Grannen har fällt ett träd på tomtgränsen till min mammas tomt. Vad göra?

[pmd]

Jag förstår att grannen har problem med tanke på vad grannen gjort men att kalla alla som agerar fel för psykopat är varken vettigt eller korrekt .

Det har jag heller inte gjort.

 

[pmd]

Nu är det kanske risk för att tråden flammar upp likt en vulkan med frågor om t ex huruvida mamma verkligen skulle bli en lyckligare människa av att få en gammal tall (eller delar av den),

Ja, speciellt som det kan vara lite bevärligt att elda med barrträ i en öppen spis. Det borde dock inte ha hindrat grannen att vara vänlig och erbjuda din mamma veden.
(. Nä, grannen är nog en helt vanlig hygglig människa. Inte psykopat alls. .)

 

[pmd]

Inte samma scenario som i tråden eftersom häcken är planterad och skött på ett visst sätt under många år men den visar principen att även underlåten att sköta växtlighet som är gemensamt ägt i tomtgränsen inte är i överenstämmelse med JB 3 kap. Det finns alltså inga frikort för att låta träd växa sig stora på tomtgränsen mot sin grannes vilja.

Jag inser att du för ett hypotetiskt resonemang som bara har indirekt bäring på ämnet, men för klarhets skull så vill jag påpeka att grannen inte har klagat på att trädet har vuxit sig stort under den tid det har växt från frö till nuvarande storlek.

 

[pmd]

Kan nog vara så. Men då blir det väl staketet lös egendom. Svårt att se att man kan samäga en del av fastigheten som räknas som fastighetstillbehör. T ex en tall.

Varför inte? Vad är alternativet? Vem ägde tallen om vi antar att TS mamma och grannens gemensamma uppfattning om var tomtgränsen går stämmer med verkligheten?

 

[pmd]

Alltså en tall! Varför lägga så mycket energi på detta?

Den som skriver så är antagligen inte fastighetsägare och kan inte sätta sig in i TS mors situation.

Ok din mamma blev ledsen men har hon tänk på att grannen har varit ledsen i många år för tallen har mörklagt hur många kvm som helst!

Troligen inte, eftersom grannen inte har nämnt det för TS mamma.

Bra grannar är guld värda

Ja, TS mamma borde byta ut sin granne mot en bra granne.

 

[pmd]

Det är magstarkt iallafall i mina ögon..

Vad tycker du vore ett lämpligt straff för grannen?

 

[pmd]

TS har beskrivit grannen som en person som professionellt är bra på att hantera besvärliga personer och skapa positiva känslor.

Jag tror att TS kanske har missbedömt grannen.

Grannen har gjort att TS mamma gråter ofta numera. Grannen är kanske en person som professionellt är bra på att skapa positiva känslor, men privat tycks hon vara helt inkompetent på det.

 

[Nissens]

Den som skriver så är antagligen inte fastighetsägare och kan inte sätta sig in i TS mors situation.

Troligen inte, eftersom grannen inte har nämnt det för TS mamma.

Ja, TS mamma borde byta ut sin granne mot en bra granne.

Jag äger flera fastigheter, både med skog och villa. Och jag håller med, hur kan man se så stora problem med en tall???

 

[Anonymiserad 433451]

Jag äger flera fastigheter, både med skog och villa. Och jag håller med, hur kan man se så stora problem med en tall???

Tror inte man ser så stora problem..
Man har bara 2 hjärnceller som kolliderat och skapat hjärnskakning... Eller så är de också i grannfejd.

 

[Dr Jumping Jack]

Varför inte? Vad är alternativet? Vem ägde tallen om vi antar att TS mamma och grannens gemensamma uppfattning om var tomtgränsen går stämmer med verkligheten?

Skrivit detta förut; Ställer mig tveksam till att man kan dela upp en fastighet i två delar, en stor del som man äger själv och en liten del (1/2 tall) som man samäger. Lagen är tydlig med att träd på rot är del av fastigheten men beskriver inte vad som gäller om trädet står på tomtgränsen. Rent generellt talas om ”anbringats inom fastigheten ” och ”avsikt” ( kommentar till 2 kap 1 § i Jordabalken). Om trädet var planterat så blir nog frågan enklare, men nu är det ju inte det. Det finns ingen ”avsikt”. Däremot har det ju ”anbringats” en gång i tiden. Dvs det har börjat att växa på en tomt och då hör det till den fastigheten oavsett att det nu även växer på grannens tomt. Då gäller väl rimligen samma regler som när rot och grenar växer in på grannens tomt. Nu vet man ju inte var trädet började växa men rimligen får man väl anta att det började växa där nu den större delen befinner sig. Alltså hör trädet till TS mammas fastighet.

