Så du menar att svårt drabbade autistiska inte lider av en psykisk störning? i min värld är även psykiska åkommor sjukdomar, men det kanske är mer PK att kalla det ett personlighetsdrag? Och att man inte försöker bota tillståndet kan ju ha sin orsak i att man inte vet hur man kan bota.ingenmansland skrev:
Nej, det tror jag inte att det gör.E elmont skrev:
Ungefär så har det sett ut hos grannen alla gånger som jag har besökt mamma, åtminstone de senaste åren.
Om du menar att det egentligen skulle vara något helt annat än tallen som ligger bakom detta, så är så inte fallet.
Hade det varit något annat som varit problemet, så hade tråden handlat om det, alternativt inte startats alls.
Autism är en spektrumdiagnos. Man diagnostiseras autism genom att titta på olika personlighetsdrag och se var de ligger i ett spektrum. Viktigt är också att man hindras av sina autistiska personlighetsdrag. Dessutom ska man inte kunna förklara dessa personlighetsdrag med sjukdom.E elmont skrev:
Så nej autism är inte en sjukdom och det finns inte en tydlig gräns mellan autism och normal.
Har man som barn förstående föräldrar och lärare får man kanske inte en diagnos eftersom man inte hindras av sina drag medan man kanske får en diagnos om skolan och familj inte förstår dina behov.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 031 inlägg
Det här tycker jag var viktig info (hela inlägget var iofs. intressant). Det viktiga, som jag ser det, är att grannen faktiskt hejdade sig vid gränsen. Oron för fortsatta övertramp tror jag därför är överdriven, grannen har stannat vid tomtgränsen, även om hon nu fällt ett träd som det är tveksamt om hon fått fälla.S Mkhi skrev:
Jag tycker TS ska fokusera på att hjälpa sin mamma framåt. Sätta någon form av insynsskydd på den egna tomten om det upplevs behövas.
Nej man är inte automatiskt sjuk, man bara processar information annorlunda. Man får nedsatt förmåga i en omgivning som inte är anpassad. Det är som att ta bort glasögonen på dem som har brytningsfel, de är inte sjuka men får bekymmer.E elmont skrev:
Ja, det har ju nämnts många gånger i tråden, att en tallstam knappast skymmer någon insyn. Och självklart får grannen göra vad hen vill med sina buskar. TS mamma verkar mer nyanserad än TS.S Sir Duke skrev:
Tycker TS skall ge sin mamma några buskar och plantera dem för att sedan njuta av tillvaron.
Ja, det menar jag absolut. Bara för att någon inte följer normen så betyder det inte att de är psykiskt störda. Många psykiska störningar uppkommer under ens livstid, men det gör inte autism. Det har du från början. Och bara för att du inte förstår autism eller autistiska personer, så betyder det inte att de är störda heller. Autistiska personer kan tycka att "vanliga" personer better sig konstigt och med all rätt. Mycket som vi gör och säger är varken logiskt eller rimligt. Men bara för att merparten för så, betyder ju inte automatiskt att det är det rätta.E elmont skrev:
Men herrejisses, bara för att man har en psykiatrisk diagnos är man inte ”psykiskt störd”!!! Vilket utomordentligt otrevligt ordval
Vad gäller uppkomst av psykiatriska sjukdomar vet man inte säkert men det mesta talar för att man ärver risken att utveckla sjukdom och om msn tittar noga hittar man biologiska orsaker i många fall, mao exakt som det är med autism.
Skulle råda dig att läsa på om psykiatri innan du uttalar dig och kanske tänka efter innan du hasplar ur dig otrevligheter som saknar grund.
Nu var det snarare så att jag besvarade ett inlägg där han benämnde autism som en psykisk störning, varpå jag påtalade att man INTE är psykiskt störd för att man har autism, så läs lite noggrannare innan du hoppar på folk.
Jag har dessutom läst på mer än de flesta om neuropsykiatriska diagnoser så jag är inte helt novis inom ämnet. Även om det kan vara biologiskt betingat att utveckla psykiska åkommor, så utvecklar man varken autism eller adhd. Man föds med det och det tar olika uttryck i olika åldrar.
Edit: såg att jag själv skrev psykisk störning vilket var en miss, troligen orsakad av jag kommenterade just psykisk störning.
Jag har dessutom läst på mer än de flesta om neuropsykiatriska diagnoser så jag är inte helt novis inom ämnet. Även om det kan vara biologiskt betingat att utveckla psykiska åkommor, så utvecklar man varken autism eller adhd. Man föds med det och det tar olika uttryck i olika åldrar.
Edit: såg att jag själv skrev psykisk störning vilket var en miss, troligen orsakad av jag kommenterade just psykisk störning.
Läs på mer, och skumma sedan igenom DSM-V så du förstår klassificerinssystemet.
Det finns många som får sin autismdiagnos i skolan ibland högstadiet, är det inte medfött hos dem utan bara hos de som har så grav sjd att de inte utvecklas normalt första året? Samma m ADHD? Ingen har full förståelse för vad som är medfött och inte, den kunskapen existerar inte idag. Man kan tro och misstänka, men vi vet inte. Många psykiatriska diagnoser utvecklas i samband/efter pubertet, man tror att detta beror på hormonomställningar i kroppen som ”aktiverar” medfödda förändringar. Men man vet inte!
Vissa diagnoser beror förmodligen på autoimmuna reaktioner i hjärnan. Är detta då mindre ”medfött” än en som utvecklar reumatism? Det går inte att klassa psykiatriska diagnoser som medfödds eller ej, bara när de debuterar. Dessutom är det ganska oviktigt om det är medfött eller ej, det är individens upplevelse och vilken inverkan diagnosen har på dennes liv som är det viktiga.
Jag föredrar att se psykiatriska diagnoser på samma sätt som olika långa ben. Det är inget konstigt, pinsamt eller självförvållat. De flesta har lite olika långa ben men när skillnaden blir för stor får man problem. Det betyder inte att man kommer ha oöverstigliga problem, men om det skiljer 6 cm har man mer problem än om det skiljer 3. Och det psykiatrin gör är att försöka mäta denna skillnad och sedan kompensera på de sätt man kan.
Nu är vi kanske lite väl OT och jag vet inte riktigt vad du jagar efter. Du verkar dock upprörd över något som jag inte riktigt förstår (mer än min felskrivning).KristinaRT skrev:
Det är klart att man alltid kan läsa på mer. Jag skulle kunna läsa en hel psykologutbildning och ändå inte kunna en bråkdel. Men då jag har ett stort intresse av psykologi, själv har ADD, har en son med autism, en annan med ADHD och familj och vänner med bipolär och schizofreni så både lever och läser jag om det. Vi vet ju faktiskt nästan ingenting om hjärnan i jämförelse med resten av kroppen. Många tror ju dessutom att alla klassificeringar buntas ihop för hårt, vilket jag också tycker. Jag håller dock helt klart med om att det är hur man upplever diagnosens inverkan på ens liv som är det viktiga. De jag diskuterar diagnoser med har ofta helt skilda upplevelser om vad som är svårt eller inte. Jag tycker också att psykiatrin ofta har alldeles för trubbiga verktyg för att kunna hjälpa på rätt sätt. men det är en diskussion för en helt annan tråd i ett helt annat forum.
