Fri förfoganderätt: vad gäller för efterlevande?

1k läst  9 svar

  1. H
    Medlem Nivå 3
    Bakgrunden är följande:
    Ett samboförhållande där mannen har egna barn, kvinnan är barnlös. De äger hälften var av huset, och vardera har testamenterat över sin halva till efterlevande make med fri förfoganderätt. Som jag förstår det betyder fri förfoganderätt att det är fritt fram att sälja egendomen och sätta sprätt på pengarna, men att man INTE har rätt att testamentera bort egendomen som ärvts med friförfoganderätt, utan den ska återgå till den tidigare avlidnes bröstarvingar.
    Om mannen avlider först, så ärver alltså kvinnan hans halva och kan förfoga över denna fritt, vilket vad jag förstår, innebär att hon även kan sälja huset.
    Min fråga är vad som händer när kvinnan sedan avlider. Om kvinnan har stora tillgångar vid sin bortgång, kommer mannens barn få beloppet som motsvarar hälften av vad husförsäljningen en gång inbringade, eller har hon rätt att testamentera bort alla sina tillgångar till andra personer?
     
  2. J
    Medlem Nivå 3
    Om mannen med barn går bort före kvinnan så får mannens barn enligt arvsrätten 50% av den avlidnas tillgångar, oavsett testamente. Så mannens barn kommer att få 25% av huset som exempel.

    När kvinnan sen går bort så testamenteras det fritt antar jag, om det inte finns några bröstarvingar.
     
  3. H
    Medlem Nivå 3
    Jag borde ha tillagt, att mannens barn enligt testamentet gott och väl får mer än 50% av tillgångarna, och huset är "utanpå" den laglott som bröstarvingarna har rätt till.
    För att förtydliga lite, så ligger mannens samlade tillgångar på ett värde om ca 10 miljoner och därutöver 50% av ett hus värt totalt ca 3,5 miljoner. De två barnen får enligt testamentet tillsammans 9 miljoner, kvinnan får 1 miljon samt mannens del av huset. Endast huset omfattas av förbehållet fri förfoganderätt.
     
    Redigerat 21 mar 00:56
  4. P
    Medlem Nivå 1

    Om kvinnan säljer huset, så gäller fortfarande fri förfoganderätt som hon inte kan testamentera bort.

    Läs mer på exempelvis, https://lawline.se/answers/13217
     
  5. H
    Moderator · Nivå 25
    Som sagt reglerna om fri förfoganderätt gäller även efter en försäljning. Men det finns ju risk att det är svårt att spåra vilka tillgångar som härrör från huset.
     
  6. B
    Medlem · Nivå 5
    Efterarvsrätten baseras på en kvotdel av den efterlevandes tillgångar. Man behöver inte kunna spåra pengarna tillbaka till bankkonton eller en eventuellt såld tillgång. https://lawline.se/answers/efterarv-pa-testamente-med-fri-forfoganderatt.

    Exempel:
    Kvinnan har tillgångar värda 1 miljon + 1,75 miljoner (1/2 huset) = 2,75 miljoner när mannen avlider.
    Kvinnan ärver 1 miljon + 1,75 miljoner (1/2 huset) med fri förfoganderätt från mannen= 2,75 miljoner
    Kvinnans totala tillgångar är då efter arvsskiftet 5,5 miljoner
    Mannens arvingar har då rätt till 2,75/5,5 = 1/2 av kvinnans tillgångar som efterarv då hon avlider
     
  7. H
    Moderator · Nivå 25
    Jodå, det går ju att räkna så. Men om detta gäller ett samboförhållande, med testamenterad fri förmånsrätt. Så finns inget som säger att man redovisar vilka tillgångar kvinnan har när sambon avlider. Så det kan bli svårt att bevisa hur stor andel av tillgångarna som beror på arvet med fri förfoganderätt. I trådens exempel uppfattar jag att förfoganderätten bara gäller huset, den testamenterade miljonen uppfattar jag som ett "vanligt" arv.

    Beräkningen om vilken andel som är med fri förfoganderätt är ju enklare om det är gifta makar det handlar om, då görs en bodelning vid dödsfallet, och därmed finns en officiell redovisning av vilka tillgångar den efterlevande har som sina egna, och vilka tillgångar som ärvs med fri förfoganderätt, som ju är det normala mellan makar om det finns gemensamma barn.
     
  8. B
    Medlem · Nivå 5
    Okej. Jag missade att bara andelen i huset var med fri förfoganderätt, men principen om kvotdel för efterarv gäller.
    Andelsberäkningen blir dock svår (omöjlig?) om ingen bodelning görs.
     
  9. H
    Moderator · Nivå 25
    Men stämmer principen om kvotberäkning i alla lägen. Antag att kvinnan vinner 500 milj. på en lott senare under sin levnad, kanske på en lott hon fått i present (så man inte kan hävda att den är delvis köpt för "fri förfogande pengar").

    Eller får en kanon avkastning (typ 10 000%) på några aktier som hon bevisligen ägde själv före arvet?
     
    Redigerat 25 mar 13:08
  10. B
    Medlem · Nivå 5
    Det finns undantag när det gäller t.ex. förkovran om förmögenheten ökat. Men även regler om förmögenheten minskats otillbörligt. Grundregeln är dock kvotdel.
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: