Gjuta tak till matkällare
I samband med dräneringen åkte den gamla oljetanken ut. Tanken var placerad i ett utrymme under mark, längs fasaden/källaren med gjutet golv, väggar av någon typ av cementblock. Allt täcktes av ett antal
Utrymmet är ca 4*2,5m och täcktes av 5-6 betongskivor på ca 100mm men som efter alla år utan vettigt fuktskydd kasserades pga genomrostade armeringsjärn.
"Rummet" har nu fått en dränering och platonmatta runt sig och det är dags att åter ge det ett tak för att sedan kunna fungera som matkällare och ev kommer någon flaska vin få rum där också.
Nu till frågan:
Hur skapar jag på enklast och kanske billigast ett nytt tak till detta bygge? Ovanifrån kommer det enbart belastas med någon dm jord och blir inte någon "äkta" matkällare men jag vill ändå att taket inte ramlar ner
Mina funderingar rör sig kring två lösningar som bägge innefattar gjutning:
alt 1) Jag har fått förslag på Plannjas Combideck, men hittar ingen egentlig arbetsbeskrivning. Eller information om hur tjockt man tex bör gjuta.
alt 2) Bygga egen form och gjuta, lite krångligare men kanske billigare om man har en del av formvirket hemma redan. Hur tjock bör gjutningen vara och hur ska man tänka med armeringen?
Sedan får man så klart täcka det hela med lämplig takpapp el motsvarande...
Tack på förhand
Utrymmet är ca 4*2,5m och täcktes av 5-6 betongskivor på ca 100mm men som efter alla år utan vettigt fuktskydd kasserades pga genomrostade armeringsjärn.
"Rummet" har nu fått en dränering och platonmatta runt sig och det är dags att åter ge det ett tak för att sedan kunna fungera som matkällare och ev kommer någon flaska vin få rum där också.
Nu till frågan:
Hur skapar jag på enklast och kanske billigast ett nytt tak till detta bygge? Ovanifrån kommer det enbart belastas med någon dm jord och blir inte någon "äkta" matkällare men jag vill ändå att taket inte ramlar ner
Mina funderingar rör sig kring två lösningar som bägge innefattar gjutning:
alt 1) Jag har fått förslag på Plannjas Combideck, men hittar ingen egentlig arbetsbeskrivning. Eller information om hur tjockt man tex bör gjuta.
alt 2) Bygga egen form och gjuta, lite krångligare men kanske billigare om man har en del av formvirket hemma redan. Hur tjock bör gjutningen vara och hur ska man tänka med armeringen?
Sedan får man så klart täcka det hela med lämplig takpapp el motsvarande...
Tack på förhand
Vi gjöt tak över källartrappa med några överblivna bitar Peva 45 (som Combideck). Det är väldigt smidigt, men jag vet inte om det var så bra gjort med tanke på att betongen inte kan torka nedåt. Plåten orsakar en hel del kondens också vid temperaturväxlingar.
För att bättra på det så har vi lagt ett lager 70mm isodrän ovanför och åldersbeständig plast innan vi la på jorden, men det är inte en lösning som kommer hålla.
För att bättra på det så har vi lagt ett lager 70mm isodrän ovanför och åldersbeständig plast innan vi la på jorden, men det är inte en lösning som kommer hålla.
Det är inte så svårt att forma ett så litet valv på plats. Stämp av runda obarkade pappersvedklabbar direkt ur skogen som man ställer på plats och strävar och snörslår till rätt höjd och kapar med motorsåg. Bockryggar av 2x6. Alla slags återanvända skräpbräder duger till formflaket så länge de inte är ruttna och tjockleken är den samma. Lägger man först byggplast och sedan masonit ovanpå får man bra yta fastän bräderna är usla.
Om vi skippar plåten, hur tjock bör gjutningen vara? 100mm? 150mm? Hur mycket och vilken dimension ska det vara på armeringen? I originalet låg det armeringsjärn som var 8-10mm tjocka. Fungerar det lika bra med nät?
1000 frågor och återigen förbannar man sig lite för att inte bara låter någon annan ta betalt för jobbet....
1000 frågor och återigen förbannar man sig lite för att inte bara låter någon annan ta betalt för jobbet....
Sådär... en sommar senare och hög tid att ta tag i detta projekt före vintern!
Ytterligare frågetecken har uppstått:
Golvet tänker jag gjuta med egenblandad betong. Vågar man sig på att blanda betongen till taket själv också eller är det köpebetong som gäller?!
Ett önskemål från konstruktör är att betongen ska vara frostbeständig, kan man lösa det själv eller är det en tillsats som bara kan göras i betongfabrik?
Anledningen till frågan är att det verkar vara helt omöjligt att få tag på betongare i Malmötrakten och eftersom det hela ska göras med liten lutning blir jag lite osäker på om jag ska våga mig på att ta emot ett lass betong tam tidigare erfarenhet på området...!? Spontant känns det tryggare att själv kunna styra takten och volymen.
Ytterligare frågetecken har uppstått:
Golvet tänker jag gjuta med egenblandad betong. Vågar man sig på att blanda betongen till taket själv också eller är det köpebetong som gäller?!
Ett önskemål från konstruktör är att betongen ska vara frostbeständig, kan man lösa det själv eller är det en tillsats som bara kan göras i betongfabrik?
