Hjälp Dränering
Hej
Ska under våran första sommar som husägare göra värt första stora projett som är att dränera runt vårat hus.
Huset är byggt runt 73-74 och är en oisolerad platta på mark.
Ingen av oss har gjort något sånt själv men vi fick rådet förra hösten att dränera.
Nu till frågan,, Hur ska man göra?
Vilka matrial ska användas?
Hur brett/djupt ska man gräva och hur återfyller man och med vad?
Vilken slang och vilket djup?
frågorna är många
Hoppas på att få många utförliga svar.
/Vanessa
Ska under våran första sommar som husägare göra värt första stora projett som är att dränera runt vårat hus.
Huset är byggt runt 73-74 och är en oisolerad platta på mark.
Ingen av oss har gjort något sånt själv men vi fick rådet förra hösten att dränera.
Nu till frågan,, Hur ska man göra?
Vilka matrial ska användas?
Hur brett/djupt ska man gräva och hur återfyller man och med vad?
Vilken slang och vilket djup?
frågorna är många
Hoppas på att få många utförliga svar.
/Vanessa
Det finns ett flertal "dräneringsskolor" på nätet, jag tror tex. isodrän har en. Där kan du läa om förläggningsprincipen. Bortse från isoleringsskivorna om det inte är aktuellt för er.
Det finns även minst en artikel här på bygga hus om detta.
Kanske inte ett utförligt svar men ändå som jag anser rätt ställe att börja på.
Det finns även minst en artikel här på bygga hus om detta.
Kanske inte ett utförligt svar men ändå som jag anser rätt ställe att börja på.
Det här med dränering är lite av en religion så för att inte få alltför mycket på skallen kan jag nog bara säga lite generellt.
Du måste gräva ned så att hela grundplattan friläggs. Gräv tillräckligt brett så att det går att komma ned och jobba i diket. Dräneringsrören, de flesta använder 110 mm hårda rör med flexböjar i hörnen, ska ligga under plattans nivå. Rören måste luta ned mot brunnen. Är befintlig brunn för högt belägen vilket är vanligt med gamla hus så får man anlägga en ny dräneringsbrunn och pumpa över till den gamla eller koppla om dagvattenanslutningen till den nya brunnen. Ovanpå rören ska ett lager sköljt grus, typ singel ligga och över detta en fiberduk som viks in under röret. Väggen isoleras antingen med skivor typ isodrän/pordrän eller täcks med en platonmatta. Fiberduken läggs mot plattorna/mattan och sedan fyller man igen med befintliga massor, dvs det man grävde upp. Låt det sätta sig och fyll på med mer tills man har en bra lutning från huset ut i trådgården.
Obeservera att detta är en högst generell beskrivning. Det finns tusen och en detajer och olika skolor för hur saker bäst ska göras. Fråga runt på olika ställen och bestäm er för ett system. Följ sedan tillverkarens instruktioner.
Du måste gräva ned så att hela grundplattan friläggs. Gräv tillräckligt brett så att det går att komma ned och jobba i diket. Dräneringsrören, de flesta använder 110 mm hårda rör med flexböjar i hörnen, ska ligga under plattans nivå. Rören måste luta ned mot brunnen. Är befintlig brunn för högt belägen vilket är vanligt med gamla hus så får man anlägga en ny dräneringsbrunn och pumpa över till den gamla eller koppla om dagvattenanslutningen till den nya brunnen. Ovanpå rören ska ett lager sköljt grus, typ singel ligga och över detta en fiberduk som viks in under röret. Väggen isoleras antingen med skivor typ isodrän/pordrän eller täcks med en platonmatta. Fiberduken läggs mot plattorna/mattan och sedan fyller man igen med befintliga massor, dvs det man grävde upp. Låt det sätta sig och fyll på med mer tills man har en bra lutning från huset ut i trådgården.
Obeservera att detta är en högst generell beskrivning. Det finns tusen och en detajer och olika skolor för hur saker bäst ska göras. Fråga runt på olika ställen och bestäm er för ett system. Följ sedan tillverkarens instruktioner.
http://www.isodran.se/index.php/kallarvagg/laddaarbinstvandella skrev:
Se under rubrik "platta på mark" och monteringsinstruktion
Tack för svaren
Ska man inte fylla grus ända upp?
