstått att man inte ska snåla på borrdjupet? Jag lutar åt att sätta in ett centralt system på vinden och sedan dra isolerade kanaler till sovrummen på övervåningen, samt ett liknande system på bottenvåningen -kyla bottenvåningen på dagen och se till att det blir drägligt i sovrummen på natten. Finns det förresten någon variant där man kan "koppla ihop" frikylan med FTX-systemet så man kan växla tillbaks den kalla luften in i bostaden igen?
Så till själva kärnfrågan -vilken värmepump kan passa bra? Vi vill antagligen kunna köra värmegolven på bottenvåningen lite, lite även på sommaren eftersom det är stengolv. Samma sak gäller golvvärme i badrummen. Antar att det är läge för en extra tank för att öka vattenvolymen till golvvärmen, eller kan det gå att lösa med en VP med variabel kompressoreffekt (inverter)? Vad gäller varmvatten så tänker vi inte sätta in ett jättebadkar utan ett normalstort, men varmvattnet ska räcka till, så att säga. Om vi mot förmodan får några kronor över så kan det bli ett litet ute-spa att värma också.
Förslag, frågor på det!?!
Efter ett par veckor av totalt kaos och krångliga förhandlingar med försäkringsbolag, säljare och andra inblandade så har vi nu ändå signat på huset ifråga då vi fick till stånd en OK deal med säljaren. Skillnaden mot originalpannan för renoveringen är att nu blir vår femårsplan komprimerad till mindre än ett år, och beslut måste tas på mycket kortare tid än vi tänkt oss.
Villan är från 1978, belägen i norra Stockholm, underisolerad platta på mark och är på totalt 160m2 i två plan ovan jord (ingen källare), direktverkande el, mekanisk frånluft och tilluft från ventiler i fönsterkarmarna samt fönster av typen "isolerglaskasett plus enkelglas". Damen som bott ensam i huset lyckades med konsttycket att endast göra av med 16500kWh förra året. Gissningsvis så tror jag att en normalfamilj (två vuxna två små barn) hamnar på kanske 24000kWh eller till och med lite mer, men ärligt talat har jag nog ingen aning
.I alla fall, det vi lutar åt just nu är helt enkelt att gå "all in" och göra en total förändring av värme och ventilation i fastigheten när den ändå kommer att strippas ned iom saneringen. Vi borrar bergvärme, sätter in en bra, tyst värmepump, byter till FTX ventilation, lägger in värmegolv i båda planen, samt installerar (eller i alla fall förbereder för) fjärrkyla.
Som värmegolv på bottenvåningen har jag fastnat för svenska floore's system "easy" -den tjockare varianten. Vi tänker lägga ett stengolv i hela undervåningen för att maximera värmeutbytet. Någon som har erfarenheter av floore's produkter? Tycker att det verkar väldigt smidigt att man kan klinkra/lägga stengolv direkt på, utan att behöva dribbla med plåtar och golvgips och liknande.
Till FTX systemet som hamnar på vinden antar jag att man bör ha ett värmebatteri kopplat till VP? Undervåningen blir en ganska öppen historia där alla naturliga utsug (toalett, kök och tvättstuga) ligger längs med ena väggen, så jag antar att vettigast är att sätta ett par tilluftsdon på motstående sida?
Vad gäller frikyla så har jag förstått att man inte ska snåla på borrdjupet? Jag lutar åt att sätta in ett centralt system på vinden och sedan dra isolerade kanaler till sovrummen på övervåningen, samt ett liknande system på bottenvåningen -kyla bottenvåningen på dagen och se till att det blir drägligt i sovrummen på natten. Finns det förresten någon variant där man kan "koppla ihop" frikylan med FTX-systemet så man kan växla tillbaks den kalla luften in i bostaden igen?
Så till själva kärnfrågan -vilken värmepump kan passa bra? Vi vill antagligen kunna köra värmegolven på bottenvåningen lite, lite även på sommaren eftersom det är stengolv. Samma sak gäller golvvärme i badrummen. Antar att det är läge för en extra tank för att öka vattenvolymen till golvvärmen, eller kan det gå att lösa med en VP med variabel kompressoreffekt (inverter)? Vad gäller varmvatten så tänker vi inte sätta in ett jättebadkar utan ett normalstort, men varmvattnet ska räcka till, så att säga. Om vi mot förmodan får några kronor över så kan det bli ett litet ute-spa att värma också.
Förslag, frågor på det!?!
