Från enskild anslutning till gemensamhetsanläggning.
För att ansluta min fastighet till kommunens nät behövs 450 meter tryckledning som jag lär få bekosta själv. Två grannar har liksom jag trekammarbrunn med infiltration, en tredje släpper ut gråvatten i stenkista och vill fortsätta så.
Vi bor strandnära och befintliga anläggningar kan befaras inte anses rena tillräckligt bra när kommunen börjar titta kritiskt Min infiltration har fungerat bra i trettio år men livslängden lär vara begränsad. Anläggningarna hos de två grannar som har infiltration är bara något tiotal år.
Om jag gör en enskild anslutning så är det stora åtagandet grävandet och nedläggningen av tryckledningen upp till det kommunala nätet. Skulle flera grannar i en framtid vilja ansluta till denna ledning så krävs naturligtvis åtgärder för att avloppen ska för vidare befordran till kommunens nät (samlingsbrunn, pump osv). Plats finns där detta kan ordnas. Min undran rör vad det innebär om jag gör en enskild anslutning med ledningendimensionerad så att avloppet i en framtid kan fungera som en gemensamhetsanläggning. Det finns starka skäl att tänka framåt, dels pga själva kostnaden att få ned ledningen, dels för att det är svårförhandlat att få dra dessa ledningar över annans mark.
En fastighet en bit bort styckades på fyra i samband med arvsskifte. Fyra bostadshus finns. De fick inte infiltrera pga det sjönära läget och gjorde för några år sedan en gemensametsanläggning med 70 mm slang drygt 450 meter upp till det kommunala nätet.
Jag kan också tänka mig att lägga ned 70 mm slang. Framtida 2-3 tillkommande fastigheter, dvs mina grannar, får då köpa in sig på min ledning. Även om de åker på kostnader för pump mm så kan de köpa in sig i en redan lagd 450 meter lång ledning. Några ytterligare fastigheter kommer inte att tillkomma pga strandskydd. Jag får knappast med mig grannarna nu eftersom deras relativt nya lösningar fungerar för närvarande.
Är det realistiskt att gå från enskild anläggning till gemensam?
Vi bor strandnära och befintliga anläggningar kan befaras inte anses rena tillräckligt bra när kommunen börjar titta kritiskt Min infiltration har fungerat bra i trettio år men livslängden lär vara begränsad. Anläggningarna hos de två grannar som har infiltration är bara något tiotal år.
Om jag gör en enskild anslutning så är det stora åtagandet grävandet och nedläggningen av tryckledningen upp till det kommunala nätet. Skulle flera grannar i en framtid vilja ansluta till denna ledning så krävs naturligtvis åtgärder för att avloppen ska för vidare befordran till kommunens nät (samlingsbrunn, pump osv). Plats finns där detta kan ordnas. Min undran rör vad det innebär om jag gör en enskild anslutning med ledningendimensionerad så att avloppet i en framtid kan fungera som en gemensamhetsanläggning. Det finns starka skäl att tänka framåt, dels pga själva kostnaden att få ned ledningen, dels för att det är svårförhandlat att få dra dessa ledningar över annans mark.
En fastighet en bit bort styckades på fyra i samband med arvsskifte. Fyra bostadshus finns. De fick inte infiltrera pga det sjönära läget och gjorde för några år sedan en gemensametsanläggning med 70 mm slang drygt 450 meter upp till det kommunala nätet.
Jag kan också tänka mig att lägga ned 70 mm slang. Framtida 2-3 tillkommande fastigheter, dvs mina grannar, får då köpa in sig på min ledning. Även om de åker på kostnader för pump mm så kan de köpa in sig i en redan lagd 450 meter lång ledning. Några ytterligare fastigheter kommer inte att tillkomma pga strandskydd. Jag får knappast med mig grannarna nu eftersom deras relativt nya lösningar fungerar för närvarande.
Är det realistiskt att gå från enskild anläggning till gemensam?
Självbyggare
· Stockholm
· 2 702 inlägg
några frågor som dök upp hos mig.G gråsten skrev:
1: vill grannen att du ansluter dig på deras anläggning?
2: är anläggningen dimensionerad för en fastighet till?
