Grannens skräp på våran tomt

[pmd]

Jag försökte säga det men då sa ha något i stil med ” du är så styrd av din man”, härlig kvinnosyn med andra ord.

Det är förstås lätt för mig att i efterhand tala om vad du borde ha svarat ("Nej, min man är mycket lydig"), men vad du behöver göra är att förbereda dig på att du kommer att få spydiga, plumpa och oförskämda svar. Det är inte lätt att tampas med en tölp när man är normalt uppfostrad och brukar bete sig enligt normala umgängesregler.

Försök att strunta i ovidkommande kommentarer som inte har med saken att göra (som "du är så styrd av din man") och fortsätt på ditt inslagna spår. Det är förstås lättare sagt än gjort, men jag tror att det är det enda sättet att få din granne att fatta att han inte kan tysta dig med förolämpningar.

 

[pmd]

Grannen är hemsk och har mycket riktigt alltid varit men han är inte inne i huset och jag vill inte att en gammal gubbe ska få oss att ta beslutet att vi inte kan bo här.

Bra! Det är inte den som är mobbad som ska flytta. Det är mobbaren det är fel på och som måste åtgärdas.

 

[pmd]

Om det nu är skräpigt kan man alltid göra en tillsynsanmälan även om man kanske inte vill göra det på sin egna tomt.

Det skulle inte förvåna mig om TS fick ett föreläggande om att städa bort skräpet.

[länk]

"Kommunen gör sällan något åt enbart skräpiga tomter" står det i en underrubrik.

 

[pmd]

Grannen frodas förmodligen i konflikt, så att ge grannen vad han vill ha glädjer nog bara honom tyvärr

Ja, kanske, men jag får intrycket att han aldrig har blivit ifrågasatt. Några motgångar skulle förmodligen göra honom gott.

 

[pmd]

Håller på att försöka fixa det, finns enbart på papper och inte digitalt men ska försöka fixa.

Om servitutet är inskrivet hos Lantmäteriet så ska det finnas under "Min Fastighet" på lantmateriet.se
Logga in med BankID.

 

[pmd]

Får han indraget körkort så skall det väl bli stopp på körandet på din tomt..

You wish!

 

[LisaMa]

Vad hände sedan med er granne? Hur tog ni det vidare? Fick ni stop på det?

Vi har friköpt tomten, jag gissar utan att veta att han tyckte han gjorde något väldigt smart när han sålde av. Han styckade av men gav sig själv sedan servitut på mycket vilket gör att han tycker sig fortfarande äga marken men ville slippa allt underhåll etc. Vet inte om han kanske missuppfattat ordet ”härskande”.

Det finns både avlopp och dagvatten vilket vi inte säger ngt om. Men det är som du säger jätte konstigt att han ska parkera på våran tomt då han har en lika stor tomt själv samt dubbelgarage men parkering framför.

Jag hyrde en fastighet där grannen vars hus låg väldigt nära utan min vetskap hade gett ett skambud på huset för "han skulle riva det då det störde hans utsikt". När ägarna istället hyrde ut hade han meddelat ägarna att "han minsann skulle se till att ingen skulle vilja bo där". Han hade egen utfartsväg till stora vägen men den utfartsvägen jag hade fortsatte tyvärr bort till honom så han satt ibland och bara körde runt runt ut på stora vägen från sin utfart in på min infart fram till sitt eget hus ut på stora vägen osv. Bara för att visa sin makt. Han spred rykten om mig på byn och gjorde polisanmälningar om mina 2 hundar bl.a påstod han att de varit ute lösa på byn på nätterna en helg när jag och barnen var bortresta med hundarna. Frågan är om er granne antingen är dement då han pratar om "sin" fastighet för jag antar att tomten är friköpt? Eller om han har någon baktanke om att kunna köpa tillbaka er fastighet för skampris p.g.a. att ni ger upp? Brunnen med servitut är det en avloppsbrunn eller färskvattenbrunn? Nedskräpning med gamla däck och det borde ni be miljökontoret titta på. Jag har läst om folk som fått order om att ta bort skräp eller sätta plank för på sin egen tomt för det får inte se ut hur som helst. Finns några andra servitut som väg eller så? Jag tror knappast han kan diktera vilka växter ni får ha om tomten är friköpt. Vad gäller regnvatten och vad det var han gnällt om, är det för blött får han väl dränera är det för torrt får han väl vattna inget ni ska behöva ta hänsyn till. Han har heller ingen rätt att parkera bilar på er tomt! Kolla om ni kan få juridisk hjälp av ert försäkringsbolag de ska hjälpa till i tvistemål.

 

[LisaMa]

Har du loggat in på lantmäteriet för att se vilka handlingar som finns registrerade där?

Servitutet fanns men var gammalt så blev tvungen att beställa det via riksarkivet.

 

[Nötegårdsgubben]

Ett servitut kan alltså uppfylla formkrav och rekvisit men visa sig ändå inte vara giltigt.
Prövningen som görs innebär dock att flera felaktiga servitut inte skrivs in, så visst fyller den en funktion.

Om det sker en prövning som ändå släpper igen många felaktiga servitut (och historiskt läckt som ett såll) vet jag ärligt talat inte om det är bättre eller sämre än ingen granskning alls.

Om gemene man får bilden av att ett inskrivet servitut är bättre än ett oinskrivet för att det då är ”kontrollerat” så kan ju det faktiskt lura parterna att tro på något som inte är sant.

Nu verkar ju servitutet i det här fallet vara relativt gammalt och inte ens digitaliserat, så dagens inskrivning ska kanske inte dömas för gårdagens brister, men det vore förstås bra om det fanns en transparens i systemet som exempelvis sa att ”från 2006 utförs alltid en formgranskning innan avtalsservitut skrivs in, innan dess gjordes inte alltid en sådan kontroll; Lantmäteriet tar generellt inget ansvar för att inskrivna avtalsservitut är korrekta”.

Jag förstår att en sådan skrivning kanske skulle skapa ny osäkerhet till ingen eller liten nytta, och att den kanske redan finns någonstans på något sätt, men lite diskussion kan den ju ändå förtjäna såhär när vi ändå snubblar på frågan.

 

[SarB]

Om det sker en prövning som ändå släpper igen många felaktiga servitut (och historiskt läckt som ett såll) vet jag ärligt talat inte om det är bättre eller sämre än ingen granskning alls.

Om gemene man får bilden av att ett inskrivet servitut är bättre än ett oinskrivet för att det då är ”kontrollerat” så kan ju det faktiskt lura parterna att tro på något som inte är sant.

Nu verkar ju servitutet i det här fallet vara relativt gammalt och inte ens digitaliserat, så dagens inskrivning ska kanske inte dömas för gårdagens brister, men det vore förstås bra om det fanns en transparens i systemet som exempelvis sa att ”från 2006 utförs alltid en formgranskning innan avtalsservitut skrivs in, innan dess gjordes inte alltid en sådan kontroll; Lantmäteriet tar generellt inget ansvar för att inskrivna avtalsservitut är korrekta”.

Jag förstår att en sådan skrivning kanske skulle skapa ny osäkerhet till ingen eller liten nytta, och att den kanske redan finns någonstans på något sätt, men lite diskussion kan den ju ändå förtjäna såhär när vi ändå snubblar på frågan.

Jag skulle påstå att dagens prövning är så långtgående den kan vara utan att IM ska behöva utreda, rekvisit och formkrav prövas som sagt och det måste vara nog.
Hur det gjordes förr är jag faktiskt inte insatt i, men är det faktiskt så att de inte prövades alls så har du absolut rätt i det. Det ska jag undersöka och lägga fram förslag om i sådana fall!

 

[Nötegårdsgubben]

Jag skulle påstå att dagens prövning är så långtgående den kan vara utan att IM ska behöva utreda, rekvisit och formkrav prövas som sagt och det måste vara nog.
Hur det gjordes förr är jag faktiskt inte insatt i

Ok, jag tolkade diskussionen i inlägg 95–98 som att det var en etablerad kunskap att det var sämre med granskningen förr. Jag utgick bara från det som skrevs där, har själv ingen kännedom i sak.

 

[Wolfendorf]

Andemeningen med ett avtalsservitut är också att den tjänande fastigheten inte skall drabbas eller få besvär av tjänsten ni tillhandahåller. Gå med i Villaägarna om du inte redan är det. Då får du juridisk hjälp.

 

[Bällstabygget]

Den som har ansökt får ju veta det, man beviljas inte inskrivning om de inte uppfyller rekvisiten. Det är inte en omfattande prövning, bland annat krävs inte kartskiss (vilket inte heller är ett uttryckligt rekvisit i ett servitutsavtal) och om det uppstår problem i framtiden och man får det prövat i domstol är det vid vissa servitut ändå möjligt att de inte skulle anses giltiga. Skulle också gissa att många avtalsservitut gällande väg skrivits in trots att marken där vägen går egentligen är samfälld, inskrivningen kontroller inte det tex. Ett servitut kan alltså uppfylla formkrav och rekvisit men visa sig ändå inte vara giltigt.
Prövningen som görs innebär dock att flera felaktiga servitut inte skrivs in, så visst fyller den en funktion.

Håller nog inte riktigt med..kanske är det olika vid olika IM runt om i landet. Men jag har aldrig varit med om att IM återkopplar och vägrar skriva in ett servitut som de anser är inte uppfyller rekvisitet gällande ändamålet med upplåtelsen, trots uppenbart ogiltigt servitut. Visst kollar de säkert de mer basic grejerna, som fastigheter, ägare, underskrifter mm, men jag har aldrig varit med om att de kollar och prövar syftet och ändamålet med servitutet. Kanske finns stickprovskontroller vad vet jag. Och kanske har det blivit bättre som du säger, att de gör en mer djupgående prövning nu än för 2-3 år sen. Poängen är att det de facto finns en oändlig mängd inskrivna avtalsservitut som är ogiltiga, många gånger just pga av att man önskar upplåta mark med totalt ianspråkstaganfe. Det är inte ovanligt där jag bor att man ”säljer” markremsor med avtalsservitut som lantmäteriet inte kan reglera, inte helt sällan gäller det strandremsor. De går finfint att skriva in.

