Fuktvandring i diffusionsöppen takkonstruktion
Hej!
Jag har en fråga angående fuktdiffusion i vårt tak.
Vi bor i ett 1,5-plans sekelskifteshus och har tagit bort hela vindsutrymmet och ersatt det med ett snedtak upp till nock sånär som på 50 cm där vi har brutit för att få plats med luft.
Konstruktionen inifrån och ut är sågad ospontad träpanel med 4 mm glipa, diffusionsöppen vindduk, ekofiber 230 mm, masonite, luftspalt 25 mm, råspont, underlagspapp av okänt skick och sist pannplåt från 1926.
Takfotsventilationen är minimal med 3 st borrade hål 20mm i varje fack, i nock förbinds luftspalten med ett trekantigt utrymme längs hela nock som mynnar ut i 2 gavelventiler. Oventilerat plåttak således.
Jag har valt diffusionsöppen konstruktion för att jag tror modellen fungerar bäst i ett gammalt hus.
Nu till min fråga!
Det finns många garvade proffs och hemmafixare på den här sidan, tror ni på konstruktionen?
Principen om att ha 5 ggr tätare på insidan än utsidan för att leda bort fukt störs ju av det täta plåttaket!
Kommer luftspalten att ta hand och leda bort den fukt som vi alstrar inifrån? eller kommer den troligare att bunkras i ekofibern och ledas ut via ventilerna i rummen på insidan vid gynnsammt tillfälle?
Mvh Kim B.
Jag har en fråga angående fuktdiffusion i vårt tak.
Vi bor i ett 1,5-plans sekelskifteshus och har tagit bort hela vindsutrymmet och ersatt det med ett snedtak upp till nock sånär som på 50 cm där vi har brutit för att få plats med luft.
Konstruktionen inifrån och ut är sågad ospontad träpanel med 4 mm glipa, diffusionsöppen vindduk, ekofiber 230 mm, masonite, luftspalt 25 mm, råspont, underlagspapp av okänt skick och sist pannplåt från 1926.
Takfotsventilationen är minimal med 3 st borrade hål 20mm i varje fack, i nock förbinds luftspalten med ett trekantigt utrymme längs hela nock som mynnar ut i 2 gavelventiler. Oventilerat plåttak således.
Jag har valt diffusionsöppen konstruktion för att jag tror modellen fungerar bäst i ett gammalt hus.
Nu till min fråga!
Det finns många garvade proffs och hemmafixare på den här sidan, tror ni på konstruktionen?
Principen om att ha 5 ggr tätare på insidan än utsidan för att leda bort fukt störs ju av det täta plåttaket!
Kommer luftspalten att ta hand och leda bort den fukt som vi alstrar inifrån? eller kommer den troligare att bunkras i ekofibern och ledas ut via ventilerna i rummen på insidan vid gynnsammt tillfälle?
Mvh Kim B.
Redigerat:
När vi åtgärdade vinden enl ovan varning tanke och det viktigaste argumentet att det inte skulle kunna gå in fukt i konstruktionen med konvektion, ekofiber i sig är såpass tättpackat att fuktkonvektion genom materialet blir minimalt! Diffusion är en annan femma men även där har ekofibern en förmåga att magasinera det som går igenom vindduken.
Så nej konstruktionen är inte enligt 5 ggr tätare på insidan eftersom vi invändigt har en vindduk som normalt används på den kalla sidan.
Jag vet inte vad masoniten har för ånggenomsläpplighet.
Frågan blir om vi gjort bort oss som satte en genomsläpplig duk på insidan om den eventuella fukten inte kan avgå i luftspalten eller via ventilerna i rummen!
/ Kim
Så nej konstruktionen är inte enligt 5 ggr tätare på insidan eftersom vi invändigt har en vindduk som normalt används på den kalla sidan.
Jag vet inte vad masoniten har för ånggenomsläpplighet.
Frågan blir om vi gjort bort oss som satte en genomsläpplig duk på insidan om den eventuella fukten inte kan avgå i luftspalten eller via ventilerna i rummen!