3: kommer kommunen godkänna att ha infiltration på vattennära fastigheten idag (bara att de gjorde det för 10 år sedan innebär inte att de gör det idag)?
4: hur lång livslängd beräknas deras anläggning ha med den ökade belastningen från en fastighet till?
Ja det är mycket realistiskt att inrätta en GA.
Egentligen krävs det i grund och botten att alla fastigheterna har stadigvarande behov av anläggningen och så lär det ju bli här. Är sedan alla grannarna överens om att bilda en GA så är det mest en formalitet i det här fallet.
Ni alla ansöker om en förrättning hos Lantmäteriet och sen betalas ersättning till markägaren för intrånget. Hur du ska få ersättning för själva ledningen är jag inte säker på. Kanske är det bästa att grannarna köper in sig på ledningen före ansökan om förrättning så att ni alla äger den.
Tyvärr kostar ju själva förrättningen i handläggningsavgifter.
Egentligen krävs det i grund och botten att alla fastigheterna har stadigvarande behov av anläggningen och så lär det ju bli här. Är sedan alla grannarna överens om att bilda en GA så är det mest en formalitet i det här fallet.
Ni alla ansöker om en förrättning hos Lantmäteriet och sen betalas ersättning till markägaren för intrånget. Hur du ska få ersättning för själva ledningen är jag inte säker på. Kanske är det bästa att grannarna köper in sig på ledningen före ansökan om förrättning så att ni alla äger den.
Tyvärr kostar ju själva förrättningen i handläggningsavgifter.
Den redan befintliga anläggningen för fyra fastigheter fick jag inte ansluta till då den gjordes för att den tänkta dimensioneringen inte skulle medge en fadtighet till.
Jag bad att mot deltagande i kostnader för grävning etc få lägga en till lika dan slang som deras jämte deras men det ville den av de grannarna som skötte det hela under sjukskrivning inte gå med på. Inget skäl gavs trots att jag kunde tagit halva grävkostnaden. Småaktig dumhet framstod det som. Övriga delägare där blev inte hörda. Det hade varit svårt att få fram tillståndet av markägaren för största sträckan. Det gick först sedan lantmätaren hotade med tvång eftersom avloppet var nödvändigt. Dessutom hade man tjugo år tidigare gått med på en vattenledning plus tele på samma sträcka så det blev inget nytt intrång.
Där står vi nu. Ingen av mina närmsta grannar är intresserade för närvarande men jag tänker framåt och vill undvika att barnen som tar över får ett komplicerat ärende att tackla. När väl den enskilda anslutningen finns där och ledningen är lagd bör gemensamhetsanläggningen kunna komma till i framtiden när kommunen ställer kravet på upprustat avlopp. Börjar jag själv kan jag använda min kunskap för att optimera dragningen och anslutningen till befintligt avlopp.
Får ta en fördjupad diskussion med kommunen som har börjat titta på befintliga anläggningar.
Jag bad att mot deltagande i kostnader för grävning etc få lägga en till lika dan slang som deras jämte deras men det ville den av de grannarna som skötte det hela under sjukskrivning inte gå med på. Inget skäl gavs trots att jag kunde tagit halva grävkostnaden. Småaktig dumhet framstod det som. Övriga delägare där blev inte hörda. Det hade varit svårt att få fram tillståndet av markägaren för största sträckan. Det gick först sedan lantmätaren hotade med tvång eftersom avloppet var nödvändigt. Dessutom hade man tjugo år tidigare gått med på en vattenledning plus tele på samma sträcka så det blev inget nytt intrång.
Där står vi nu. Ingen av mina närmsta grannar är intresserade för närvarande men jag tänker framåt och vill undvika att barnen som tar över får ett komplicerat ärende att tackla. När väl den enskilda anslutningen finns där och ledningen är lagd bör gemensamhetsanläggningen kunna komma till i framtiden när kommunen ställer kravet på upprustat avlopp. Börjar jag själv kan jag använda min kunskap för att optimera dragningen och anslutningen till befintligt avlopp.
Får ta en fördjupad diskussion med kommunen som har börjat titta på befintliga anläggningar.