Anledningen till frågan är att det verkar vara helt omöjligt att få tag på betongare i Malmötrakten och eftersom det hela ska göras med liten lutning blir jag lite osäker på om jag ska våga mig på att ta emot ett lass betong tam tidigare erfarenhet på området...!? Spontant känns det tryggare att själv kunna styra takten och volymen.
Ett litet valv går bra att gjuta med hemblandad K25 men man får inte hållfasthetsberäkna hemblandat till högre värde än K20 så dimensioneringen måste tas till i överkant både vad det gäller betongtjocklek och armering.
Jag tycker att K20 ger för dåligt rostskydd åt armeringen så sikta på K25 om du blandar själv.
Frostbeständig kan innebära så många olika saker. Det kan innebära en tillräckligt bra betong (K25-K30) eller så innebär det luftporbildande tillsatsmedel som bara kan tillsättas på betongstationen. Varför du skulle behöva luftporbildande medel i ett jordkällarvalv förstår jag inte riktigt. Valvet skall ju både beckas och kläs med platonmatta ovanpå.
Jag skulle forma valvet med litet lutning så att vatten rinner av bättre.
Om byggplatsen är tillgänglig med betongbil med ränna skulle jag beställa färdig betong K30. Den skall vara litet tjock i konsistensen så du kan jämna av den med litet lutning. Därför skall den levereras med ränna och inte med pumpbil. Kom ihåg att beställa litet extra så det säkert räcker för det får inte bli gjutskarv i valvet.
Om ni är tre man på plats och hyr en stavvibrator skall gjutningen säkert gå bra. Du får ju träna på golvgjutningen.
Golvgjutningen med hemblandad betong av sand och grus och standardcement härdar långsammare än betongstationens Rapidcement som dessutom har varit på väg en en stund efter blandningen. Därför hinner du stampa golvbetongen med en blankstump på ett skaft och klarar dig utan vibrator. Är ni två eller tre man på plats går golvgjutningen bra.
Jag tycker att K20 ger för dåligt rostskydd åt armeringen så sikta på K25 om du blandar själv.
Frostbeständig kan innebära så många olika saker. Det kan innebära en tillräckligt bra betong (K25-K30) eller så innebär det luftporbildande tillsatsmedel som bara kan tillsättas på betongstationen. Varför du skulle behöva luftporbildande medel i ett jordkällarvalv förstår jag inte riktigt. Valvet skall ju både beckas och kläs med platonmatta ovanpå.
Jag skulle forma valvet med litet lutning så att vatten rinner av bättre.
Om byggplatsen är tillgänglig med betongbil med ränna skulle jag beställa färdig betong K30. Den skall vara litet tjock i konsistensen så du kan jämna av den med litet lutning. Därför skall den levereras med ränna och inte med pumpbil. Kom ihåg att beställa litet extra så det säkert räcker för det får inte bli gjutskarv i valvet.
Om ni är tre man på plats och hyr en stavvibrator skall gjutningen säkert gå bra. Du får ju träna på golvgjutningen.
Golvgjutningen med hemblandad betong av sand och grus och standardcement härdar långsammare än betongstationens Rapidcement som dessutom har varit på väg en en stund efter blandningen. Därför hinner du stampa golvbetongen med en blankstump på ett skaft och klarar dig utan vibrator. Är ni två eller tre man på plats går golvgjutningen bra.
Golvet är nu gjutet, blev en enkel betong och jag skippade både arneringsnät och vibrera betongen.
Trampade runt en del i betongen när jag krattade ut den och efter tips av en anläggare så avslutade jag med att ganska så tätt ”nagga” ytan med krattan för att få utstenen att sjunka lite.
Resultatet blev så här långt bättre än förväntat. La inte mycket tid på att vattenpassa och hade inte heller något att dra av emot så kratta, lite vattenpassning och dragningskraften räckte gott.
Värt att notera är en kubik skulle ha gett en gjutning på 100mm. Men tydligen är det ganska oexakt mätning när de fyller bilen så det blev ca 140mm gjutning trots att jag travade bort med 4 skottkärror. Nu var detta inget problem men kan vara värt att veta om i fall tjockleken är viktig...
Trampade runt en del i betongen när jag krattade ut den och efter tips av en anläggare så avslutade jag med att ganska så tätt ”nagga” ytan med krattan för att få utstenen att sjunka lite.
Resultatet blev så här långt bättre än förväntat. La inte mycket tid på att vattenpassa och hade inte heller något att dra av emot så kratta, lite vattenpassning och dragningskraften räckte gott.
Värt att notera är en kubik skulle ha gett en gjutning på 100mm. Men tydligen är det ganska oexakt mätning när de fyller bilen så det blev ca 140mm gjutning trots att jag travade bort med 4 skottkärror. Nu var detta inget problem men kan vara värt att veta om i fall tjockleken är viktig...
Har en del spånskivor på 20mm och plywoodskivor på 15 mm. Duger de som botten (formella) på formen om man skyddar dem från väta?H heimlaga skrev:
Hur tätt bör det vara mellan bockryggarna? fungerar cc 600 eller behöver det vara tätare?
Extremt svårt att uppskatta hur mycket tryck det blir och vad som krävs för att hålla emot. Bilden visar en del av konstruktionen med cc 35-45.