/ Kim
Borde finnas någon kunnig inom byggnadsvård här på forat, men du kanske skulle posta en ny tråd om det på byggnadsvårdssektionen. (ang 5 ggr tätare på insidan än utsidan)
Näst Treetex är väl 3mm masonit det mest genomsläppliga. Vinddukar & vindpapp vet jag inte heller, men det hade varit bra att veta för många tror jag, om det gick att upprätta en tabell med fuktgenomsläpplighet i olika byggnadsmaterial. Själv är jag skeptisk till plast i hus, då jag vet att många plaster åldras fort.
Näst Treetex är väl 3mm masonit det mest genomsläppliga. Vinddukar & vindpapp vet jag inte heller, men det hade varit bra att veta för många tror jag, om det gick att upprätta en tabell med fuktgenomsläpplighet i olika byggnadsmaterial. Själv är jag skeptisk till plast i hus, då jag vet att många plaster åldras fort.
Haha, ja ni byggnadsvårdare är fantastiska. Du satte ett diffusionsöppet skikt innerst för att huset byggdes för länge sedan?
Byggår har inget att göra med byggfysik. Bara för att byggnaden är gammal och har en massa omoderna lösningar så betyder inte det att man skall renovera med omoderna lösningar.
Nu får man ju räkna på detta om man skall säga något definitivt men generellt sett så finns det ju ingen som helst anledning att ha ett diffusionsöppet skikt innerst. Varför i hela världen vill man det?
Och sen detta med dessa ekofiber - de har en större fuktkapacitet än mineralull men det betyder ju inget annat än att sorptionskurvan ser annorlunda ut - de fuktas ju upp som vilket genomsläppligt material som helst.
Varför byggde ni inte en ordentlig taklösning när ni ändå rev ner det gamla? Plåttak är ju det jäkligaste man kan hålla på med näst efter glastak möjligen.
Byggår har inget att göra med byggfysik. Bara för att byggnaden är gammal och har en massa omoderna lösningar så betyder inte det att man skall renovera med omoderna lösningar.
Nu får man ju räkna på detta om man skall säga något definitivt men generellt sett så finns det ju ingen som helst anledning att ha ett diffusionsöppet skikt innerst. Varför i hela världen vill man det?
Och sen detta med dessa ekofiber - de har en större fuktkapacitet än mineralull men det betyder ju inget annat än att sorptionskurvan ser annorlunda ut - de fuktas ju upp som vilket genomsläppligt material som helst.
Varför byggde ni inte en ordentlig taklösning när ni ändå rev ner det gamla? Plåttak är ju det jäkligaste man kan hålla på med näst efter glastak möjligen.
Anledningen till att jag valt en diffusionsöppen lösning är för att jag tror på modellen och har ingenting med byggår att göra. Jag kör även på höger sida även om man inte gjorde så för längesedan. 
Att det finns två läger är tydligt; fukttätt och mekanisk ventilation eller diffusionsöppet och möjlighet för viss fukt av absorberas och avgå i takt med årstid. Bara att välja sida.
Finns fukttekniker, professorer och garvade hantverkare på båda. Lite som att rösta rött eller blått
För min del räcker det att lägga en presenning över en trave virke för att inse att fukt som inte kan ta vägen nånstans gör skada.
Ekofibern fuktas upp som allt annat ja, men hur går det då med fukten som hamnar på fel sida plast?
För det lär den ska göra i ett hus som mitt med murstock, självdrag, takbjälkar och vinklar från 0 till 360.
Min intuition säger att ekofibern eller konstruktionen tar ingen skada om fukten kan avgå igen.
En modern lösning är också att putsa på cellplast, så en lösning för att den är modern är inte per automatik bra eller rätt ur fukthänseende.
I början på 1900-talet fanns det allvetare som hävdade att allt som gick att uppfinna redan var uppfunnet, så en "modern" lösning är ju bara modern tills nån kommer på något som visar sig fungera bättre.
En fanatisk "byggnadsvårdare"som prompt måste hålla sig till äldre tekniker eller material och bespotta allt nytt ger jag heller inte mycket för, en byggnadsvårdare i mina ögon ser till att byggnaden står och håller i många år utan att göra skada på sig själv eller de som bor i den. Och då tror jag att det finns mycket sunda egenskaper hos t.ex linoljefärg, cellulosa och mycket osunt i plast osv
Jag blir nyfiken på din bild av vad en ordentlig taklösning är?
Jag håller nämligen på med ett uthus på 80 m2 just nu.