 

[Krux]

Det har jag heller inte gjort.

Du kallade nyss grannen för det i sitt tidigare inlägg?

 

[Sir Duke]

TS har beskrivit grannen som en person som professionellt är bra på att hantera besvärliga personer och skapa positiva känslor. Det är en utmärkt person att se till att ha som vän. En vän man kan säga vad man tycker till och att diskutera sådant här med.

Att betala pengar till jurister och eller advokater för deras råd avråder jag från. För det kostar mycket pengar. De kommer dessutom antagligen bara föreslå att de själva skall göra mer jobb mot mer betalning. Så glöm det juridiska helt. Vad lagen säger hjälper inte din mamma ett dyft. Att kriga i domstol mot sin granne skapar endast förlorare. Att betala pengar till jurister för att förlora är vansinne!

Lägg i stället pengarna på att du och din mamma bjuder grannen på en ordentlig middag eller liknande. Med målet att fortsätta vara vänner trots denna besvikelse med tallen. Och tala om saken själva. Utred gärna vem som hade rätt och fel, om ni vill. Men tallen är borta oavsett. Och historien är opåverkbar historia. Förändringar sker nu i nutiden! Båda inblandade är tillräckligt gamla att idag förstå och fatta kloka beslut inför framtiden, och det är ju det som är viktigt. När de nu faktiskt varit grannar i ca 30år skall de säkert komma överens. Vill de ha goda grannar löser de saken.

Kanske konstigt att spendera pengar på den som ses som förövare. Men det är egentligen logiskt. Det är billigare och der ger bättre resultat. Den som slutar bråka först är den moraliska vinnaren som får respekt. Därför skall man inte slå tillbaka/hämnas. Lägg istället pengarna på att stärka vänskapen. Din mamma vinner på att vilja förstå och förlåta samt därmed få och behålla vänner. När man är 80år är goda grannar man kan lita på värt mer än tusen tallar.

Det är inte alltid viktigast att ha rätt eller vinna i laglig mening.Istället vinner man när båda parter vinner. Vill man ha en god granne eller vän måste man själv vara en god granne och vän.
Livet är inte en fråga om "fyrkantig" juridik utan om vanligt folkvett och att fortsätta vara goda grannar.

Trådstarten:

Tilläggas kan att grannen är c:a 15 år yngre än mamma, fortfarande yrkesaktiv inom management/personlig utveckling, har stort självförtroende, väldigt mycket skinn på näsan och inte är typen som lätt får skuldkänslor, utan snarare en sådan person som lugnt verkar kalkylera med att "självklart blir det ibland lite gnäll i organisationen när man som chef måste fatta jobbiga beslut, men sånt får man skaka av sig".

Säljare är bra på att skapa positiva känslor. Men går inte alltid kundens ärenden. Grannen hade ju sålt in känslan "Det blir trevligare utan träd." Frågan som aldrig ställts är om det är det mamman efterfrågat.

Jag har alltid fått vibbar av att dessa karismatiska säljare av positiv energi i själva verket ser sig själva som huvudpersoner. Vi andra är bara statister i deras dockhus. Jag har råkat på flera av de kända...

Viktig poäng till, vad man gör och hur man är på jobbet är en helt annan sak än när man privatperson hemmavid.

 

[Claes Sörmland]

Jag inser att du för ett hypotetiskt resonemang som bara har indirekt bäring på ämnet, men för klarhets skull så vill jag påpeka att grannen inte har klagat på att trädet har vuxit sig stort under den tid det har växt från frö till nuvarande storlek.

Håller med men vi vet ju vad grannen ville med trädet eftersom hon ordnade fällning av det. Så där behöver vi för en gångs skulle inte spekulera. Hon har ju enligt TS uppgivit att hon trodde sig ha rätt att fälla trädet eftersom en del av det stod på hennes fastighet. Att hon inte har följt hänsynskraven i JB 3 kap. 1 § är ju klart sedan länge i tråden.

 

[Hammarskallen]

grannar är djävulens påfund..
De inkräktar på det mesta, vill dricka kaffe, prata skit om andra mm..

träd är fina saker som ger energi, värme och binder co2..

Finns ju andra träd än just tallar........

 

[Claes Sörmland]

Så jag ber om ursäkt om jag frågar om sådant som redan diskuterats. Jag ber också om ursäkt om jag framstår som lite trög - jag behöver lite övertydlighet, för att förstå.

