Byggahus.se
Jag är spekulant på ett vackert gammalt timmerhus från Västerbotten. Om jag köper huset ska jag montera ned, flytta och bygga upp det igen på annan plats. Enligt nuvarande ägaren är huset från mitten av 1800-talet och har stått på annan plats i byn, varifrån det flyttades för ca 50 år sedan. Jag har precis varit och titta på huset och det är i gott skick för sina ca 150 års ålder. Det har ståt ouppvärmt och oanvänt länge. Det finns en del röta i bottensyllarna och på några andra ställen, men i stort är timmerstommen väldigt fin. Troligen tack vare att huset tidigare var klätt med panel utanpå timmerstommen.

Huset idag
Tvåvånings rödfärgad timmerstuga med vita fönster, blå dörr och svart tak omgiven av grönt gräs och träd.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Huset någon gång på 1960-70-talet
Svartvit bild på ett gammalt trähus med en person som står framför det.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Nu har jag några frågor som jag skulle vilja få forumets kommentarer på. Ni finner frågorna nedan med bifogade bilder som illustrerar mina funderingar. Hoppas jag kan få bra synpunkter att ta med mig i min beslutsprocess för att eventuellt köpa huset:

1. På några ställen har timmerstommen satts samman felaktigt när huset flyttades förra gången, vilken visar sig genom att en del timmerknutar inte helt passar ihop och har glipor/hål mellan knutarna. Detta gäller främst för de två mellanväggarna. Min fundering är om detta är en allvarlig brist? Kan jag anta att en skicklig timmerman kan åtgärda detta med nytillverkade stockar som då passar och sluter knutarna, eller är det mycket besvärligt att åtgärda? Här är en bild som visar ett exempel på dåligt sammanfogade knutar i en av mellanväggarna:
Närbild på en träväggshörn i en timmerstuga med synlig fogskumisolering mellan stockarna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


2. När de flyttade och satte upp huset förra gången drevade man med mineralull mellan stockarna. Så skulle jag själv naturligtvis inte göra, men min fråga är om detta kan ha skadat timret?

3. På övervåningen har man gjort kattvindar med hjälp av timmerväggar. Dessa timmerstockar har inte "knutits" in i övriga väggar. Istället har man fräst ut vertikala spår på insidan av ytterväggen och i mellanväggen där kattvindens väggstockar har fälts in. Jag blev förvånad över denna konstruktion. Är detta verkligen ett vanligt sätt att göra innerväggar på? Eller är detta en senare konstruktion (virket i väggarna till kattvindarna är handbilat och ser inte ut att skilja sig nämnvärt från timret i övriga väggar)?

Innerväggen till en av kattvindarna syns till höger på denna bild och tittar man noga så ser man att dessa stockar inte är inknutna i den bortre väggen:
Interiör hörndetalj av en timmerstuga med synliga träbjälkar och isoleringsskum mellan stockarna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


4. Det nedersta stockvarvet (syllen) är förstås ganska illa åtgången på en del ställen och kommer att behöva åtgärdas. Samtidigt är huset i nuläget väldigt högt (snyggt och resligt), men jag funderar på om jag helt enkelt skulle ta bort det nedersta stockvarvet när jag bygger upp huset igen? Det skulle sänka takhöjden något, men det skulle fortfarande bli närmare 3 meter i tak i undervåningen och samtidigt skulle jag sänka fönstren till en mer normal höjd över golvet. Vad säger ni om detta, skulle det funka och är det ett vanligt sätt att hantera en dålig syll på?
Rödmålad trävägg på ett äldre hus med synliga tecken på förfall och skador på de nedre stockarna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


5. Detta är en mer allmän fråga. Jag lägger upp ytterligare några till bilder på huset nedan och skulle gärna få era kommentarer och frågor på huset och dess skick utifrån vad ni ser på bilderna. Är det något jag har missat, något jag bör tänka på eller undersöka närmare?

Timmerknutarna för en av mellanväggarna där man kan se att stockarna/knutarna på några ställen inte passar helt bra:
Rödfärgat trähus med hörnklossar och veranda, visar husets exteriör och trädetaljer.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Jag har inte kunnat hitta någon röta i virket under något av fönstren:
Rödmålat trähus med vita fönster och stege längs väggen, omgiven av höstlöv.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Här ser man tydligt hur takstockarna har placerats.
Interiör av rustik timmerstuga med våningssängar och trägolv.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Originalgolv i hela huset, både på undervåning och övervåning. Skitiga men med fin patina.
Gammalt trägolv i en stuga med synliga slitage och möbler i bakgrunden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Huset har ställts på stora stenar och man har använt gamla stockar som längsgående bärlager under trossbotten. Det verkar inte finnas någon isolering mellan bräderna i botten och golvbräderna i bottenvåningen. Är detta en vanlig konstruktion?
Understrukturen av ett trägolv med synliga bjälkar, stenar och isoleringsmaterial under.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Mellanbjälklaget är oisolerat och verkar vara gjort med stockar som bärlager och tunnare plank som sedan golvbrädorna har lagts ovanpå. Är detta en vanlig konstruktion?
Insyn i en smal krypgrund med träbjälkar och lösa elledningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Tja, det var allt för nu. Jag har många fler bilder. Så ställ gärna kritiska frågor så ska vi se om jag har en bild som kan hjälpa till att visa förhållandena på plats.
 
