Hantverkare och materialkostnad - vems är materialrabatten?
Har en tvist med min entreprenör under uppsegling. Helt kort kan vi väl säga att vi inte är överrens om kostnaden. Det börjar bli en lång historia med många grenar. Men i det mesta är jag dock övertygad om att vi kommer få rätt.
Vi använde "Hantverkarformuläret-14" och enligt punkt D gäller "Material, varor, hjälpmedel och övriga kostnader debiteras med redovisad självkostnad med tillägg för entreprenörarvode om 10 procent"
https://publikationer.sverigesbyggindustrier.se/UserFiles/Standardavtal/Hantverkarformularet_14.pdf
Jag har läst många trådars diskussioner om vad självkostnad innebär. Och vems eventuella rabatter är. Ska rabatten tillfalla kunden/beställaren eller hantverkaren/entreprenören? Jag har inte sett någon som presenterat avgörande argument. Hänvisningar till lag, domstolsavgörande eller tex Konsumentverkets uttalanden.
Det bästa som framkommit är från Stockholms Byggmästareförening som menar att rabatter alltid ska tillfalla beställare/kund. Även om rabatten utbetalas som årsrabatt. Dvs att hantverkaren handlar till ordinarie pris och får rabatten utbetalad som klump baserad få företagets årsomsättning. Oftast efter årsskiftet.
http://stockholmsbf.se/entreprenadjuridik/fragor-och-svar/vem-far-rabatten__3183
och
http://stockholmsbf.se/entreprenadjuridik/fragor-och-svar/materialkostnad__3134
Vad gäller? Någon som har andra "rättskällor" att hänvisa till?
Skulle vara bra att få saken utredd - en gång för alla!
Vi använde "Hantverkarformuläret-14" och enligt punkt D gäller "Material, varor, hjälpmedel och övriga kostnader debiteras med redovisad självkostnad med tillägg för entreprenörarvode om 10 procent"
https://publikationer.sverigesbyggindustrier.se/UserFiles/Standardavtal/Hantverkarformularet_14.pdf
Jag har läst många trådars diskussioner om vad självkostnad innebär. Och vems eventuella rabatter är. Ska rabatten tillfalla kunden/beställaren eller hantverkaren/entreprenören? Jag har inte sett någon som presenterat avgörande argument. Hänvisningar till lag, domstolsavgörande eller tex Konsumentverkets uttalanden.
Det bästa som framkommit är från Stockholms Byggmästareförening som menar att rabatter alltid ska tillfalla beställare/kund. Även om rabatten utbetalas som årsrabatt. Dvs att hantverkaren handlar till ordinarie pris och får rabatten utbetalad som klump baserad få företagets årsomsättning. Oftast efter årsskiftet.
http://stockholmsbf.se/entreprenadjuridik/fragor-och-svar/vem-far-rabatten__3183
och
http://stockholmsbf.se/entreprenadjuridik/fragor-och-svar/materialkostnad__3134
Vad gäller? Någon som har andra "rättskällor" att hänvisa till?
Skulle vara bra att få saken utredd - en gång för alla!
Det låter ju bra. Men i mitt fall är det tyvärr inte lika lika säkert. För att de Allmänna Bestämmelserna (ABS, AB, ABT och så vidare) ska gälla måste väl kontraktet hänvisa till just dessa. Och det ser jag inte att mitt kontrakt gör. Även om det är framtaget av en eller fler parter som ingår i BKK.huggan skrev:
Hade vi använt kontrakt för ABS 09 hade saken kanske varit annorlunda.
Eller har jag fel?
Det skulle sitta fint med mer kött på benen.
Medlem
· Västernorrland
· 10 230 inlägg
det beror väl på hur fakturan ser ut? De flesta debiterar väl inte materialet i samma poster som det köps in?
Isåfall kan man väl överföra problematiken till alla andra branscher också? Jag har 40% rabatt från min grossist på bildelar. Då ska jag inte kunna lägga på det vid reparation av bilen? osv osv.
Självkostnaden som nämns ovan måste ju ändå vara typ listpris från lev och att de i förekommande fall kan lägga på 10% extra. För de finns ju de som verkligen ockrar och lägger på det dubbla och det är ju inget annat än ocker.
Det låter liksom väldigt långsökt att kunden ska ha nettopris och sen endast 10% påslag. Då vill jag nog påstå att 100% av alla hantverkare skulle be kunden köpa materialet själva.
