Forskare varnar för ny byggskandal
http://svt.se/2.33782/1.2764533/forskare_varnar_for_ny_byggskandal
För jävligt om det nu ska prototypköras på bred front med svenska folket som står för riskerna.
PEAB och NCC nämns i artikeln, man undrar ju vilka småhustillverkare som nappat på denna idé?
Artikeln nedan:
"SKÅNE | Kritiken är hård mot byggbranschens enstegstätade fasader.
Vår granskning av enstegsfasader
Vad är enstegsfasad?
Enstegsfasad är en fasad utan luftspalt. Ett tunt lager puts läggs på cellplast. Sedan följer en gipsskiva, plastfolie, träregel med isolering och längst in innerväggen som ofta är putsad.
Problemen uppstår när det regnar och blåser. Vatten tränger in i sprickor i fasaden, både i sprickbildningar i väggen men framför allt vid infästningar, fönster eller balkonger. Eftersom konstruktionen inte har en luftspalt har vattnet ingenstans att ta vägen. Fukt samlas inne i fasaden och det uppstår mögel och röta.
Under 2000-talet har det byggts 30 000 villor och många flerfamiljshus i Sverige med enstegsmetoden. Bolag som NCC, PEAB och Skanska har använt metoden. 2007 varnade SP, Sveriges tekniska forskningsinsitut, för enstegstätade fasadlösningar.
Idag kämpar många familjer för att få byggbolagen att åtgärda de mögelskadade fasaderna.
Trots det bygger jättar som PEAB och NCC nya hus med en modifierad enstegslösning och forskare som Sydnytt pratat med är tveksamma till metoden och varnar för en ny byggskandal.
Plasten över husen i Bunkeflostrand utanför Malmö smattrar i vinden. De enstegstätade husen byggdes för bara några år sen. Men alla fasader har fukt och mögelskador och måste renoveras. Men ska husägarna få tvåstegslösning med luftspalt så måste de betala flera hundratusen kronor till Skanska.
Samma sak är det för husägarna som köpt hus av NCC lite längre bort. De har i en förlikning kommit överens om att betala 300 000 för en tvåstegstätad fasad.
Nils Petersen, advokat som företräder 34 husägare i Svedala är kritisk mot byggbolagen.
- Det är en väldigt bra affärsidé, säger Nils Petersen. Först bygger man hus som blir fuktskadade efter några år. Sedan ska husägarna betala en gång till för att byggbolagen ska åtgärda felen.
JM:s hus i Bunkeflostrand har blivit gröna av alger på grund av det tunna putslagret. Snart kommer resten av husen att plastas in. Men här får de boende nöja sig med en modifierad enstegslösning med en annan typ av puts.
- Vi har använt oss av en fasadkonstruktion som vi kallar en goretex-fasad. Det är en puts som både är vattenavisande, men den släpper också igenom vatten utåt, säger Lennart Henriz, teknisk direktör på JM.
Modifierad enstegslösning är branchens nya svar på den kritiserade enstegsmetoden. Bolagen har bytt ut flera av materialen, istället för cellplast använder man mineralull och putsen är numera organisk. Men frågan är om den är säker?
Vi åker till Lunds tekniska högskola och träffar Kenneth Sandin, docent i byggteknik. Han är skeptisk till den modifierade enstegslösningen. Han menar att trots att man använder mineralull kan vattnet ändå tränga in genom skarvar och nå plattan bakom mineralullen.
På Lunds Tekniska högskola har forskarna byggt upp olika typer av fasader för att testa vilka som bäst tål fukt. Enligt flera forskare vi pratat med är den nya metoden inte tillräckligt testad. Och precis så var det med enstegsmetoden när den infördes.
- Byggbranschen har ingen tradition av att testa och verifiera sina metoder innan man använder dem, säger Nils Petersen, advokat. Allt byggande som sker är experimentbyggande som sker på konsumenternas risk.