Ska man verkligen fyllay tillbaka gammal jord/sand mot sulan?
Har ingen källare men sätter man isolering utanpå sulan när man gör sådan dränering? (oisolerad i dag)
Ska man även lägga en tjälisolering?
/Vanessa
Ska man inte fylla grus ända upp?
Ska man verkligen fyllay tillbaka gammal jord/sand mot sulan?
Har ingen källare men sätter man isolering utanpå sulan när man gör sådan dränering? (oisolerad i dag)
Ska man även lägga en tjälisolering?
/Vanessa
Fyller du med grus ändå upp så måste dräneringen ta hand om allt vatten som kommer uppifrån. Använder du kompaktare massor så rinner vattnet undan innan det når dräneringen. Det blir således mindre belastning på dräneringen.
Vad gäller isolering av sulor så är jag inte så hemma på det, men ring till tex. isodrän och fråga.
Vad gäller isolering av sulor så är jag inte så hemma på det, men ring till tex. isodrän och fråga.
Det här är galenskap eftersom folk inte tänker till.
Du har platta på mark, dvs den är ca 30-40 cm tjock och 15 cm av den finns ovan mark. Skall du dränera ågerstående 15-25cm? Du får knappt dränrören täckta
Då räcker det med fiberduk som leder dagvatten från huset dvs ca 1-1.5m
Har du berg intill dig eller ligger huset i en svacka eller är marken allmän vattensjuk så skall du snarare se till att tomten (gräsmattan) är dränerad och ev svagt dikad.
Ring anticimex och bolla dina tankar med de. Det är ändå gratis.
Pussum77 har gett dig mycket korret helhetsbild av funktionen men tänk till innan, bara för att så gör man betyder inte att det är rätt.
Och isolering kan ni glömma helt, det äf fel grund att isolera.
Lycka till med huset!
Du har platta på mark, dvs den är ca 30-40 cm tjock och 15 cm av den finns ovan mark. Skall du dränera ågerstående 15-25cm? Du får knappt dränrören täckta
Då räcker det med fiberduk som leder dagvatten från huset dvs ca 1-1.5m
Har du berg intill dig eller ligger huset i en svacka eller är marken allmän vattensjuk så skall du snarare se till att tomten (gräsmattan) är dränerad och ev svagt dikad.
Ring anticimex och bolla dina tankar med de. Det är ändå gratis.
Pussum77 har gett dig mycket korret helhetsbild av funktionen men tänk till innan, bara för att så gör man betyder inte att det är rätt.
Och isolering kan ni glömma helt, det äf fel grund att isolera.
Lycka till med huset!
Redigerat:
Var ditt hus enbart platta på mark eller är det källare? Om det endast är platta på mark så gräv ned så att hela grundplattan friläggs. Gräv tillräckligt brett så att det går att komma ned och jobba i diket. Dräneringsrören, de flesta använder 110 mm hårda rör med flexböjar i hörnen, ska ligga under plattans nivå. Rören måste luta ned mot brunnen hela vägen.En spolbrunn på högsta nivån är att föredra. Lägg duk på marken lägg rören fyll upp med tvättad singel ca 30-40 cm bredd från plattan.
Redigerat:
vandella:
Många tips här på byggahus.se är säkert välmenade men många gånger direkt felaktiga. När det gäller Isodrän/Pordrän så skall deras "utbildningsmaterial" enbart betraktas som en partsinlaga.
Vilken typ av dränering som behövs beror i hög grad av förutsättningarna på platsen, främst av högsta grundvattennivå och typ av jordar i anslutning till byggnaden. För platta på mark under högsta grundvattenyta krävs att man sänker vattennivån lokalt under byggnaden. Fördjupningar i schaktbotten skall också vara dränerade.
Några rent generella tips som passar alla typer av byggnader under alla förutsättningar är inte lätt att ge men dräneringsledningen läggs oftast utanför grundmuren längs en lutningslinje om 1:2 från grundsulans ytterkant med högsta punkt i underkant på dräneringslagret. Ledningen läggs på en bädd minst 50 mm tjock av dränerande material, fall om 1:200. På högsta punkterna placeras spolbrunn. Ledningen kringfylls antingen med sorterat material som har en kornstorlek som alldeles överstiger den minsta öppningen i ledningen alternativt med singel/makadam som skyddas av markduk.
