8 235 läst ·
9 svar
8k läst
9 svar
garagegrund på lutande berg
Vill ha synpunkter på konstruktion och materialval
till en garagegrund på lutande berg(ej sprängning). lutning ca 1m
från lång sida till långsida. ca 60m2 6*10m
1, dubbad sula på berg, dimension? dubbavstånd?
2, mura med lammiblock armeras betongfylls.
3, fyll med grus och issolering 100mm ,armering
4,gjuta en platta uppepå hela rasket ca 200mm?
hur formsätter jag plattan?
hur undviker jag köldbrygga i anslutning till lammimuren och i plattans kant?
några svårigheter vid gjutningen av plattan med tanke på att den ligger 1,2 m över mark på en långsida?
antar att denna konstruktion bör beräknas av någon?
Var (stockholm) hittar jag en konstruktör som ev även kan vara kvalitetsansvarig för grunden vid självbygge. Räknar med att ta hjälp med själva gjutningen av plattan.
Armeringen som dubbas i berg genom sulan vidare upp i
lammiblocken, hur ansluts dom till plattan?
Hur armeras sulan borsett från dubben?
till en garagegrund på lutande berg(ej sprängning). lutning ca 1m
från lång sida till långsida. ca 60m2 6*10m
1, dubbad sula på berg, dimension? dubbavstånd?
2, mura med lammiblock armeras betongfylls.
3, fyll med grus och issolering 100mm ,armering
4,gjuta en platta uppepå hela rasket ca 200mm?
hur formsätter jag plattan?
hur undviker jag köldbrygga i anslutning till lammimuren och i plattans kant?
några svårigheter vid gjutningen av plattan med tanke på att den ligger 1,2 m över mark på en långsida?
antar att denna konstruktion bör beräknas av någon?
Var (stockholm) hittar jag en konstruktör som ev även kan vara kvalitetsansvarig för grunden vid självbygge. Räknar med att ta hjälp med själva gjutningen av plattan.
Armeringen som dubbas i berg genom sulan vidare upp i
lammiblocken, hur ansluts dom till plattan?
Hur armeras sulan borsett från dubben?
Jag är ingen expert, men ska också till att göra en grund på lutande berg. I mitt fall handlar det om en grundmur av lecablock med träbjälklag ovanpå istället för platta.
Sulan under murblocken har jag kommit fram till ska vara ca 200mm hög och 200-500mm bred och armeras med två st Ø12mm samt dubbas i berget med rostfri 16mm dubb på varje meter.
Jag har inte lyckats ta reda på om det finns några speciella dubb eller om det är bitar av armeringsjärn.
De byggvaruhus jag ringt vet inte.
Om jag inte hittar några speciella dubb kommer jag att köpa rostfitt armeringsjärn och kapa i bitar och fästa med kemankare i borrade hål i berget.
Funderar också på att frångå rekommendationerna på armeringens dimension. Jag tror att Byggmax bara har 10mm armering och jag tror det funkar. Likaså tror jag inte att jag kommer använda 16mm dubb för att det ska bli lite lättare att borra. Däremot tror jag att det är viktigt att använda rostfritt till dubben eftersom det lätt kan komma in fukt mellan betongen och berget som kan få dubben att rosta.
De rostfria järnen ska jag köpa av Bröderna Edstrands som är en stålvaru-leverantör, kanske har de även dubb.
Spontant tycker jag att 200mm tjock platta låter mycket. Om det är grus under hela plattan så tror jag att det räcker med mindre. Fråga en expert.
Du frågar om formen. Varför inte mura ett extra varv med block så har du en färdig form.
Vad är Lammiblock? Är de ihåliga?
Det gäller ju att muren blir stadig så att den inte spricker och gruset rinner ut.
Det finns inte möjlighet att fylla en sluttning mot garaget så att man får lite tyngd som håller emot på andra sidan muren?
Sulan under murblocken har jag kommit fram till ska vara ca 200mm hög och 200-500mm bred och armeras med två st Ø12mm samt dubbas i berget med rostfri 16mm dubb på varje meter.
Jag har inte lyckats ta reda på om det finns några speciella dubb eller om det är bitar av armeringsjärn.
De byggvaruhus jag ringt vet inte.
Om jag inte hittar några speciella dubb kommer jag att köpa rostfitt armeringsjärn och kapa i bitar och fästa med kemankare i borrade hål i berget.
Funderar också på att frångå rekommendationerna på armeringens dimension. Jag tror att Byggmax bara har 10mm armering och jag tror det funkar. Likaså tror jag inte att jag kommer använda 16mm dubb för att det ska bli lite lättare att borra. Däremot tror jag att det är viktigt att använda rostfritt till dubben eftersom det lätt kan komma in fukt mellan betongen och berget som kan få dubben att rosta.
De rostfria järnen ska jag köpa av Bröderna Edstrands som är en stålvaru-leverantör, kanske har de även dubb.
Spontant tycker jag att 200mm tjock platta låter mycket. Om det är grus under hela plattan så tror jag att det räcker med mindre. Fråga en expert.
