En del att tänka på...
1. Vi fick inget lån på den "vanliga" banken. Däremot var JAK inte knussliga.
2. Tid för bygge - vår / höst är nog bäst, eftersom lerbruket inte skall torka för fort. Kör man på högsommaren kan man hänga presenningar framför, för att skapa fuktigare miljö.
3. El och rördragningen utföres lämpligen i mellanväggar, mellanbjälklag. Skåp hängde jag på mellanväggar.
4. Tavlor och andra lätta saker hänger man i putsen - det är ju flera olika lager med olika armeringar i - klarar lätt häftstift m.m. utan att spricka sönder.
5. Den "plana" väggen fixar man med puts; använd riktlister för att få det riktigt plant.
6. Det går absolut att använda gipsputs som ytputs utanför lerputslagren, hellre än att skruva på gipsskivor. Använd för guds skull inga skivmateriel direkt mot halmen - den skall vara "impregnerad" av lerbruk för att bli stabil, vindtät, brandsäker, insektssäker och stöttålig!
7. Jag skickade efter böcker från USA, fanns på nätet. Men bor man i gbg är det ju baggis att ta spårvagnen till chalmers!
1. Vi fick inget lån på den "vanliga" banken. Däremot var JAK inte knussliga.
2. Tid för bygge - vår / höst är nog bäst, eftersom lerbruket inte skall torka för fort. Kör man på högsommaren kan man hänga presenningar framför, för att skapa fuktigare miljö.
3. El och rördragningen utföres lämpligen i mellanväggar, mellanbjälklag. Skåp hängde jag på mellanväggar.
4. Tavlor och andra lätta saker hänger man i putsen - det är ju flera olika lager med olika armeringar i - klarar lätt häftstift m.m. utan att spricka sönder.
5. Den "plana" väggen fixar man med puts; använd riktlister för att få det riktigt plant.
6. Det går absolut att använda gipsputs som ytputs utanför lerputslagren, hellre än att skruva på gipsskivor. Använd för guds skull inga skivmateriel direkt mot halmen - den skall vara "impregnerad" av lerbruk för att bli stabil, vindtät, brandsäker, insektssäker och stöttålig!
7. Jag skickade efter böcker från USA, fanns på nätet. Men bor man i gbg är det ju baggis att ta spårvagnen till chalmers!
Hej! Precis som alla andra är jag grymt imponerad! En liten fråga bara hur har ni gjort med badrummen vad det gäller fuktsspärr osv?
I badrummet (som ligger i husets bakre hörn) har vi placerat dusch, badkar och handfat mot "mellanväggar", där sedvanliga tätskikt är påkletade. Likaså golv, som är gjutet ovanpå träbjälklag + golvvärme. De två ytterväggarna i badsrummet är behandlade med linolja och bruk enligt följande:
1. Lerputsen bestruken med linolja.
2. När linoljan torkat ordentligt strök jag på ett tunt lager cementbaserat bruk.
3. Måla putsad yta med linoljefärg.
Med detta uppnår jag en hård yta som tål vattenstänk och har en låg ånggenomsläpplighet tack vare linoljeskikten. Det kommer inget vattensprut på ytterväggarna, så därför behöver inte de vara helt täta.
Givetvis är badrummet ventilerat med fuktstyrd fläkt.
Hittills har detta koncept fungerat bra.
1. Lerputsen bestruken med linolja.
2. När linoljan torkat ordentligt strök jag på ett tunt lager cementbaserat bruk.
3. Måla putsad yta med linoljefärg.
Med detta uppnår jag en hård yta som tål vattenstänk och har en låg ånggenomsläpplighet tack vare linoljeskikten. Det kommer inget vattensprut på ytterväggarna, så därför behöver inte de vara helt täta.
Givetvis är badrummet ventilerat med fuktstyrd fläkt.
Hittills har detta koncept fungerat bra.
Äntligen, kul att se ett hus som inte är som ser ut att vara en sida i ikea katalogen, Bra jobbat.
De svenska kopierade häftena om jordhus är inte så roliga. Men alla riktiga böcker jag sett om halmbalshus (amerikanska, alla) har varit bra (ja dom har faktiskt varit så vänliga att översätta till metriska systemet i en av böckerna, den tekniska.) Inspirationsboken heter The Straw Bale House och är allmänt hållen med färgbilder. Byggboken heter Build it with Bales och är tekniskt lagd med mycket ritningsskisser. Finns några filmer som cirkulerar, men kan vara svåra att få tag i, enklare klipp från svenska byggen finns på Youtube, liksom en del inspirationsklipp från det tjusiga ökenlandskapet i södra USA.fiddur skrev:
Redigerat:
Tack för alla positiva kommentarer, dom värmer! Om det nu fanns en fråga om litteratur, så har jag glömt exakt vilka böcker jag läste inför bygget. Dock kan jag minnas litet grann..