Men jag lyckas inte få något grepp om detta med "underlåtenhet att sköta växtlighet"

Vad innebär det, egentligen?

För det skeendet som du har beskrivit tråden så innebär det inte så mycket. Grannen har tagit till trädfällarfirman och inte löst frågan genom att prata med din mamma som hon borde enligt JB.

Men domen innebär troligen att en och annan skribenter har tänkt fel angående att din mamma på något sätt har vetorätt mot att tallen fälls. Domen visar som jag läser den att det är lika mycket fel enligt JB 3 kap. 1 § att inte fälla en stor tall som står på båda fastigheterna som att fälla den när de två grannarna inte är överens om detta. D v s hade grannen artikulerat behovet att fälla tallen (solljus var frågan om jag minns dig rätt) för din mamma så stod nog tallen inte säkert och grannen hade troligen efter den förhandlingen haft rätt att gå in på din mammas fastighet för att fälla den om din mamma vägrat och försökt hävda vetorätt.

Man kan också läsa domen som att eftersom tallen har accepterats av både din mamma och grannen i så många år så har grannen inte rätt att gå in och fälla den så där hux flux som skedde. Men det är nog alla i tråden redan överens om så det perspektivet bidrar inte så mycket.

Jag tänker mig, att det har att göra med framkomlighet, säkerhet och synlighet. Att man t ex inte kan låta växtligheten bli så vildvuxen, att sopgubbarna inte på ett enkelt sätt kan tömma soptunnan, att brevlådan inte syns, att ett gigantiskt träd våxer snett över ett hustak och hotar att krossa taket vid en storm, att någon av grannarna inte kan ta sig in i sitt hus, att husets fönster inte kan öppnas för att trädgrenar är i vägen, etc.

Har jag förstått det hela rätt? Finns det andra aspekter att ta hänsyn till, än dom rent praktiska? T ex estetiska? Vem ska i sådana fall bestämma vad som är "snyggt"?

Finns det generella regler för hur högt ett träd får bli på en hustomt? Eller beror det på hur tomten ser ut, t ex om det finns hus i närheten av trädet?

Nu diskuterar vi nog JB 3 kap. 2 § d v s något annat än det som jag kommenterade ovan. Där pratas om olägenhet. Det fungerar i praktiken så att grannen avgör först vad hon tycker är olägenhet. Det ska vara objektiva kriterier, solljus kan vara en av dem. Att det inte går att sköta gräsmattan en annan. Olägenheten ger grannen rätt att ta bort på fastigheten inträngande rötter och grenar. Om trädet istället är rotat (står med stammen på) på fastigheten så är det bara att fälla det, olägenhet eller ej (JB 3 kap. 2 § är inte lagrummet då så det spelar ingen roll vad det står om olägenhet där). Hur det förhåller sig i trådens fall kan man ju diskutera. Jag har ju hävdat att trädet är rotat på grannens fastighet vilket ger henne rätt att fälla det. Men grannen måste trots detta följa JB 3 kap. 1 §, de allmäna hänsynsreglerna och ta hänsyn till sin omgivning (din mamma). Det har hon inte gjort i sitt agerande.

Jag tänker också, att förutsatt att mamma och grannen samägde tallen, så borde väl båda ha haft ett slags gemensam vårdplikt.

Och således ett gemensamt ansvar, för att den ifrågavarande tallen fått växa sig stor.

Är det korrekt?

Ja det är ju frågan. Jag noterar att HD sällan grottar ned sig i dessa detaljfrågor om ägande av växtlighet som vi har gjort i den här tråden. Jag tror att de vid en tvist om fällningen de skulle konstatera att trädet är rotad på båda fastigheterna och därmed hanteras av båda fastighetsägarna. Detta ska enligt JB 3 kap 1 § ske i samförstånd där din mamma tar hänsyn till grannens behov och grannen tar hänsyn till din mammas behov. Jag gissar att rätten inte skulle utdöma något skadestånd till din mamma eftersom grannen förvisso inte har kommunicerade som lämpligt men i stort hade rätt att fälla tallen när hon konstaterade att den orsakade problem.

Hur stor roll spelar mammas respektive grannens inflyttningsår i det här sammanhanget?

Inte alls tror jag. Känslomässigt får man ju mer rättigheter ju längre man bor på en plats men så är det inte juridiskt.

Jag funderar på din formulering "låta träd växa sig stora på tomtgränsen mot sin grannes vilja".

