Ska du bygga hus kan det vara krav på att du ska genomföra en geoteknisk markundersökning, eller så kanske du själv känner att det finns behov av en. Vi pratade med geoteknikern Andreas Hansson om olika metoder för geoteknisk markundersökning, hur de går till och vad de kostar.

Du kan läsa artikeln här: Geoteknisk markundersökning - fakta, pris, tid
 
  • Gilla
Ulltand
  • Laddar…
Vi kom undan lite billigare genom att gräva själva och sedan ta ut teknikern :)
 
  • Gilla
Marlen Eskilsson
  • Laddar…
En mycket bra sammanfattning. Ett tillägg dock , vid anlitandet av de vanligaste större konsultfirmorna vill de sällan arbeta direkt mot privatperson av försäkringsskäl. Vanligas är då att t.ex marentreprenör eller husleverantören får agera kund för geoundersökningen.

prisbilden kring 20 000 gäller om man har turen att ha någon mindre firma som utför geotekniska undersökningar i ens närområde. De största konsultföretagen kostar normalt i bästa fall det dubbla.
 
Man får nog räkna med ett dagspris på 20.000-28.000 plus moms per dag för en borrbandvagn inklusive personal. Till detta tillkommer geoteknikern (en ingenjör) för ca 1000 plus moms/timma.
 
MrJay
Kollade med två lokala bolag några månader sedan. Räkna med ca. 35.000kr + moms
 
Vi betalade 7500kr inkl moms 2017 men grävde som sagt en grop själva.
 
Kan man väl förutsäga pålningdjup vid en undersökning eller är det något som avgörs vid själva pålningen?
 
Det går att förutsäga pållängderna någorlunda för slagna Stålrörspålar (vanligast för villor och mindre byggnader) rätt så väl, givet att man vid borrningen utför så kallad slagsondering, vilket i min mening kan krävas vid en geoundersökning där pålning kommer vara aktuellt.
 
  • Gilla
Ulltand
  • Laddar…
Timmy1986 Timmy1986 skrev:
Det går att förutsäga pållängderna någorlunda för slagna Stålrörspålar (vanligast för villor och mindre byggnader) rätt så väl, givet att man vid borrningen utför så kallad slagsondering, vilket i min mening kan krävas vid en geoundersökning där pålning kommer vara aktuellt.

Har för mig att det också finns andra typer av pålar. Förändrar det i så fall möjölighen att bedömma?
 
Hej ! Det finns ju slagna betongpålar ( grova pålar) och borrade pålar också ( dyra, också ofta grova) men inga av dessa är särskilt vanliga för vanliga hus som detta forum behandlar. Det finns metoder för att uppskatta deras längder också , men då pratar vi generellt om undersökningar av helt annan omfattning och pris än vad en ”villaborrning” täcker.
 
  • Gilla
Ulltand
  • Laddar…
Jag tycker artikeln är lite väl fixerad vid att hitta berg. Det är betydligt vanligare att man hittar morän vilket duger bra att bygga på utan att påla om man håller sig under 20 våningar.
 
Betalade drygt 28000:- för geoteknisk undersökning i Gbg-området. Det var 2018. Anlitade en mindre firma. Pratade öven med en större firma. Fick dock känslan att de höll på med helt andra projekt då jag fick ett hutlöst pris. Tyckte till och med det var märkligt att de offererade mig som privatperson. Det lönar sig nog att kolla med flera.
 
M
Jag hade ca. 2m lera ned till fast berg när jag byggde min friggebod. Byggde boden på en ram av 45x195 som bärs upp av gjutna plintar som sitter fast i galvade fyrkantsrör 40x40x4 som jag slog ned med storslägga. Det var relativt enkelt att sätta ett streck på röret med lasern när det tog stopp, sedan ett par slag ytterligare för att se om det rörde sig. Kapa röret i rätt nivå, svetsa fast en liten korg av armering ovanpå röret och gjuta fast en plintsko. 15 år senare och den har inte rört sig en mm.
 
M Markarbetaren skrev:
Jag hade ca. 2m lera ned till fast berg när jag byggde min friggebod. Byggde boden på en ram av 45x195 som bärs upp av gjutna plintar som sitter fast i galvade fyrkantsrör 40x40x4 som jag slog ned med storslägga. Det var relativt enkelt att sätta ett streck på röret med lasern när det tog stopp, sedan ett par slag ytterligare för att se om det rörde sig. Kapa röret i rätt nivå, svetsa fast en liten korg av armering ovanpå röret och gjuta fast en plintsko. 15 år senare och den har inte rört sig en mm.
Det kommer att stå så länge fyrkantsrören inte rostar sönder. I leran har du nästan inget syre, så där kommer det hålla, däremot kan det rosta längst upp om det är singel där. Har du lyckats gjuta så att det är betong överallt där luft och rinnande vatten kan komma åt har du nog en påle som håller över tid. På större byggnader vid stora lerdjup där man inte vill driva pålen till fast botten gör man ibland liknande kombination med betongpåle högst upp ovan grundvattnet och träpåle i botten, trä suger fast i lera och silt men tål inte syre.
 
M
K KungAnka skrev:
Det kommer att stå så länge fyrkantsrören inte rostar sönder. I leran har du nästan inget syre, så där kommer det hålla, däremot kan det rosta längst upp om det är singel där. Har du lyckats gjuta så att det är betong överallt där luft och rinnande vatten kan komma åt har du nog en påle som håller över tid. På större byggnader vid stora lerdjup där man inte vill driva pålen till fast botten gör man ibland liknande kombination med betongpåle högst upp ovan grundvattnet och träpåle i botten, trä suger fast i lera och silt men tål inte syre.
Yes jag vet, jobbat med markarbeten i +30 år;)
Inuti många fastigheter som står på träpålar har man grundvattennivåreglering för att inte nivån ska sjunka och träpålarna ska torka. Vi använder oss ofta av friktionspålning och kohesionspålning på jobbet beroende på jordtyp. Men absolut vanligast är pålning till fast berg med betongpålar med bergdubb eller stålpålar som borras fast om berget lutar mycket.

Jag har jobbat som grundläggare med pålning men jag höll ut i en månad sedan insåg jag att det var inte så utvecklande att koppla och skarva pålar:sweat:
 
  • Gilla
oswim
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.