Att ingen från forskarvärlden slog larm förrän 2007 beror på täta band mellan forskningen och byggbranschen. Det håller Kenneth Sandin med om:
- Vi hade inte det uppdraget. Vi får anslag till olika projekt, men den här typen av bevakning av vad som händer i omvärlden, det får vi aldrig några pengar till.
Även SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut, gör sina undersökningar på uppdrag av byggbranschen. När flera byggbolag fick problem med fukt mellan 2003 och 2004 visste SP om det, men forskningen var sekretessbelagd av byggbolagen.
- Många som arbetar med det här i den akademiska världen och generellt i branschen har ofta bara några stora arbetsgivare och det är byggbranschen. De finansierar forskningen och de anlitar byggkonsulter, säger Nils Petersen advokat.
Efter byggskandalen 2007 har flera byggbolag helt övergett enstegstätade fasader. Man bygger med traditionella metoder där fukten kan luftas bort. Men i vår undersökning uppger de stora byggjättarna PEAB, NCC och JM att de idag bygger helt nya hus med modifierad enstegslösning.
- Vi använder två olika fuktsäkrade metoder, säger Niclas Brantingson, informationschef på PEAB. En tvåstegslösning med dränering och en enstegslösning med dränering.
Men Kenneth Sandin, en av Sveriges ledande forskare på byggmaterial är mycket tveksam till byggbranschens modifierade enstegslösningar. Han menar att det finns risk för en ny fuktskandal.
- Ja, det kan man inte utesluta. Det är en gyllene regel inom branschen att vatten kan komma in.
Och på frågan vilken fasad man ska använda om man vill vara helt säker, svarar Kenneth Sandin:
- En tvåstegstätad fasad, då kan man vara helt säker.
Helena Schön
helena.schon@svt.se
Bernard Mikulic
bernard.mikulic@svt.se"
För jävligt om det nu ska prototypköras på bred front med svenska folket som står för riskerna.
PEAB och NCC nämns i artikeln, man undrar ju vilka småhustillverkare som nappat på denna idé?
Artikeln nedan:
"SKÅNE | Kritiken är hård mot byggbranschens enstegstätade fasader.
Vår granskning av enstegsfasader
Vad är enstegsfasad?
Enstegsfasad är en fasad utan luftspalt. Ett tunt lager puts läggs på cellplast. Sedan följer en gipsskiva, plastfolie, träregel med isolering och längst in innerväggen som ofta är putsad.
Problemen uppstår när det regnar och blåser. Vatten tränger in i sprickor i fasaden, både i sprickbildningar i väggen men framför allt vid infästningar, fönster eller balkonger. Eftersom konstruktionen inte har en luftspalt har vattnet ingenstans att ta vägen. Fukt samlas inne i fasaden och det uppstår mögel och röta.
Under 2000-talet har det byggts 30 000 villor och många flerfamiljshus i Sverige med enstegsmetoden. Bolag som NCC, PEAB och Skanska har använt metoden. 2007 varnade SP, Sveriges tekniska forskningsinsitut, för enstegstätade fasadlösningar.
Idag kämpar många familjer för att få byggbolagen att åtgärda de mögelskadade fasaderna.
Trots det bygger jättar som PEAB och NCC nya hus med en modifierad enstegslösning och forskare som Sydnytt pratat med är tveksamma till metoden och varnar för en ny byggskandal.
Plasten över husen i Bunkeflostrand utanför Malmö smattrar i vinden. De enstegstätade husen byggdes för bara några år sen. Men alla fasader har fukt och mögelskador och måste renoveras. Men ska husägarna få tvåstegslösning med luftspalt så måste de betala flera hundratusen kronor till Skanska.
Samma sak är det för husägarna som köpt hus av NCC lite längre bort. De har i en förlikning kommit överens om att betala 300 000 för en tvåstegstätad fasad.
Nils Petersen, advokat som företräder 34 husägare i Svedala är kritisk mot byggbolagen.
- Det är en väldigt bra affärsidé, säger Nils Petersen. Först bygger man hus som blir fuktskadade efter några år. Sedan ska husägarna betala en gång till för att byggbolagen ska åtgärda felen.