Kanske missförstår jag, eller feltolkar, men i mina öron låter det som om grannen under lång tid tydligt har påpekat för mamma att tallen bör tas bort, medan mamma har vägrat att gå med på det.

Och i några inlägg här i tråden har det påpekats, att mamma har åsidosatt vårdplikten, genom att låta tallen växa sig (för) stor, och därför inte ska "kasta sten i glashus".

Och nånstans här blir det liksom "Error 404" för mig. Tallen har ju aldrig diskuterats - när mamma anlände till sitt fritidshus nyligen, så var den plötsligt bara borta.

Jag menar bara att om man (t ex din mamma eller föregående ägare av grannens fastighet) hade tagit bort tallen när de var ung (nu verkar den ju vara äldre än jag trodde när jag skrev det så hade problemet aldrig uppstått. Det jag har jag själv lärt mig från denna tråd så jag sågade just av en liten lönn som står på tomtgränsen till grannen. Om 20 år är det ett ungträd och jag har fått nya grannar. Jag vill inte råka ut för trådens situation med detta blivande träd så jag ska noga hålla rent alldeles vid tomtgränsen.

Grannens vilja känner vi ju nu till eftersom hon faktiskt fällde tallen. Det hade ju varit lämpligt om hon diskuterat detta med din mamma. Där är vi nog alla överens.

Hur kan det vara enbart mammas fel, att tallen blivit "för stor" (hur hög är är en lagom stor tall?), om hon och grannen gemensamt äger den? Vad är det jag missar här?

Jag menar att det är flera individers "fel" att tallen står där den står. Nuvarande och föregående fastighetsägare. Och egentligen hade detta inte spelat någon roll om din mamma inte hade utvecklat denna uppskattning för tallen och grannen bestämt sig för att den ska bort.

Men vi har två argument i tråden: (1) Det är din mamma som äger tallen i sin helhet även den del som är rotad hos grannen och (2) tallen ägs av där den är rotad av respektive fastighetsägare. Jag lutar åt 2. Men lutar man istället åt 1 så har ju grannen fällt din mammas tall. Det ändrar hela tolkningen av vad hon har gjort fel.

En annan sak som jag funderar på är begreppet "olägenhet". D v s att grannen (eller mamma, antar jag) kan hävda att tallen är till besvär.

På vilket sätt ska man "hävda olägenhet", för att det s a s ska vara giltigt?.

Nu är vi tillbaka på JB 3 kap. 2 §, rätten att kapa inträngande rötter och grenar från grannfastighetens växtlighet. Olägenhet är det ägaren av den fastighet som rot och gren tränger in på som avgör vad det är. Man kan tänka sig att om ägaren av trädet vars rötter och grenar kapas inte håller med. Då kan nog bedömningen av olägenhetsfrågan prövas civilrättsligt i först tingsrätten. Men jag har aldrig sett ett sådant fall, någon som vet?

Och har det någon betydelse VARFÖR man tycker att tallen är till besvär? Vem avgör, om tallen verkligen kan betraktas som en olägenhet? Finns det nåt slags skala för "tyngden" på det angivna olägenhetsskälet, där "tallar är fula" väger lättast, och "tallens rotsystem har växt ihop med min husgrund, vilket gör att delar av huset måste rivas, tallen tas bort och huset återuppbyggas" väger tyngst

Nej det är upp till fastighetsägaren att bedöma.

I det här specifika fallet har inget skäl presenterats. Det som har framkommit är att grannen ogillar träd i allmänhet, eftersom dom skapar mörker och skuggor, och hon har därför tagit ned ett stort antal träd på sin tomt (vilket hon ju är i sin fulla rätt att tycka, respektive göra).

Det finns mig veterligen ingen byggnad på grannens tomt i närheten av den plats där den nu nedtagna tallen stod. Nu vet jag inte ett skvatt om hur omfattande en talls rotsystem är, men det verkar föga troligt att det skulle handla om att tallen orsakade, eller kunde förväntas orsaka, skada på hus eller annat.

Och i alla händelser så har alltså inget sådant skäl, eller något skäl överhuvudtaget, anförts av grannen.

Har det någon betydelse?

Nej egentligen inte. Det finns ingen skyldighet att ange några skäl för att JB 3 kap. 2 § ska vara giltig. Men notera, jag menar ju att grannen inte har fällt din mammas tall utan en tall som hon själv äger eftersom den är rotad på hennes fastighet. Därmed behöver hon inte bry sig om 3 kap 2 § utan hon har rätt att fälla tallen med hänsyn tagen till omgivningen (din mamma). Det är där hon brast, i kommunikationen och förhandlingen med din mamma.