Du frågar om formen. Varför inte mura ett extra varv med block så har du en färdig form.
Vad är Lammiblock? Är de ihåliga?
Det gäller ju att muren blir stadig så att den inte spricker och gruset rinner ut.
Det finns inte möjlighet att fylla en sluttning mot garaget så att man får lite tyngd som håller emot på andra sidan muren?
Inga fler proffs med synpunkter?
Jag är mest osäker på hur man lägger betongplattan
uppepå muren eller eventuellt innanför muren?
hur löser jag formen för plattan och undviker köldbryggor?
kan man kanske avsluta plattans kant med 50mm cellplast, kvarstår då köldbryggan nedåt i lammiblocken,
kanske bättre att mura i leca? Men blir det inte för hållandevis svagt? Att motfylla på långsidan blir svårt eftersom det är nära vägen. men 4-5 dm går att fylla.
kom igen fler tips!
Jag är mest osäker på hur man lägger betongplattan
uppepå muren eller eventuellt innanför muren?
hur löser jag formen för plattan och undviker köldbryggor?
kan man kanske avsluta plattans kant med 50mm cellplast, kvarstår då köldbryggan nedåt i lammiblocken,
kanske bättre att mura i leca? Men blir det inte för hållandevis svagt? Att motfylla på långsidan blir svårt eftersom det är nära vägen. men 4-5 dm går att fylla.
kom igen fler tips!
Jag skulle inte gjuta någon platta direkt på berget utan plansprängt hela rasket och sedan fyllt upp med makadam.
Det kommer alltid rinna vatten under muren och in under plattan. någon dränering är inte möjlig eftersom att vattnet rinner under slangen.
Jag har stött på etta antal hus i vänkretsen och grannar som har murat direkt på berg och som sedan har vatten som rinner in under huset.
Det kommer alltid rinna vatten under muren och in under plattan. någon dränering är inte möjlig eftersom att vattnet rinner under slangen.
Jag har stött på etta antal hus i vänkretsen och grannar som har murat direkt på berg och som sedan har vatten som rinner in under huset.
Lammiblock
http://www.lammistenhus.se/ se produkter
http://www.lammistenhus.se/ se produkter
Jag vet inte om sprägning är lämpligt. ca 10m till grannens källarhusgrund och vattenbrunn borrad i berg.AndreasK skrev:Jag skulle inte gjuta någon platta direkt på berget utan plansprängt hela rasket och sedan fyllt upp med makadam.
Det kommer alltid rinna vatten under muren och in under plattan. någon dränering är inte möjlig eftersom att vattnet rinner under slangen.
Jag har stött på etta antal hus i vänkretsen och grannar som har murat direkt på berg och som sedan har vatten som rinner in under huset.
ca 25 m till egen bergborrad brunn. Eget hus inget problem. Är det inte svårt och kostsamt att spränga?
Kanske ekonomiskt riskfullt?
Låt säga att jag spränger, vad skulle det isåfall kosta?
Borde röra sig om ca 25 kbm Bortforsling troligen ej nödvändigt.
Om jag i alla fall gjuter en sula på berg, kan jag inte släppa in vattnet genom dräneringshål i sulan och vidare ut i andra hål i sulans motstående sida?
Vilka problem kan jag vänta mig?
Avståndet till grannen och till din brunn är inte så farligt... Det är bara att anpassa laddningarna för dessa förutsättningar. Det är bara 1 meter som skall bort så de borrar nog till 1,5 meter.
Vi sprängde 250 kbm med 25 meter till grannen. Vi borrade som mest 3.50 och sköt 9 hål i taget.
Räkna med ca 200 kr/kbm om du inte skall transportera bort sprängsten.
Besiktninga av grannarna inom 50 meters radie kostar ca 6000 kr för första huset och 3000 för nästa.
Provtryckning av skorsten ligger på ca 3000 kr (om det finns en sådan). Din villaförsäkring täcker de skador som skulle kunna uppstå på grannens hus (om sprängaren har hållt sig inom normala vibrationsgränser)
Om du släpper in vatten i ett hål och låter det rinna igenom så kommer du alltid att ha vatten under platten, allt vatten som rinner in kommer inte rinna ut...
Blir det kallt så kan du få frostsprängningar där det inte är isolerat...
Vi sprängde 250 kbm med 25 meter till grannen. Vi borrade som mest 3.50 och sköt 9 hål i taget.
Räkna med ca 200 kr/kbm om du inte skall transportera bort sprängsten.
Besiktninga av grannarna inom 50 meters radie kostar ca 6000 kr för första huset och 3000 för nästa.
Provtryckning av skorsten ligger på ca 3000 kr (om det finns en sådan). Din villaförsäkring täcker de skador som skulle kunna uppstå på grannens hus (om sprängaren har hållt sig inom normala vibrationsgränser)
Om du släpper in vatten i ett hål och låter det rinna igenom så kommer du alltid att ha vatten under platten, allt vatten som rinner in kommer inte rinna ut...
Blir det kallt så kan du få frostsprängningar där det inte är isolerat...