Det är ju skillnad om man offererar ett helt paket. Vi vill ha 120k för att renovera ditt badrum och det och det ingår. Då kan man ju jämka lite på materialpriser för att få jobbet. Monterar man däremot upp två lysrörsarmaturer och debiterar listpris plus 10% så är inte det anmärkningsvärt så länge det ryms inom offerten.
Isåfall kan man väl överföra problematiken till alla andra branscher också? Jag har 40% rabatt från min grossist på bildelar. Då ska jag inte kunna lägga på det vid reparation av bilen? osv osv.
Självkostnaden som nämns ovan måste ju ändå vara typ listpris från lev och att de i förekommande fall kan lägga på 10% extra. För de finns ju de som verkligen ockrar och lägger på det dubbla och det är ju inget annat än ocker.
Det låter liksom väldigt långsökt att kunden ska ha nettopris och sen endast 10% påslag. Då vill jag nog påstå att 100% av alla hantverkare skulle be kunden köpa materialet själva.
Det är ju skillnad om man offererar ett helt paket. Vi vill ha 120k för att renovera ditt badrum och det och det ingår. Då kan man ju jämka lite på materialpriser för att få jobbet. Monterar man däremot upp två lysrörsarmaturer och debiterar listpris plus 10% så är inte det anmärkningsvärt så länge det ryms inom offerten.
Medlem
· Västernorrland
· 10 230 inlägg
jo det är klart men hur många offererar nettopriserna då? Var det inte det som det handlade om? Det låter ju mer som att ts offert handlar om ditten och datten men nu har ts fått reda på vad byggföretaget betalar för sakerna och att då offerten inte stämmer?
Jo självkostnad är just nettopris. Så om du offererar självkostnad plus 10 %. Så är det nettopriset, det firman faktiskt betalar, plus en hanteringskostnad på 10%.
Det blir problem när vissa byggbutiker istället för rabatt erbjuder en årsbonus istället. Den blir osynlig på materialfakturorna, och den går dessutom ofta inte att avgöra hur stor den blir just när köpet görs.
Enkelt uttryckt så bör en entreprenör inte skriva avtal om självkostnad om en väsentlig del av kostnaden balanseras av årsbonus. Det blir en form av bedrägeri. Entreprenören kan inte praktiskt uppfylla sin del av avtalet, om det blir en årsbonus på 20 - 40%. Alternativt kan man då säga att entreprenören borde välja en annan leverantör av material, om det finns avtal om självkostnad.
Det blir problem när vissa byggbutiker istället för rabatt erbjuder en årsbonus istället. Den blir osynlig på materialfakturorna, och den går dessutom ofta inte att avgöra hur stor den blir just när köpet görs.
Enkelt uttryckt så bör en entreprenör inte skriva avtal om självkostnad om en väsentlig del av kostnaden balanseras av årsbonus. Det blir en form av bedrägeri. Entreprenören kan inte praktiskt uppfylla sin del av avtalet, om det blir en årsbonus på 20 - 40%. Alternativt kan man då säga att entreprenören borde välja en annan leverantör av material, om det finns avtal om självkostnad.
"hempularen
Jo självkostnad är just nettopris. Så om du offererar självkostnad plus 10 %. Så är det nettopriset, det firman faktiskt betalar, plus en hanteringskostnad på 10%. "
Vill förtydliga att 10% dvs ent-arvodet ej är hanteringskostnad utan vinst och centraladministration/oh-kostnader. typ försäkringskostander, kontorskostnader.
Anledningen till denna tp av tvist är att hantisar generellt vill lura sina kunder map materialkostnader.
Sen kan en förklaring vara att hantverkare inte förstår skillnaden mellan en kostnad och ett pris. Detta problem finns även i B2B dvs att entreprenörer tror de kan redovisa ett pris istället för en kostnad och på så sätt lura kunden.
Jo självkostnad är just nettopris. Så om du offererar självkostnad plus 10 %. Så är det nettopriset, det firman faktiskt betalar, plus en hanteringskostnad på 10%. "
Vill förtydliga att 10% dvs ent-arvodet ej är hanteringskostnad utan vinst och centraladministration/oh-kostnader. typ försäkringskostander, kontorskostnader.
Anledningen till denna tp av tvist är att hantisar generellt vill lura sina kunder map materialkostnader.
