Byggahus.se

HEA -220 balk?

  1. K
    Medlem Nivå 2
    Hej. har en fråga om bärigheten på balkar. ska fälla in balk för bärande väggar på övervåningen (Nybyggnation) dom streckade linjerna på ritningen är de blivande balkarna. 3 upplagspunkter (förstärkt armering under dessa). Vill ha helt infällda balkar varvid limträ är omöjligt (beräknat behov på limträ är 115x405 mm balk.) eftersom den ena balken kommer att ligga över burspråket ligger där en nedsänkt 115x405 limträ som upplag. allt detta för att jag vill ha ryggåstak i allrummet på ö.v. Nån som kan räkna på om det räcker med HEA 220?bredden på huset är 9500mm. cc-avståndet mellan balkarna är 5100mm. har tyvärr inte dom färdiga ritningarna men hoppas att det går att tyda på bif. ritningarna
     
  2. I
    Anonym
    En HE220A kommer inte att klara av långtidsdeformationen på den spännvidden (9,5m) även om den kan klara av att bära lasten. Du kommer att få en sättning som med tiden innebär hängmatta på övervåningen/taket mot bottenvåningen/nedböjning i golvet på ÖV.

    HE220A har materialdata: Wx = 515 cm^3, väger 50,5 kg/m. Redan vid den vikten får du räkna med stort (och tungt) jobb för att få balkarna på plats.

    Du kommer troligen att hamna på en HExxxM-balk istället. Hur stor kräver en omfattande lastnedräkning + dimensionering + ännu större jobb med att få dem på plats.

    På övervåningen kan du troligen klara dig med limträbalk i nock. Men även den kräver en lastnedräkning + dimensionering eftersom nocken ligger på andra hållet mot den huvudsakliga riktningen.
    ____________________
    Byggaren
     
  3. Snailman
    Medlem · Nivå 16
    Balkarna har väl ett upplag på halva längden? på 4,25 alltså, eller är den inte bärande?
     
  4. G
    Medlem Nivå 6
    Stöd verkar det i alla fall vara, någorlunda centriskt. Då borde väl HEA220 gå bra enligt magkänslan...
    Ska det vara saxtakstolar uppe eller ska du verkligen ha en nockbalk där?
     
  5. K
    Medlem Nivå 2
    ja en pelare på mitten, och saxtakstolar..va tanken, balkarna ligger enligt ritning och ska ställa bärande väggar rakt uppepå, och takstolar på dessa.(blir som ett separat tak på 5,10 med stickstolar åt "riktiga" nocken) ang. montering så kommer det självklart finnas kran tillhands.. Patric
     
  6. K
    Medlem Nivå 2
    ja en pelare på mitten, och saxtakstolar..va tanken, balkarna ligger enligt ritning och ska ställa bärande väggar rakt uppepå, och takstolar på dessa.(blir som ett separat tak på 5,10 med stickstolar åt "riktiga" nocken) ang. montering så kommer det självklart finnas kran tillhands.. Patric
     
  7. G
    Medlem Nivå 6
    Är det beräknat till en limträ 115*405 så skulle ju en IPE220 göra jobbet.
     
  8. K
    Medlem Nivå 2
    vart har du fått tabellen från? nåt pålitligt? ... (överdimensionerar hellre en chansar)
     
  9. G
    Medlem Nivå 6
    Tabellen kommer ifrån svenskt limträ fakiskt och var till för att konservativa byggare med stål i tankarna snabbt skulle kunna räkna om det till lämplig limträbalk. Jag brukar använda den som lathund på andra hållet....

    Överdimensionering av trevligt, då sover man gott om natten. Jag skulle aldrig sätta dit en IPE220 i ditt fall men det finns kanske något mellanting. Man får i alla fall ett överslag på vad stål och limträ motsvarar med tabellen!
     
  10. I
    Anonym
    Jag skulle vara väldigt försiktig i att använda tabellen. Det är inte bara det att det skiljer mellan stål och trä i hållfasthet, Det skiljer oxå mellan stål och trä av olika kvalitet. Därmed oxå i bärförmåga.

    Därtill kommer att om man inte räknat ner lasten som man ska och inte dimensionerar som man ska, vet man inte vad man sysslar med. Då kan det lika bra hålla som braka.