Vi har borrat 200m och kommer ha golvvärme i båda planen plus värme och klybatteri i FTX aggregatet. Kommer att fördra rör för att ha en konvektor på övervåningen om inte kyleffekten räcker till. Stora poängen som jag ser det med att ha kylbatteri i FXT-aggregatet är att man kommer att få in en torrare luft under kvalmiga varma dagar, då luften kommer att kondensera i kylbatteriet. Personligen tycket jag att det är jobbigare med fuktig luft än något för varm.
Intressant -jag har lite samma erfarenhet från mina utlandsår. Det är inte så mycket värmen som är problemet utan det är fukten som gör att det blir olidligt -speciellt på natten.mstrand skrev:
Har ni funderat någonting kring hur mycket luft som måste vändas runt för att få till en bra innomhusmiljö? En idé jag hade innan allt det här hände var att lista ut hur mycket luft man måste vända runt per timme för att uppnå en "top-notch" inomhusmiljö (vad nu det innebär). Det är ju mer än vad en normaldimensionerad FTX gör, skulle jag tippa, men det lär vara betydligt mindre än vad som brukar tas upp som regel när det gäller luftkonditionering (100W/m2). Då luft är en rätt dålig energibärare så krävs det ganska ordentliga flöden om man ska kunna kyla bra. Det viktiga IMHO är dock att man kan få lite, lite bättre klimat inne på dagen och sova gott om natten.
Det aggregat vi har valt är en Enervent Pelican http://www.enervent.fi/unit.asp?menuid=20130&langid=2&countryid=200
Tanken är att FTX systemet kan ta hand om snabba svängningar i temperatur medan golvvärmen ser till att det finns en grundvärme och tar hand om långsammare växlingar. Ska bli kul att se om det fungerar i praktiken, har inte träffat någon som testat.
Själv förstår jag inte de som sparar på värme/ventilation och sedan spenderar 500kkr på kök+badrum. Själv har jag hellre lite enklare tvättställ och lägger pengarna på bra innomhusklimat. Dessutom borde det löna sig i längden. Vi fick en energibäräkning på 15kWh/m2.
Tanken är att FTX systemet kan ta hand om snabba svängningar i temperatur medan golvvärmen ser till att det finns en grundvärme och tar hand om långsammare växlingar. Ska bli kul att se om det fungerar i praktiken, har inte träffat någon som testat.
Själv förstår jag inte de som sparar på värme/ventilation och sedan spenderar 500kkr på kök+badrum. Själv har jag hellre lite enklare tvättställ och lägger pengarna på bra innomhusklimat. Dessutom borde det löna sig i längden. Vi fick en energibäräkning på 15kWh/m2.
Hej
Vi satt i en liknande situation för 2 år sedan (förutom att vårt hus inte brann). Vi flyttade in i ett hus med oljebrännare och där de tidigare ägarna hade förbrukat väldigt lite energi. Vi bestämde oss för bergvärme omgående när vi för första gången var tvungna att fylla på oljetanken.
Varje bergvärme-firma vi kontaktade skrattade åt energideklarationen som de tidigare ägarna tog fram iom försäljningen. Vet inte om vi blev lurade eller om de hade 17 grader inomhus och duschade knappt.
Så, vårt problem var att vi inte visste hur vi skulle dimensionera bergvärmepumpen och borrdjup. Sedan skulle vi även dränera och isolera källare, installera FTX samt hade barn på G. Hur den slugiltiga energiåtgången skulle se ut hade vi ingen aning om.
Så här tänkte vi, vi har ett hus på 170 boarea + 90 biarea (källare) från 1970:
* Vi valde en inverterstyrd bergvärmepump (IVT X15) då de är effektiva i ett större spann av energiåtgången. Med en vanlig start/stop så är det viktigare att dimensioneringen blir helt rätt.
* Vi borrade lite djupare än de föreslog. Hade hört vissa som ångrat sig bittert för att de borrat för grunt. Sedan var det tätt mellan borrhålen av alla grannar.
* FTXen fick bli en Luftmiljö Rego 600HE
* Vi valde ett värmebatteri till FTXen då vi inte ville ha nån elvärme alls. Med facit i hand och den fördyrningen detta innebar så vet jag inte om jag hade gjort det igen. ROI (Return Of Investment) blir nog för lång för den. Vid riktigt kalla dagar så kan man istället dra ner på fläktarna och koppla ur el-eftervärmaren. Men jag tröstar mig med att det känns jäkligt bra att ha det från bergvärmen.
* Vi blev avrekommenderade att skaffa kylbatteri till FTXen då det krävs större luftflöde för att få nån märkbar kyleffekt. Större luftflöde betyder större FTX-aggregat. Det skulle bli dyrare och krångligare styrsystem.