 

[Nils Terminus]

Håller nog inte riktigt med..kanske är det olika vid olika IM runt om i landet. Men jag har aldrig varit med om att IM återkopplar och vägrar skriva in ett servitut som de anser är inte uppfyller rekvisitet gällande ändamålet med upplåtelsen, trots uppenbart ogiltigt servitut. Visst kollar de säkert de mer basic grejerna, som fastigheter, ägare, underskrifter mm, men jag har aldrig varit med om att de kollar och prövar syftet och ändamålet med servitutet. Kanske finns stickprovskontroller vad vet jag. Och kanske har det blivit bättre som du säger, att de gör en mer djupgående prövning nu än för 2-3 år sen. Poängen är att det de facto finns en oändlig mängd inskrivna avtalsservitut som är ogiltiga, många gånger just pga av att man önskar upplåta mark med totalt ianspråkstaganfe. Det är inte ovanligt där jag bor att man ”säljer” markremsor med avtalsservitut som lantmäteriet inte kan reglera, inte helt sällan gäller det strandremsor. De går finfint att skriva in.

Jo dom gör en prövning men som jag förstått det så nekar dom endast självklara fall och tveksamma släpar man igenom. Dom ska inte gå in och göra någon grundlig utredning eller bedömning av avtalet. @SarB får rätta mig om jag har fel här.

Siktservitut och servitut som begränsar höjd på en byggnad är ett alldeles utmärkt exempel på sånt som IM inte alltid skriver in. Dom går då in och titta i gällande detaljplan mm. för att se om servitut strider mot planen och då avslår dom.

Gällande typ väg så tror jag det alltid godkänns oavsett härskandes behov, vilket man såklart kan ifrågasätta.

 

[fastighetsskötaren]

Hej,

Skulle behöva hjälp och kolla om fler varit i samma situation och vad ni isåfall gjort.

Vi har kanske världens värsta granne, historierna kring honom är många och han älskar konflikter. Till bakgrunden hör att han tidigare ägde alla tomter i området men har nu styckat av och sålt och där i bland våran fastighet.
Medan han fortfarande ägde våran fastighet skrev han ett avtalsservitut till sig själv där han bla gav sig rätten att nyttja en förrådsbyggnad och mark intill för underhåll av denna.
Det han gjort är att han har dumpat en massa skräp på den här markytan, allt från gamla bildäck till järnstänger och byggmaterial. Tilläggas är att vi bor i ett villaområde med en inte allt för stor tomt så skräpet inte bara ser tråkigt ut det tar även mycket plats.
Vet någon vad man har för rättigheter, kan vi slänga grannens skräp eller helst av allt bara flytta det till hans tomt som ligger nedanför?

Tackar på förhand för all hjälp! Vi är minst sagt av behov av lite input!
Lisa

Lite lagtext, se om ni kan hitta något som kan häva servitutet:
14 kap. Servitut
1 § Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut).

Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet.

Bestämmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv.

2 § Servitut får upplåtas till förmån även för gruvegendom. I fråga om sådan upplåtelse äger bestämmelserna i detta kapitel om servitut till förmån för fastighet motsvarande tillämpning.

3 § Servitut är förenat med äganderätten till den härskande fastigheten och får ej överlåtas särskilt.

4 § Servitut får ej avse rätt till skogsfång eller bete.

5 § Servitut upplåtes skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen skall anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen. Upplåtelse som icke uppfyller dessa föreskrifter har ej verkan som upplåtelse av servitut.

6 § Ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt.

Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg, byggnad eller annan anläggning, åligger det honom att hålla den i sådant skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis.

7 § Har den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt eller ägaren av någondera fastigheten åsidosatt sin skyldighet, åligger det honom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skada.

8 § Är i fall som avses i 7 § vad den ene fastighetsägaren låtit komma sig till last av väsentlig betydelse för den andre och sker ej rättelse inom skälig tid efter anmaning, har denne rätt att häva servitutet och att erhålla ersättning för skada.

9 § Skall vederlag utgå för servitut och betalas ej vederlaget inom en månad efter förfallodagen, har den tjänande fastighetens ägare rätt att häva servitutet och att erhålla ersättning för skada, om försummelsen icke är av ringa betydelse.

10 § Fastighetsägare som vill häva servitutet enligt 8 eller 9 § skall underrätta den andre fastighetsägaren därom utan oskäligt dröjsmål. Sker det ej, är rätten att häva förlorad.

Servitut får ej hävas, sedan vederlag betalats eller annan rättelse skett.

11 § Den fasta egendom som servitutet avser får ej belastas utöver vad som följer av upplåtelsen till följd av ändring i fastighetsindelningen eller annan ändring i förhållandena.

12 § Sammanlägges den härskande fastigheten med den tjänande, upphör servitutet att gälla.

13 § Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt skick. Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort sådan anläggning inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens ägare utan lösen.

14 § Om ändring och upphävande av servitut i fastighet genom fastighetsreglering finns bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970:988). De äger motsvarande tillämpning i fråga om ändring och upphävande av servitut i tomträtt.