Sen kan en förklaring vara att hantverkare inte förstår skillnaden mellan en kostnad och ett pris. Detta problem finns även i B2B dvs att entreprenörer tror de kan redovisa ett pris istället för en kostnad och på så sätt lura kunden.
Svaret finns i ditt avtal: "redovisad självkostnad".
Entreprenören har därmed förhandlat bort sina rabatter till kunden. I gengäld får E lägga på 10%. Och E ska redovisa sina kostnader med kopia på faktura. Därav fördelen för konsument att använda ett standardformulär.
Entreprenören har därmed förhandlat bort sina rabatter till kunden. I gengäld får E lägga på 10%. Och E ska redovisa sina kostnader med kopia på faktura. Därav fördelen för konsument att använda ett standardformulär.
Redigerat:
Jag skulle rekommendera samtliga entreprenörer att inte under några omständigheter gå med på ett avtal där man, utan garantiregleringar, godkänner kost+10% entreprenörsarvode. Be kunden spara 10% på materialkostnaden genom att tillhandahålla materialet själv!
Som entreprenör står du med en produktgaranti för den produkt du installerat eller monterat. Detta betyder rent generellt att om en toalettstol dom du köper för 1600kr, och fått tjäna hela 160kr på, är defekt på något sätt så har du uppenbarligen ca 20 minuter på dig att reparera den innan jobbet går med förlust. Då har vi inte nämnt materialkostnader eller bilkostnader. Självfallet har du en viss produktgaranti, ofta ej ersättning för arbetskostnad, mot tillverkaren men att lägga tid på att åberopa denna garanti leder bara till större förluster.
Vid större arbeten är det självfallet en annan sak då entreprenörsarvodet kanske ger dig en materialvinst på 10-15000kr som kan täcka dina kostnader vid garantiåtgärder.
Nu vet jag att jag kommer bli hängd av många i gruppen men det bjuder jag på för kvällen.
Konsumenten borde snarare vända sig till regeringen och pruta på skattesystemet mot få- och enmansföretag så kan kostnaden för arbetet bli lägre.
Sist men inte minst,,
Jag hoppas ni börjat lägga till schablonkostnad för trängselskatt? Folket röstade fram det - då ska dom även ta sin del av kostnaden.
Som entreprenör står du med en produktgaranti för den produkt du installerat eller monterat. Detta betyder rent generellt att om en toalettstol dom du köper för 1600kr, och fått tjäna hela 160kr på, är defekt på något sätt så har du uppenbarligen ca 20 minuter på dig att reparera den innan jobbet går med förlust. Då har vi inte nämnt materialkostnader eller bilkostnader. Självfallet har du en viss produktgaranti, ofta ej ersättning för arbetskostnad, mot tillverkaren men att lägga tid på att åberopa denna garanti leder bara till större förluster.
Vid större arbeten är det självfallet en annan sak då entreprenörsarvodet kanske ger dig en materialvinst på 10-15000kr som kan täcka dina kostnader vid garantiåtgärder.
Nu vet jag att jag kommer bli hängd av många i gruppen men det bjuder jag på för kvällen.
Konsumenten borde snarare vända sig till regeringen och pruta på skattesystemet mot få- och enmansföretag så kan kostnaden för arbetet bli lägre.
Sist men inte minst,,
Jag hoppas ni börjat lägga till schablonkostnad för trängselskatt? Folket röstade fram det - då ska dom även ta sin del av kostnaden.
Vad skulle du vilja ha för påslag i ditt exempel för en toalettstol med inköpspris 1600 för att täcka eventuella garantikostnader?verktygsgalningen skrev:
Hur tänker du nu? Avtalet är som jag ser det bra och tydligt och framtaget av konsumentverket, villaägarnas riksförbund och sveriges byggindustrier. Har entreprenören godkänt avtalet med ett visst påslag så är det väl knappast konsumentens problem.verktygsgalningen skrev:
Du kanske inte gör det men i entreprenadbranschen är detta mer praxis än undantag när det gäller större arbeten. Dessutom får man visst betalt för arbetskostnaden av produkttillverkaren när det gäller garanti/reklamationsärrenden som handlar om produkten.verktygsgalningen skrev:
Kände på mig att det skulle skapa frågor,
Angående pris på toalett så är det säkert rimligt att en toalettstol ska kosta 1600-2000kr till konsument. Just toalett är iofs ett svårt exempel då lågprisbyggkedjor säljer en standardtoalett billigare än vad rörmokaren köper den för på grossisten. Det gör att kunden självfallet reagerar. Jag tycker att kunden ska köpa toalettstolen själv om kunden förväntar sig att toaletten ska kosta som den gör på lågprisbyggkedjan. Är det rimligt att entreprenören ska förlora pengar vid produktfel?