  • Gilla
Blåsalvia19
  • Laddar…
Halloj! Hur ska du använda huset om du köper det? Sommarhus som kallställs på vintern eller året om boende?

1. Det går att ordna såklart men det är lite jobb. Ska en timmerman åtgärda stockarna så ska det med fördel vara samma timmerman som plockar ned som sätter upp så han kan montera just de varv som måste justeras på marken och inte 5 meter upp.

2. Det kan ha skadat timret men jag skulle tro att det är lugnt om det inte dessutom har vart tilläggsisolerade väggar med mineralull. Alltså att timret har kunnat torka ut åt båda håll i de fall mineralullen mellan stockarna blivit blöt.

3. Det är väldigt vanligt. Det man kan kolla är hur djupt in i väggen man huggit spåren. 1/3 är helt ok, 1/2 är att försvaga stommen något.

4. Det kan man eventuellt göra. Man bör dock ha takhöjd, dörrhöjd och fönsterhöjd i åtanke. Ska du ställa huset på en gjuten platta kan det vara en ide. På plintar så förlorar du isolertjockhet i golvbjälklaget.
En annan sak att ha i åtanke om huset ska stå på plint är att skarvar i nuvarande andravarvet kan komma olämpligt. Att timra in en ny bottensyll i ett nedplockat timmerhus är annars bland det lättare man kan göra. montera upp andravarvet upp och ned och passa sedan in bottenstocken med att rita långdraget med passare. Men då bör höjderna tagits ut och markerats på andrastockarna innan man tar ned huset. Återigen, anlita en och samma timmerman. Jag skulle absolut kostat på mig en ny syll.

5. Tycker det ser rätt fint ut! Att man förr brädslog kåkarna brukar ju annars kunna tyda på en större förruttnelse utöver att få ett tätare och varmare hus. Sämsta stockarna skulle jag tippa du hittar i samband med att du tar bort farstukvisten.

6. Låter lite väl kallt och dragigt utan någon som helst isolering i golvbjälklaget med tanke på att man ändå drevat långdragen (mellan stockarna.)
 
Jag håller med Manberg om det mesta

1. Timmermannen som skall reparera stommen behöver få granska huset och göra märkningarna för flyttningen när inredningen är utriven så man ser timret överallt. Han (numera kan det också vara en hon) skall också vara med och plocka ned timran. Med litet tur och litet skicklighet går det att identifiera var stockarna egentligen skall vara så rätt stock kommer på rätt plats vid uppmonteringen. Att sätta in några nya stockar är inget problem alls men om man kan få tillbaka de gamla på rätt plats så sparar det kanske något eller rentav några dagsverken.

2. Glasull mellan stockarna är inte bra men i det torra klimatet i inlandet tror jag inte det har gjort någon skada ännu men det är omöjligt att vara säker före nedplockningen. Står huset utsatt för slagregn i en kustby kan det finnas rötskador i ytveden ovanpå stockarna. Stick med kniven så vet du sedan.

3. Att sätta in mellanväggar i spår var förr i tiden ett vanligt sätt att bygga mellanväggar i efterhand. Man kan gissa att det var en öppen kallvind från början och så ville någon ha en varm vindskammare och så satte man in kattvindsväggar i spår.

4. Det är tyvärr ganska vanligt att lämna bort ett varv nedtill men det är ett mycket effektivt sätt att skaffa sig extra arbete och extra kostnader. Du blir ändå tvungen att byta timmer för att få en hel bindstock under dörrarna. Upptill blir dörröppningarna för låga. Nedtill passar ingenting mot stenfoten. Dessutom vill det bli knappt med utrymme på höjden för en vettig golvkonstruktion. Ställ inte till något sådant elände fastän folk som aldrig har timrat kommer att uppmana dig att "förenkla" och göra det.
Om du mäter samma mått ned från väggbandet invid varje knut (också mellanväggsknutar) och markerar måttet där på andra stockvarvet med en fyratumsspik med påträdd M5 bricka så den tydligt skiljer ur från andra spikar då är det enkelt att timra nedersta varvet så att alla höjdmärkesspikar kommer på samma höjd. Sedan blir huset automatiskt rakt. Gamla tiders timmermän började ofta timra på lutande grund men de rätade vanligen upp timran efter hand så väggbandet blev plant. Därför skall man mäta ned från väggbandet.
Det är svårt och arbetsdrygt och blir inte alltid bra att timra in ett nytt nedersta varv om man inte riktigt vet hur högt andra varvet skall komma. Därför gäller det att förbereda så att man vet hur andra varvet skall ligga.

5. Ser vältimrat ut och skicket verkar hyggligt. Det är bra att draget inte löper ut i utknutarna så som det ibland gör i inlandet.
Golven var ofta byggda sådär. Helt oisolerade. Fast då stod huset på en hel stenfot. På insidan lade man björknäver som skydd på insidan av syllen och så skottade man upp jord till en rejäl mullbänk mot insidan på stenfoten och syllen ända upp till undersidan på golvplankorna. Utrymmet under golvet mitt i rummet kunde användas som potatiskällare eller i Österbotten för att gömma vapen och smuggelgods undan ryssar och tullare och annat otyg. Vad jag har hört kunde västerbottningarna ibland gömma något olovligt jaktbyte där om någon skogsvaktare började snoka.
Mellanbottnen var sannolikt fylld med mossa och "tveittmårgäl" det vill säga spån och bark och jord och tveitar som blev liggande på marken kring bygget.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.