Längs med grundmuren låter man det dränerande materialet följa med upp omkring 200 mm från ytterkant grundmur/platta - detta är särskilt viktigt vid källargrund.
Generellt kan man säga att en grov ledning är bättre än två klenare. Använd inte klenare ledning är 70 mm. Använd gärna dubbelväggig 100 mm ledning - särskilt vid sänkning av grundvattennivån.
Teorin om att det är bättre med täta jordmassor längs med husväggarna är direkt felaktig men går rundgång här på byggahus.se. Tanken är att dräneringen på något sätt skulle skyddas mot nedträngande regnvatten.
Jag ser inte varför man skull vilja undvika lite högra flöde i rören från gång till annan. Med fungerande takavledning och normalt utskjutande tak torde detta också ske väldigt sällan (kraftigt slagregn). Vidare är nackdelarna av kapillärsugande material runt grundkonstruktionen uppenbara och borde avskräcka från dessa villfarelser.
Vid anslutning till kommunal avloppsledning finns ytterligare en del att tänka på, särskilt om man har källargrund. De kommunala ledningarna är i många kommuner inte dimensionerade för kraftiga regn. Man måste då ta hänsyn till vilken uppdämningsnivå som gäller - ibland ligger denna i markplanet!
När det gäller isolering är det en helt annan fråga. I allmänhet är det gynnsamt att isolera. Lägger man markisolering runt huset minskar man tjälnedträngningen och ökar temperaturen på marken under huset. Isolerar man plattan utvändigt minskar man köldbryggan under syllen vilket kan vara gynnsamt. Det finns dock fall där uppvärmd mark under huset kan ge problem med omvänd fuktvandring då fukt drivs upp i konstruktionen men det är en helt annan historia.
Många tips här på byggahus.se är säkert välmenade men många gånger direkt felaktiga. När det gäller Isodrän/Pordrän så skall deras "utbildningsmaterial" enbart betraktas som en partsinlaga.
Vilken typ av dränering som behövs beror i hög grad av förutsättningarna på platsen, främst av högsta grundvattennivå och typ av jordar i anslutning till byggnaden. För platta på mark under högsta grundvattenyta krävs att man sänker vattennivån lokalt under byggnaden. Fördjupningar i schaktbotten skall också vara dränerade.
Några rent generella tips som passar alla typer av byggnader under alla förutsättningar är inte lätt att ge men dräneringsledningen läggs oftast utanför grundmuren längs en lutningslinje om 1:2 från grundsulans ytterkant med högsta punkt i underkant på dräneringslagret. Ledningen läggs på en bädd minst 50 mm tjock av dränerande material, fall om 1:200. På högsta punkterna placeras spolbrunn. Ledningen kringfylls antingen med sorterat material som har en kornstorlek som alldeles överstiger den minsta öppningen i ledningen alternativt med singel/makadam som skyddas av markduk.
Längs med grundmuren låter man det dränerande materialet följa med upp omkring 200 mm från ytterkant grundmur/platta - detta är särskilt viktigt vid källargrund.
Generellt kan man säga att en grov ledning är bättre än två klenare. Använd inte klenare ledning är 70 mm. Använd gärna dubbelväggig 100 mm ledning - särskilt vid sänkning av grundvattennivån.
Teorin om att det är bättre med täta jordmassor längs med husväggarna är direkt felaktig men går rundgång här på byggahus.se. Tanken är att dräneringen på något sätt skulle skyddas mot nedträngande regnvatten.
Jag ser inte varför man skull vilja undvika lite högra flöde i rören från gång till annan. Med fungerande takavledning och normalt utskjutande tak torde detta också ske väldigt sällan (kraftigt slagregn). Vidare är nackdelarna av kapillärsugande material runt grundkonstruktionen uppenbara och borde avskräcka från dessa villfarelser.
Vid anslutning till kommunal avloppsledning finns ytterligare en del att tänka på, särskilt om man har källargrund. De kommunala ledningarna är i många kommuner inte dimensionerade för kraftiga regn. Man måste då ta hänsyn till vilken uppdämningsnivå som gäller - ibland ligger denna i markplanet!