Angående avtal så håller jag med dig, avtalet mellan entreprenör och kund är säkert bra vid större entreprenader, som jag skriver, om entreprenören kan fakturera entreprenörsarvode om typ 10000kr på materialet. Det jag menar är att om kunden endast vill ha en toalettstol installerad, och entreprenören bara får tjäna 10%, dvs 160kr, så är detta en uppenbar fallgrop där jag rekommenderar att kunden får tillhandahålla toalettstolen själv.
Angående ersättning för arbetskostnad vid garantifel på produkt beror detta på vilket avtal produkten är knutet till. Det är inte en självklarhet att ersättning för arbetet ersätts av tillverkaren. ASSAs låsprodukter är t ex en produktgrupp där arbetskostnad vid produktfel inte ersätts!
ROT/RUT har varit bra för entreprenörer - och inte minst för kunden. Det jag menar är att om du räknar ihop alla skatter och avgifter som företag betalar, inte bara för lönekostnader, så förklarar det en hel del varför det är så dyrt att anlita hantverkare. Om det var mindre kostsamt att driva företag så skulle det bli mindre kostsamt för konsumenten, och hela denna tråden skulle vara onödig.
Trängselskatt är något jag ofta diskuterar med kunder. Företagskunder har ingen åsikt om att schablonkostnad för trängselskatt debiteras (debiteras separat på fakturan då detta är en skatt om ej är momsbelagd, därav ej ska ligga inbakad i kostnaden för bil om det ska vara rätt). Privatpersoner har dock åsikter om detta. Maxkostnad för trängselskatt är 105kr per dag. Om man räknar på 235 arbetsdagar per år så blir kostnaden nästan 24700kr per transportbil. Borde denna kostnad ligga på entreprenören?
Angående pris på toalett så är det säkert rimligt att en toalettstol ska kosta 1600-2000kr till konsument. Just toalett är iofs ett svårt exempel då lågprisbyggkedjor säljer en standardtoalett billigare än vad rörmokaren köper den för på grossisten. Det gör att kunden självfallet reagerar. Jag tycker att kunden ska köpa toalettstolen själv om kunden förväntar sig att toaletten ska kosta som den gör på lågprisbyggkedjan. Är det rimligt att entreprenören ska förlora pengar vid produktfel?
Angående avtal så håller jag med dig, avtalet mellan entreprenör och kund är säkert bra vid större entreprenader, som jag skriver, om entreprenören kan fakturera entreprenörsarvode om typ 10000kr på materialet. Det jag menar är att om kunden endast vill ha en toalettstol installerad, och entreprenören bara får tjäna 10%, dvs 160kr, så är detta en uppenbar fallgrop där jag rekommenderar att kunden får tillhandahålla toalettstolen själv.
Angående ersättning för arbetskostnad vid garantifel på produkt beror detta på vilket avtal produkten är knutet till. Det är inte en självklarhet att ersättning för arbetet ersätts av tillverkaren. ASSAs låsprodukter är t ex en produktgrupp där arbetskostnad vid produktfel inte ersätts!
ROT/RUT har varit bra för entreprenörer - och inte minst för kunden. Det jag menar är att om du räknar ihop alla skatter och avgifter som företag betalar, inte bara för lönekostnader, så förklarar det en hel del varför det är så dyrt att anlita hantverkare. Om det var mindre kostsamt att driva företag så skulle det bli mindre kostsamt för konsumenten, och hela denna tråden skulle vara onödig.
Trängselskatt är något jag ofta diskuterar med kunder. Företagskunder har ingen åsikt om att schablonkostnad för trängselskatt debiteras (debiteras separat på fakturan då detta är en skatt om ej är momsbelagd, därav ej ska ligga inbakad i kostnaden för bil om det ska vara rätt). Privatpersoner har dock åsikter om detta. Maxkostnad för trängselskatt är 105kr per dag. Om man räknar på 235 arbetsdagar per år så blir kostnaden nästan 24700kr per transportbil. Borde denna kostnad ligga på entreprenören?