* Jag passade på när jag ändå drog värmerör från pannrummet till vattenbatteriet på vinden att dra upp kylrör och avloppsrör för en framtida fläktkonvektor.
* Vi har inte skaffat golvvärme än i källare men förberedde så att det sommartid går att stänga av radiatorerna samt installerade en arbetstank på 100l så VPn har tillräcklig vattenvolym att jobba mot när endast golvvärmen är inkopplad. Arbetstanken är nog att föredra oavsätt om man har 3 helt olika slingor i värmesystemet (radiatorer, vattenbatteri, golvvärme) som shuntar och pumpar oavsätt varandra.
Vi satt i en liknande situation för 2 år sedan (förutom att vårt hus inte brann). Vi flyttade in i ett hus med oljebrännare och där de tidigare ägarna hade förbrukat väldigt lite energi. Vi bestämde oss för bergvärme omgående när vi för första gången var tvungna att fylla på oljetanken.
Varje bergvärme-firma vi kontaktade skrattade åt energideklarationen som de tidigare ägarna tog fram iom försäljningen. Vet inte om vi blev lurade eller om de hade 17 grader inomhus och duschade knappt.
Så, vårt problem var att vi inte visste hur vi skulle dimensionera bergvärmepumpen och borrdjup. Sedan skulle vi även dränera och isolera källare, installera FTX samt hade barn på G. Hur den slugiltiga energiåtgången skulle se ut hade vi ingen aning om.
Så här tänkte vi, vi har ett hus på 170 boarea + 90 biarea (källare) från 1970:
* Vi valde en inverterstyrd bergvärmepump (IVT X15) då de är effektiva i ett större spann av energiåtgången. Med en vanlig start/stop så är det viktigare att dimensioneringen blir helt rätt.
* Vi borrade lite djupare än de föreslog. Hade hört vissa som ångrat sig bittert för att de borrat för grunt. Sedan var det tätt mellan borrhålen av alla grannar.
* FTXen fick bli en Luftmiljö Rego 600HE
* Vi valde ett värmebatteri till FTXen då vi inte ville ha nån elvärme alls. Med facit i hand och den fördyrningen detta innebar så vet jag inte om jag hade gjort det igen. ROI (Return Of Investment) blir nog för lång för den. Vid riktigt kalla dagar så kan man istället dra ner på fläktarna och koppla ur el-eftervärmaren. Men jag tröstar mig med att det känns jäkligt bra att ha det från bergvärmen.
* Vi blev avrekommenderade att skaffa kylbatteri till FTXen då det krävs större luftflöde för att få nån märkbar kyleffekt. Större luftflöde betyder större FTX-aggregat. Det skulle bli dyrare och krångligare styrsystem.
* Jag passade på när jag ändå drog värmerör från pannrummet till vattenbatteriet på vinden att dra upp kylrör och avloppsrör för en framtida fläktkonvektor.
* Vi har inte skaffat golvvärme än i källare men förberedde så att det sommartid går att stänga av radiatorerna samt installerade en arbetstank på 100l så VPn har tillräcklig vattenvolym att jobba mot när endast golvvärmen är inkopplad. Arbetstanken är nog att föredra oavsätt om man har 3 helt olika slingor i värmesystemet (radiatorer, vattenbatteri, golvvärme) som shuntar och pumpar oavsätt varandra.
Tack för svar. Jag har också varit lite inne på att gå på en inverter-VP just för att man inte riktigt exakt dimensionering, men dom är ju ganska dyra...sen är det ju lite roligt att alla tillverkare hävdar att dom har den bästa, mest energisnåla pumpen på marknaden
Nibe Fighter känns ju rätt så overkill med 4-16kW, IVTs X11 är antagligen lite lämpligare dimensionerad, men IVT säger ju inte flaska om frikyla, så jag antar att man får McGyvea det om man går på IVT. Thermia har väl ingen inverter-VP, men verkar pusha frikyla och aktiv kyla rätt hårt. Nu vet jag ju inte vad deras passiva kylpaket kostar, men dom har ju en modul som kombinerar passiv med aktiv kyla som inte lär vara så jättemycket dyrare än det passiva, och då har man ju möjligheten att låta kompressorn hjälpa till att kyla en större volym än vad borrhålet klarar på egen hand (lite som omvänd elspets, alltså), dom där äckligt varma dagarna.