    För har man väl gjort lastnedräkningen rätt och kan använda tillämplig formel för aktuell belastningssituation, är resten en bagatell. Oavsett stål eller trä (eller annat material) är det tillåten påkänning som bestämmer t.ex. hur stort böjmotstånd som krävs i bjälken för att den ska hålla och det värdet går att läsa direkt ur materialtabellerna (som är matematiskt statiska och tidsoberoende). Har man t.ex. fått fram max böjmoment på en träbjälke krävs det bara en enkel division med framräknad tillåten påkänning* för att få fram det erforderliga böjmotståndet som betecknas Wx i materialtabellerna.

    Att sen limträfabrikanterna slår ett slag för sina produkter är självklart. Lika självklart är att stål tål högre påkänning än limträ och detta ger automatiskt en klenare konstruktion.
    ________________
    Byggaren


    *Dagens regler för konstruktion anger inte (som förr) en tillåten påkänning, utan ett värde som utgör 95% av empiriskt bestämd brottlast. Det värdet ska m.h.t. situationen först räknas om/ner med partialkoefficeinter för t.ex. klimatpåverkan, säkerhet, m.m. innan man kan dividera ex.vis maxmomentet för att få fram erforderligt böjmotstånd.
     
  11. C
    Medlem Nivå 1
    Tack och ursäkta att jag väcker en gammal tråd. Vet du var jag kan hitta rätt värden för tillåten påkänning. Jag sitter bland en uppsjö av beräkningsingenjörer som kan hjälpa mig beräkna en stålbalk som ersättning för en limträbalk. MEN just för att jag inte kan hitta den tillåtna påkänningen för moelvens limträbalk nånstans så står jag mig ju slätt....

    Någon som kan hjälpa mig med max tillåten påkänning eller varför inte böjmotstånd i en limträbalk LT630x115
     
  12. I
    Anonym

    Som jag skrev tidigare så finns det inga värden på tillåten påkänning längre i byggnormerna. Det som finns är karakteristiska värden för olika material och materialklasser. De karakteristiska värdena utgör 95% av empiriskt bestämd brotthållfasthet, Man får därför räkna om dessa karakteristiska värden med partialkoefficienter (beroende på aktuell situation) för att få fram en tillåten påkänning att räkna med.

    De karakteristiska värdena och partialkoefficienterna för trä hittar du i Boverkets Konstruktionsregler (BKR) avsnitt 5 (träkonstruktioner).

    Böjmotståndet (Wx) i en rektangulär balk, 630x115 mm, har inget med tillåten påkänning att göra. Det är en faktor som härrör till tvärsnittet och inget annat. Formeln är b x h^2/6 och blir 11,5 x63/6=7607,25 cm^3 som kan räknas om till kubikmillimeter för att passa till MPa enligt dagens SI-enheter.

    Wx gånger 'sigmatill' ('sigmatill' efter omräkning av det karakteristiska värdet) ger sen maximalt moment, som ska vara större än det moment som framkommer vid uträkning av last på konstruktionsdelen.

    Hela förfarandet bygger alltså på att räkna om det karakteristiska värdet (m.h.t. aktuell situation) till en tillåten påkänning m.h.a. partialkoefficienterna. Tidigare normer (före 1992) angav direkt sigmatill, vilket fick till följd att ibland blev konstruktionen överstark och ibland en smula i underkant.

    Det är därför Moelven och andra inte längre kan ange en tillåten påkänning för de vet ju inte i vilken situation deras produkter ska användas. Det är lixom skillnad på att bygga utomhus i en aggresiv miljö och en annan situation att bygga inomhus i torr/uppvärmd miljö som kan påverka hållbarheten hos konstruktionsdelen. Man laborerar därför inte heller längre med tidigare exceptionell last/påkänning (förhöjt last- och hållfasthetsvärde upp till 40% över den normala). De är ersatta med partialkoefficienter.

    Tillägg:
    Det är egentligen inte varken Wx eller sigmatill för en limtärbalk du behöver, utan det maximala böjmoment som limträbalken klarar m.h.t. upplagsfall, tvärsnitt och tillåten påkänning. Därför enklare att titta på hur stort moment som balken utsätts för i den aktuella lastsituationen och därefter använda avsnitt 8 (stålkonstruktioner) för att få reda på sigmatill (som alltså först måste uträknas från det karakteristiska värdet) och därefter dimensionera stålbalken enligt elasticitetsteorin.
    __________________
    Byggaren
     
  13. C
    Medlem Nivå 1
    Tack för hjälpen. Med ditt klargörande var det enkelt att sortera begreppen och kunna ställa en begriplig fråga till "mina" beräknings-ingenjörer