Så har du en riktigt bra lösning ska jag ta in och värdera den som allt annat
/ Kim
Att det finns två läger är tydligt; fukttätt och mekanisk ventilation eller diffusionsöppet och möjlighet för viss fukt av absorberas och avgå i takt med årstid. Bara att välja sida.
Finns fukttekniker, professorer och garvade hantverkare på båda. Lite som att rösta rött eller blått
För min del räcker det att lägga en presenning över en trave virke för att inse att fukt som inte kan ta vägen nånstans gör skada.
Ekofibern fuktas upp som allt annat ja, men hur går det då med fukten som hamnar på fel sida plast?
För det lär den ska göra i ett hus som mitt med murstock, självdrag, takbjälkar och vinklar från 0 till 360.
Min intuition säger att ekofibern eller konstruktionen tar ingen skada om fukten kan avgå igen.
En modern lösning är också att putsa på cellplast, så en lösning för att den är modern är inte per automatik bra eller rätt ur fukthänseende.
I början på 1900-talet fanns det allvetare som hävdade att allt som gick att uppfinna redan var uppfunnet, så en "modern" lösning är ju bara modern tills nån kommer på något som visar sig fungera bättre.
En fanatisk "byggnadsvårdare"som prompt måste hålla sig till äldre tekniker eller material och bespotta allt nytt ger jag heller inte mycket för, en byggnadsvårdare i mina ögon ser till att byggnaden står och håller i många år utan att göra skada på sig själv eller de som bor i den. Och då tror jag att det finns mycket sunda egenskaper hos t.ex linoljefärg, cellulosa och mycket osunt i plast osv
Jag blir nyfiken på din bild av vad en ordentlig taklösning är?
Jag håller nämligen på med ett uthus på 80 m2 just nu.
Så har du en riktigt bra lösning ska jag ta in och värdera den som allt annat
/ Kim
Fukttätt ut i väggarna för att skydda dessa - ja! Sen har man ju ventilation i huset som skall ta hand om fukttillskotten - man vill ju inte ha ut det vattnet i väggarna. Dessutom är ju diffusiv fuktvandring ett synnerligen ineffektivt sätt att flytta vatten på. Ventilationen skall ta hand om fukttillskotten!
Fukten som hamnar på "fel sida" av plasten diffunderar ut tack vare temperaturdifferensen inne-ute. Detta ger en fin drivkraft utåt som är väldigt gynnsam - förutsatt att man har ett tätt skikt innerst! Små luftläckage och annat tas om hand fint i en fungerande vägg - särskilt med ekofiber som kan tillåta lite mer fukt innan RF ändras.
Puts på cellplast fungerar utmärkt rent byggnadsfysiskt men inte byggtekniskt. Ett exempel på en ingenjörsprodukt där man inte haft med sig byggarna. Funkar fint i CAD men inte på bygget.
En ordentlig taklösning är tät mot diffusion och konvektion inifrån, tillåter installationer utan att fuktsäkerheten äventyras och är väl ventilerad på den kalla sidan. Plåttak är elaka - på våren kan man ha temperaturdifferenser över dygnet på kanske 50-60 grader eller mer. Låg värmekapacitet, hög absorption och helt diffusionstätt - viktigt att man tar hänsyn till det.
Fukten som hamnar på "fel sida" av plasten diffunderar ut tack vare temperaturdifferensen inne-ute. Detta ger en fin drivkraft utåt som är väldigt gynnsam - förutsatt att man har ett tätt skikt innerst! Små luftläckage och annat tas om hand fint i en fungerande vägg - särskilt med ekofiber som kan tillåta lite mer fukt innan RF ändras.
Puts på cellplast fungerar utmärkt rent byggnadsfysiskt men inte byggtekniskt. Ett exempel på en ingenjörsprodukt där man inte haft med sig byggarna. Funkar fint i CAD men inte på bygget.
En ordentlig taklösning är tät mot diffusion och konvektion inifrån, tillåter installationer utan att fuktsäkerheten äventyras och är väl ventilerad på den kalla sidan. Plåttak är elaka - på våren kan man ha temperaturdifferenser över dygnet på kanske 50-60 grader eller mer. Låg värmekapacitet, hög absorption och helt diffusionstätt - viktigt att man tar hänsyn till det.