Hur skulle det kunna komma in fukt mellan berget och betongen, om man gjuter direkt på rentvättat berg?D dymlingen skrev:
Borde inte det automatiskt bli helt förslutet? Cement fäster som bekant bra mot sten. Skulle inte det göra det, så skulle betong i sig, som ju innehåller sten, släppa igenom fukt även det, i sådana mängder att armering regelbundet skulle rosta och spränga sönder betongen.
Vanlig betong som är armerad brukar väl vanligtvis vara såpass vattentät att armeringen invändigt klarar sig utan att rosta.
Fast jag vet ej hur det är om betong står i fuktig miljö konstant, som under mark med grundvatten och allt vad det nu kan vara.
Dock har jag sett folk armera betongsula på berg med vanliga armeringsjärn, dvs. icke rostfritt. Och även om man har använt rostfria dubb så har man använt vanliga rostiga armeringsjärn, vilket i sig blir väldigt kontraproduktivt. För om nu de rostfria dubben skulle klara sig, så lär övriga armeringsjärn spränga sönder betong i det fall betongen nu suger fukt.
Vanlig betong är relativt permeabil (dvs släpper igenom vatten). Hur tät den är beror på flera saker men det som främst styr är dess VCT (andelen cement i förhållande till vatten). Betongen skyddar armeringen från rost främst genom att den håller ett högt PH (starkt basisk) vilket förhindrar korrosion.Martin_B skrev:
Hur skulle det kunna komma in fukt mellan berget och betongen, om man gjuter direkt på rentvättat berg?
Borde inte det automatiskt bli helt förslutet? Cement fäster som bekant bra mot sten. Skulle inte det göra det, så skulle betong i sig, som ju innehåller sten, släppa igenom fukt även det, i sådana mängder att armering regelbundet skulle rosta och spränga sönder betongen.
Vanlig betong som är armerad brukar väl vanligtvis vara såpass vattentät att armeringen invändigt klarar sig utan att rosta.
Fast jag vet ej hur det är om betong står i fuktig miljö konstant, som under mark med grundvatten och allt vad det nu kan vara.
Dock har jag sett folk armera betongsula på berg med vanliga armeringsjärn, dvs. icke rostfritt. Och även om man har använt rostfria dubb så har man använt vanliga rostiga armeringsjärn, vilket i sig blir väldigt kontraproduktivt. För om nu de rostfria dubben skulle klara sig, så lär övriga armeringsjärn spränga sönder betong i det fall betongen nu suger fukt.
Över tid så sker en process som kallas karbonatisering i betongen. Det är alltså att betongen reagerar med luftens koldioxid och bildar kalksten. Detta ökar egentligen bara betongens hållfasthet men det sänker också dess PH. Lägre PH gör att den förlorar sina korrosionsskyddande egenskaper.
Katbonatiseringen börjar vid ytan och kryper långsamt inåt. Storleksordning, första 3cm på 30-50år. Processen går dock långsammare ju djupare in i betongen den kommer. För att få en lång livslängd så förlägger man därför armeringen ett visst djup från ytan.
Tack för ett informativt inlägg! Bra förklarat! Då förstår jag lite bättre.V vectrex skrev:Vanlig betong är relativt permeabil (dvs släpper igenom vatten). Hur tät den är beror på flera saker men det som främst styr är dess VCT (andelen cement i förhållande till vatten). Betongen skyddar armeringen från rost främst genom att den håller ett högt PH (starkt basisk) vilket förhindrar korrosion.
Över tid så sker en process som kallas karbonatisering i betongen. Det är alltså att betongen reagerar med luftens koldioxid och bildar kalksten. Detta ökar egentligen bara betongens hållfasthet men det sänker också dess PH. Lägre PH gör att den förlorar sina korrosionsskyddande egenskaper.
Katbonatiseringen börjar vid ytan och kryper långsamt inåt. Storleksordning, första 3cm på 30-50år. Processen går dock långsammare ju djupare in i betongen den kommer. För att få en lång livslängd så förlägger man därför armeringen ett visst djup från ytan.
Vad gäller dubb i berg, så gäller väl i så fall fortfarande att betongen tätar lika bra mot berget (sten) som den gör mot sin egen ballast (sten) och skarven mellan berg och betong blir således lika tät som betongen i sig? Eller tänker jag fel?
Så med andra ord, så fungerar det väl i så fall med icke-rostfria dubb av exempelvis vanliga rostiga 16mm armeringsjärn?
Hur långt in bör armeringsjärn ligga i exempelvis pelare, gjutna sulor och balkar i husgrunder som är utsatta för fukt utifrån, för att armeringsjärnen skall klara sig från att rosta sönder allt för snabbt?
Och hur länge håller en sådan konstruktion förutsatt att betongen är i kontakt med normal svensk mark utvändigt, med tanke på det svenska klimatet, dvs. regn titt som tätt med fuktig mark som följd (oavsett dränering eller ej, så blir det ändå fuktigt i marken, dräneringen gör bara att det avleder vattnet snabbare)?
Klicka här för att svara