Efter lite överslagsberäkningar har jag kommit fram till att separera FTXen och frikylan, då det krävs ganska stora flöden för att kyla bra vilket skulle ge en helt monstruös FTX-enhet. Det blir troligtvis till att sätta en stor kylkonvektor, (eller möjligtvis flera mindre) på vinden med separata till/från ventilationsrör till de utrymmen som jag vill kunna kyla på sommaren, dvs kylningen jobbar helt med recirkulation och FTX-systemet ser till att få in lite fräsch luft i huset.
Aaahhhrg, så vilken djungel detta är, alltså!
Nibe Fighter känns ju rätt så overkill med 4-16kW, IVTs X11 är antagligen lite lämpligare dimensionerad, men IVT säger ju inte flaska om frikyla, så jag antar att man får McGyvea det om man går på IVT. Thermia har väl ingen inverter-VP, men verkar pusha frikyla och aktiv kyla rätt hårt. Nu vet jag ju inte vad deras passiva kylpaket kostar, men dom har ju en modul som kombinerar passiv med aktiv kyla som inte lär vara så jättemycket dyrare än det passiva, och då har man ju möjligheten att låta kompressorn hjälpa till att kyla en större volym än vad borrhålet klarar på egen hand (lite som omvänd elspets, alltså), dom där äckligt varma dagarna.
Efter lite överslagsberäkningar har jag kommit fram till att separera FTXen och frikylan, då det krävs ganska stora flöden för att kyla bra vilket skulle ge en helt monstruös FTX-enhet. Det blir troligtvis till att sätta en stor kylkonvektor, (eller möjligtvis flera mindre) på vinden med separata till/från ventilationsrör till de utrymmen som jag vill kunna kyla på sommaren, dvs kylningen jobbar helt med recirkulation och FTX-systemet ser till att få in lite fräsch luft i huset.
Aaahhhrg, så vilken djungel detta är, alltså!
Låter klokt att separera FTXen med frikylan.
Angående frikyla så kopplar man väl "bara" in den till brine-ledningen och låter fläktkonvektorn sköta pump och regleringen. Bergvärmepumpen är väl helt ovetande om det.
Men jag har ju inte rott detta i land själv så jag kanske är ute och cyklar (eller ror)...
Kolla på http://www.varmepumpsforum.com/faq/index.php?action=artikel&cat=3&id=35&artlang=sv
Sedan får du gärna berätta hur du gjorde så kan jag göra likadant!
Angående frikyla så kopplar man väl "bara" in den till brine-ledningen och låter fläktkonvektorn sköta pump och regleringen. Bergvärmepumpen är väl helt ovetande om det.
Men jag har ju inte rott detta i land själv så jag kanske är ute och cyklar (eller ror)...
Kolla på http://www.varmepumpsforum.com/faq/index.php?action=artikel&cat=3&id=35&artlang=sv
Sedan får du gärna berätta hur du gjorde så kan jag göra likadant!
1245 har bra kylstyrningsmöjligheter både aktiv/passiv och värme samtidigt om du vill det.
De andra vet jag inget om.
Dock är det en del ångest med behovet så jag hade borrat mer än "troligt" nödvändigt då det är billigare att enbart byta vp än att byta vp och borra mer.
Annars är ju inverterstyrd inte fel men lite väl dyrt.
Sent from my GT-N7000 using Byggahus
De andra vet jag inget om.
Dock är det en del ångest med behovet så jag hade borrat mer än "troligt" nödvändigt då det är billigare att enbart byta vp än att byta vp och borra mer.
Annars är ju inverterstyrd inte fel men lite väl dyrt.
Sent from my GT-N7000 using Byggahus
Mja, antingen kör man det helt sepparat, men det finns även VP som har stöd för frikyla, dvs den styr cirkpumpar och annat som rör kylsystemet. Den tredje varianten är VP som klarar både passiv och aktiv kyla, dvs om man vill plocka ut mer kyleffekt än vad borran klarar av passivt så kan VPn gå in och hjälpa till att skapa kyla med sin kompressor. Det verkar som att pumpen i första hand leder överskottsvärmen till varmvatten eller polvärme och i andra hand så pumpar den ned värmen i borran igen.KlasLo skrev:Låter klokt att separera FTXen med frikylan.
Angående frikyla så kopplar man väl "bara" in den till brine-ledningen och låter fläktkonvektorn sköta pump och regleringen. Bergvärmepumpen är väl helt ovetande om det.
Men jag har ju inte rott detta i land själv så jag kanske är ute och cyklar (eller ror)...
Kolla på [länk]
Sedan får du gärna berätta hur du gjorde så kan jag göra likadant!