JM:s hus i Bunkeflostrand har blivit gröna av alger på grund av det tunna putslagret. Snart kommer resten av husen att plastas in. Men här får de boende nöja sig med en modifierad enstegslösning med en annan typ av puts.
- Vi har använt oss av en fasadkonstruktion som vi kallar en goretex-fasad. Det är en puts som både är vattenavisande, men den släpper också igenom vatten utåt, säger Lennart Henriz, teknisk direktör på JM.
Modifierad enstegslösning är branchens nya svar på den kritiserade enstegsmetoden. Bolagen har bytt ut flera av materialen, istället för cellplast använder man mineralull och putsen är numera organisk. Men frågan är om den är säker?
Vi åker till Lunds tekniska högskola och träffar Kenneth Sandin, docent i byggteknik. Han är skeptisk till den modifierade enstegslösningen. Han menar att trots att man använder mineralull kan vattnet ändå tränga in genom skarvar och nå plattan bakom mineralullen.
På Lunds Tekniska högskola har forskarna byggt upp olika typer av fasader för att testa vilka som bäst tål fukt. Enligt flera forskare vi pratat med är den nya metoden inte tillräckligt testad. Och precis så var det med enstegsmetoden när den infördes.
- Byggbranschen har ingen tradition av att testa och verifiera sina metoder innan man använder dem, säger Nils Petersen, advokat. Allt byggande som sker är experimentbyggande som sker på konsumenternas risk.
Att ingen från forskarvärlden slog larm förrän 2007 beror på täta band mellan forskningen och byggbranschen. Det håller Kenneth Sandin med om:
- Vi hade inte det uppdraget. Vi får anslag till olika projekt, men den här typen av bevakning av vad som händer i omvärlden, det får vi aldrig några pengar till.
Även SP, Sveriges Tekniska forskningsinstitut, gör sina undersökningar på uppdrag av byggbranschen. När flera byggbolag fick problem med fukt mellan 2003 och 2004 visste SP om det, men forskningen var sekretessbelagd av byggbolagen.
- Många som arbetar med det här i den akademiska världen och generellt i branschen har ofta bara några stora arbetsgivare och det är byggbranschen. De finansierar forskningen och de anlitar byggkonsulter, säger Nils Petersen advokat.
Efter byggskandalen 2007 har flera byggbolag helt övergett enstegstätade fasader. Man bygger med traditionella metoder där fukten kan luftas bort. Men i vår undersökning uppger de stora byggjättarna PEAB, NCC och JM att de idag bygger helt nya hus med modifierad enstegslösning.
- Vi använder två olika fuktsäkrade metoder, säger Niclas Brantingson, informationschef på PEAB. En tvåstegslösning med dränering och en enstegslösning med dränering.
Men Kenneth Sandin, en av Sveriges ledande forskare på byggmaterial är mycket tveksam till byggbranschens modifierade enstegslösningar. Han menar att det finns risk för en ny fuktskandal.
- Ja, det kan man inte utesluta. Det är en gyllene regel inom branschen att vatten kan komma in.
Och på frågan vilken fasad man ska använda om man vill vara helt säker, svarar Kenneth Sandin:
- En tvåstegstätad fasad, då kan man vara helt säker.
Helena Schön
helena.schon@svt.se
Bernard Mikulic
bernard.mikulic@svt.se"
Redigerat:
Jag hoppas att vi snart får en prejudicerande dom i HD som säger att de som bygger ett hus också har ansvaret för byggmetoden och ev. fel som uppdagas inom 10 år. Jjag tänker alltså specifikt på enstegstätade fasader här.
Redigerat:
Organisk, betyder ju baserad på silikonhatser och dylika. Nu kommer folk tänka på byggsilikon i sammanhanget.DrBosa skrev:
Eget hopkok av gipsskivor och träreglar, förädlat med puts utanpå. Tydligen är folk beredda att köpa sk*ten. Varför inte bygga som på kontinenten, med någon sorts stenblock? Dyrt? Det tror jag inte på. Eller vill någon kränga virke in absurdum?
