För svag takkonstruktion?

[Minnesro]

Hej!

Står inför byte/lagning av tak och har haft hantverkare på plats som varit skeptiska till husets takkonstruktion, att takstolarna ser för svaga ut för att kunna bära ett tegeltak?

Dels är balkarna till takstolarna inte mer än ca 15x15 cm tjocka (gamla, gissningsvis från byggåret 1890-tal) och endast förstärkta med 3 meter långa hanbalkar (stockar av varierande slag) ungefär 2 m upp på knappt 10 cm i diameter. Inga stödben (avkapade eller aldrig funnits?).
Mellanbjälklaget (vindsgolvet) består av balkar ca 10x10 cm, med ett avstånd på 1,4 - 1,8 meter mellan varje, samma avstånd gäller takstolarna.

Yttertaket byttes på 60-talet och då togs också originaltaket bort (troligtvis varit spåntak med tjärpapp över), för att ersättas med brädtak (inte råspont) och eternit på ena sidan, och lertegel på andra.

Vi är öppna för att lägga papp istället, men om konstruktionen trots allt borde kunna bära ett tegeltak lägger vi hellre tillbaka det - eller om man skulle kunna komplettera takkonstruktionen med t.ex. stödben, eller sala på ytterligare balkar på befintliga? Vad är mest effektivt?

Ska rådfråga en konstruktör också när jag lyckats få tag på något, men skulle gärna samla på mig lite klokskap från er här också!

 

[ArneTW]

Det har hållit och det kommer att hålla...

Problemet är att idag med dagens regler skulle man inte få göra så och då börjar många firmor dra örona åt sig.

Jmfr med tegelförsedda ladugårdar som är ytterligare klenare byggt mem håller ändå.

Det är säkert en kombination av virkeskvalitet och säkerhetsmarginaler.

Borde väl gå att förstärka, skulle man inte platsbygga några nya takstolar mellan de gamla?

/ATW

 

[justusandersson]

Det är en variant på vad som brukar kallas svensk takstol, anpassad för murverk. De lutande stockarna närmast ytterväggarna är stödben. Högbenens dimension, 15x15 cm, gör dem styvare än det grövsta konstruktionsvirket idag som är 45x220 mm. Tillsammans med hanbjälkar på ca halva höjden och en rätt rejäl taklutning (35°?) tål dessa takstolar rätt mycket last. Jämfört med snölast är egenvikten hos takpannor alltid försumbar. Vad som kan hända på grund av det stora avståndet mellan takstolarna är att takvirket böjer ner, fast det tror jag inte. Jag gissar att det är bra tjocklek på detta också. Det är väl det enda som kan vara värt att kontrollera. Golvbjälkarna är betydligt klenare. 10x10 cm motsvarar 45x130 mm. Men det är inte tänkt som bostadsutrymme och det finns väl en vägg på mitten i våningen under. Jag tycker nog att dina hantverkare har demonstrerat en viss okunnighet om byggnadskonstruktioner.

 

[Minnesro]

Det är en variant på vad som brukar kallas svensk takstol, anpassad för murverk. De lutande stockarna närmast ytterväggarna är stödben. Högbenens dimension, 15x15 cm, gör dem styvare än det grövsta konstruktionsvirket idag som är 45x220 mm. Tillsammans med hanbjälkar på ca halva höjden och en rätt rejäl taklutning (35°?) tål dessa takstolar rätt mycket last. Jämfört med snölast är egenvikten hos takpannor alltid försumbar. Vad som kan hända på grund av det stora avståndet mellan takstolarna är att takvirket böjer ner, fast det tror jag inte. Jag gissar att det är bra tjocklek på detta också. Det är väl det enda som kan vara värt att kontrollera. Golvbjälkarna är betydligt klenare. 10x10 cm motsvarar 45x130 mm. Men det är inte tänkt som bostadsutrymme och det finns väl en vägg på mitten i våningen under.

Tack för ett mycket utförligt svar! Skönt att höra att konstruktionen är så traditionell och även bör tåla ett tegeltak.
Ska kolla tjockleken på brädtaket också, men tror också det är relativt tjockt. Sen är det ju skarvat på sina håll och glipar lite här och där, därmed också några lokala läckage som behöver repareras/ses över.

Vad gäller golvbjälkarna låter det ju rimligt att de är dimensionerade för utrymmets användning endast som kallvind, och det har också funnits en hjärtvägg på våningen under (som dock togs bort på 60-talet) och senare ersatts av en liggande limträbalk uppe på vinden som "håller uppe" de två golvbjälkar som påverkats av att hjärtväggen är borttagen (se bild).

Det är ett annat dilemma vi har, att bli av med limträbalken och dessutom komplettera golvbjälklaget med fler bjälkar för att kunna använda vinden som bostadsyta i framtiden. Inte lyckats klura ut något bra sätt för det än.. skulle man i teorin kunna ha en limträbalk på var sin sida istället, liggandes närmre ytterväggarna, som håller uppe golvbjälkarna på samma sätt?

Är också osäker på hur kraftiga de kompletterande bjälkarna behöver vara, om man ska peta in en extra bjälke mellan varje nuvarande. Bredden på vinden är 6,5 m och finns väl inget standardvirke som väl klarar den spännvidden? Har kikat på att köpa granbjälkar från en lokal såg som är 20x20 cm, men det är kanske att ta i?

 

[justusandersson]

Jag är ganska säker på att nya golvbjälkar mellan de gamla är den bästa lösningen. Normalt krävs limträ för att klara den stora spännvidden, men kraftiga stockar kan fungera också. Dina 20x20 cm stockar motsvarar ungefär 66x270 i limträ. Du skulle behöva gå upp till 25x25 eller 78x360 i limträ för att få en acceptabel svikt. Jag är säker på att det går att lösa på ett kreativt sätt. Du har ju ganska gott om plats på höjden.

 

[Stadsfiskalen]

Lägg papp eller plåt, så slipper vi framtida inlägg här på forumet att någon hantverkare lurat dig.