När det gäller isolering är det en helt annan fråga. I allmänhet är det gynnsamt att isolera. Lägger man markisolering runt huset minskar man tjälnedträngningen och ökar temperaturen på marken under huset. Isolerar man plattan utvändigt minskar man köldbryggan under syllen vilket kan vara gynnsamt. Det finns dock fall där uppvärmd mark under huset kan ge problem med omvänd fuktvandring då fukt drivs upp i konstruktionen men det är en helt annan historia.
Fick lite frågor som PM - passar på att svara här så kanske fler kan ha nytta av dom. Som vanligt så är det inte grabben i filmen som skrivit brevet...
F: Kan man täcka dräneringen med ca 30 cm singel och sedan vika över markduken och sedan återfylla med natursanden som där där innan och sedan lägga ett lager 30cm breda trädgårgsplattor mot grunden och låta gräsmattan gå emot plattorna?
S: Mjae, men singel är överkurs, makadam går lika bra och är ofta billigare. Jag brukar rekommendera tvättad singel under konstruktioner där man vill ha minimal kapillär stighöjd och inte heller förväntar sig förorening från omkringliggande jordar men det är egentligen lite överkurs det med, dessutom är det inte vilken grusgrop som helst som kan leverera tvättat. Kör man med makadam slipper man dessutom naturgrusskatten också (ja, vi har extra skatt på naturgrus i Sverige). Här på byggahus har jag dock sett folk som rekommenderar tvättad singel runt huset. Skall man vara så redig bör man kanske köra med dubbla markdukar också?
Täck hela vägen upp med dränerande material och avsluta med dina plattor som du tänkt. Det man inte vill ha mot väggen är material som leder in vatten kapillärt. Sten, singel, makadam, plattor går fint. Rabatter, lera, gräs och jord går bort. Vill man absolut ha rabatter runt huset går det fint att ha dem i blomlådor och krukor.
F: Vad tycker du om tjälisoleringen egentligen då?
funkar inte der som ett slags "skydd" mot dräneringen och tvingar vattnet bort från huset om man lägger den från grunden och lutar den snett neråt? Eller ska jag skippa det?
S: Jo, så blir det ju i praktiken. Den dränerande effekten går också att återskapa med olika jordmassor såsom skiktad mark. Tyvärr har (kan ha) isolering i mark en begränsad livslängd på grund av en fysikalisk effekt som kallas områdeskondensation vars bakgrund jag inte går in på nu. I allmänhet är det dock bra att isolera men allt är ju en fråga om pengar och energi.
F: Kan man täcka dräneringen med ca 30 cm singel och sedan vika över markduken och sedan återfylla med natursanden som där där innan och sedan lägga ett lager 30cm breda trädgårgsplattor mot grunden och låta gräsmattan gå emot plattorna?
S: Mjae, men singel är överkurs, makadam går lika bra och är ofta billigare. Jag brukar rekommendera tvättad singel under konstruktioner där man vill ha minimal kapillär stighöjd och inte heller förväntar sig förorening från omkringliggande jordar men det är egentligen lite överkurs det med, dessutom är det inte vilken grusgrop som helst som kan leverera tvättat. Kör man med makadam slipper man dessutom naturgrusskatten också (ja, vi har extra skatt på naturgrus i Sverige). Här på byggahus har jag dock sett folk som rekommenderar tvättad singel runt huset. Skall man vara så redig bör man kanske köra med dubbla markdukar också?
Täck hela vägen upp med dränerande material och avsluta med dina plattor som du tänkt. Det man inte vill ha mot väggen är material som leder in vatten kapillärt. Sten, singel, makadam, plattor går fint. Rabatter, lera, gräs och jord går bort. Vill man absolut ha rabatter runt huset går det fint att ha dem i blomlådor och krukor.
F: Vad tycker du om tjälisoleringen egentligen då?
funkar inte der som ett slags "skydd" mot dräneringen och tvingar vattnet bort från huset om man lägger den från grunden och lutar den snett neråt? Eller ska jag skippa det?
S: Jo, så blir det ju i praktiken. Den dränerande effekten går också att återskapa med olika jordmassor såsom skiktad mark. Tyvärr har (kan ha) isolering i mark en begränsad livslängd på grund av en fysikalisk effekt som kallas områdeskondensation vars bakgrund jag inte går in på nu. I allmänhet är det dock bra att isolera men allt är ju en fråga om pengar och energi.