Den absolut bästa boken var amerikansk och skriven av någon viss "Maths Myhrman" (tror jag han hette - jag gissar han är danskättling). Det borde gå att söka efter böcker med honom som författare. Sedan läste jag en bok från England, av en kvinnlig författare - men där tar minnet stopp. Hittar man boken av Myhrman tror jag ändå att man klarar sig. Sedan gäller ju allmäna konstruktionsregler som man kan få om grund / stomme / tak m.m. och det kan man ju lätt läsa in sig på genom att gå några rundor på sitt bibliotek, tjöta med hantverkarna, kolla på det lokala bygggymnasiet m.m.
Man kan tänka på att många halmbalshus byggs i ganska torra områden, och det är inte självklart att dirket överföra till svenska förhållanden. Man får tänka litet extra på taköverhäng, kanske klä in exponerade ytterfasader m.m.
Nu har vi bott i vårat hus i några år, och jag kan bara säga att det funkar utmärkt. Sättningarna blir mindre, inga sprickor längre, otätheter upptäckta och åtgärdade m.m. Inga problem heller med fukt / skadedjur etc. Det är också grymt skönt att inte ha ett tungt lån på banken att amortera på, eftersom halmhus är så billiga att bygga (vid självbyggeri)...
Den absolut bästa boken var amerikansk och skriven av någon viss "Maths Myhrman" (tror jag han hette - jag gissar han är danskättling). Det borde gå att söka efter böcker med honom som författare. Sedan läste jag en bok från England, av en kvinnlig författare - men där tar minnet stopp. Hittar man boken av Myhrman tror jag ändå att man klarar sig. Sedan gäller ju allmäna konstruktionsregler som man kan få om grund / stomme / tak m.m. och det kan man ju lätt läsa in sig på genom att gå några rundor på sitt bibliotek, tjöta med hantverkarna, kolla på det lokala bygggymnasiet m.m.
Man kan tänka på att många halmbalshus byggs i ganska torra områden, och det är inte självklart att dirket överföra till svenska förhållanden. Man får tänka litet extra på taköverhäng, kanske klä in exponerade ytterfasader m.m.
Nu har vi bott i vårat hus i några år, och jag kan bara säga att det funkar utmärkt. Sättningarna blir mindre, inga sprickor längre, otätheter upptäckta och åtgärdade m.m. Inga problem heller med fukt / skadedjur etc. Det är också grymt skönt att inte ha ett tungt lån på banken att amortera på, eftersom halmhus är så billiga att bygga (vid självbyggeri)...
Det är den jag kallar byggboken. Build it.. har getts ut i minst två versioner.alen skrev:
Om det gäller den mest påkostade boken så är Athena & Bill Steen som står bakom The... amerikaner, läs om dom här, http://www.caneloproject.com/about-us/alen skrev:
En ödmjukt amatörmässig fråga... Hur tror ni att det skulle fungera att mura upp ett mindre hus av gammaldags oisolerade cementblock och därefter komplettera med halmbalsväggar innanför? Halmbalsväggen blir ju därmed bara putsad på insidan, hur tror ni att det skulle funka utan fuktspärr mellan halmen och själva betongväggen? Flera skäl till varför konceptet skulle vara mindre bra? :blushing:
Tack på förhand!
Tack på förhand!
Och nu får du ett likaledes amatörmässigt svar (men tänk på att "amatör" betyder ungefär - "den som älskar det han sysslar med"!)
Sålunda:
1. Du kommer få grymt tjocka väggar. Varför cementblock? Varför inte spruta på en mjuk kalkbruksputs eller kalk/lerbruk direkt på halmbalsväggen?
2. Om man gör din konstruktion tror jag det är viktigt att få helt tätt mellan halmbalsväggen/murblocksväggen, annars får man luftrörelser i mellanskiktet som pajar isoleringsförmågan. Dessutom - med murblocken på utsidan går man miste om den stora värmelagringskapacitet som blocken har - bättre då egentligen att vända på steken, ha dem på insidan och isoleringen på utsidan.
3. Om man skall arbeta med genomsläpplighet i vägg är det tumregel att man har högre ångtäthet på innerskiktet jämfört med ytterskiktet - tror att det skall vara i storleksordningen 3ggr. Om fukten kommer in i väggen skall den kunna transporteras till utsidan. Välj ytbehandlingsskikt med noggrannhet!
4. Pröva!
Sålunda:
1. Du kommer få grymt tjocka väggar. Varför cementblock? Varför inte spruta på en mjuk kalkbruksputs eller kalk/lerbruk direkt på halmbalsväggen?
2. Om man gör din konstruktion tror jag det är viktigt att få helt tätt mellan halmbalsväggen/murblocksväggen, annars får man luftrörelser i mellanskiktet som pajar isoleringsförmågan. Dessutom - med murblocken på utsidan går man miste om den stora värmelagringskapacitet som blocken har - bättre då egentligen att vända på steken, ha dem på insidan och isoleringen på utsidan.
3. Om man skall arbeta med genomsläpplighet i vägg är det tumregel att man har högre ångtäthet på innerskiktet jämfört med ytterskiktet - tror att det skall vara i storleksordningen 3ggr. Om fukten kommer in i väggen skall den kunna transporteras till utsidan. Välj ytbehandlingsskikt med noggrannhet!
4. Pröva!
