31 154 läst ·
102 svar
31k läst
102 svar
Förvara ved klyvd eller oklyvd?
Ja, även lite björk. Finkapad tycker jag den står sig hyfsat, men den blir rätt grisig direkt under barken med insektsangrepp och röta. I större längder tycker jag det är lite "hit and miss". En del björkstockar kan vara finfina trots att de legat i skogen några år.Alfredo skrev:
P.s. även ändträet blir svart och angripet med svamp, men upplever inte att det går på djupet.
Redigerat:
Meterved låter lockande. Men med mina förutsättningar blir all extra hantering extra manuella lyft. Jag försöker undervika det.F fribygg skrev:Det finns ju alternativ till att kapa kort och klyva fint eller lämna virke okluvet.
Förr grovklöv man ibland ved och förvarade och transporterade veden i meter längd, slutkapade samt finklöv om det behövdes när man skulle elda den.
Kluven meterved är lätttravat och står sej i kanske 10 år utomhus om den kommer upp minst en fot från markfukten, täcker man en metervedstrave med plåt skulle jag tro att den står sej 20 år.
Sen kapa och klyver ja ca 1m3 (själpt) per timme med motorsåg och Faxes 7 tons klyv. Är det redan kapat som i TS fall snabbare. Brukar kastar det i släp.
För mig är flaskhalsen travandet. Det saknas vedbod och jag lägger upp det på fristående travar. Har ja travat upp sidorna, och kan bara fylla på, går det fort.
Kom över några kapade, fast oklyvna bitar. Har legat i torr lada säkert i tio år. Fuktmätaren visade 34-37% efter klyvning. Snustorr längst ute, men hög fukthalt i mitten. Men fin ved blev det, inget angrep. 1m3 travat. Har legat två sommrar under plåt, redo att eldar.
Produkter som diskuteras: "Fuktmätaren"
Fuktmätare
Fuktmätare är precisionsverktyg som används för att mäta fuktnivåer i olika material, som exempelvis trä, betong och gips. Detta är särskilt viktigt inom byggbranschen för att förebygga mögel- och rötskador, men även inom jordbruket
Läs mer
Du har redan fått svar i tråden men jag vill tillägga att du skapar merarbete då veden blir svårare att klyva när den torkar. Sedan är det svårt att få veden riktigt torr så du kommer mest att pyrelda till alla grannars förtret.E EvaOg skrev:
Har själv haft problemet med att björken rötat då jag kapade min ved på våren och i brist på tid väntade till i augusti med att klyva den. Nu är ju rötad björk väldigt vacker så det blev en del slöjdämnen ur min vedtrave.
Nu är jag oförskämd, men vårfälld björk hinner det aldrig gå röta till hösten om de är friska, den var redan angripen.Cheesen skrev:
Du har redan fått svar i tråden men jag vill tillägga att du skapar merarbete då veden blir svårare att klyva när den torkar. Sedan är det svårt att få veden riktigt torr så du kommer mest att pyrelda till alla grannars förtret.
Har själv haft problemet med att björken rötat då jag kapade min ved på våren och i brist på tid väntade till i augusti med att klyva den. Nu är ju rötad björk väldigt vacker så det blev en del slöjdämnen ur min vedtrave.
För er med björk, kolla om de börjar dö i toppen, då finns risk för att det gått röta i dem.
Jag fällde fyra björkar på tomten när vi skulle göra plattan till huset. Detta gjorde jag när snön smält så det måste ha tidigast ha vart i maj månad. Klabbarna fick ligga kvar travade tills garaget hade tak, och det var i augusti. så dom kom under tak månadsskiftet augusti september. Klöv dom våren efter och då var dom rötade.A AndersS skrev:
Då var de redan rötade, det kan jag garantera till 100%. Har du kapat dem i "vanlig" längd ca 30 cm blir det ingen röta på den korta tiden. Lite vitmögel kan det väl bli i ändarna men inget som påverkar.Cheesen skrev:
Jag fällde fyra björkar på tomten när vi skulle göra plattan till huset. Detta gjorde jag när snön smält så det måste ha tidigast ha vart i maj månad. Klabbarna fick ligga kvar travade tills garaget hade tak, och det var i augusti. så dom kom under tak månadsskiftet augusti september. Klöv dom våren efter och då var dom rötade.
Men framför allt blir de mera svårklyvda när det gäller björk.
Innan jag skaffade hydralklyv så körde jag några rotbitar av björk till skogen pga det.
Jo jag hade hydralklyven framme när dom klövs... men det hade jag inte behövt.A AndersS skrev:Då var de redan rötade, det kan jag garantera till 100%. Har du kapat dem i "vanlig" längd ca 30 cm blir det ingen röta på den korta tiden. Lite vitmögel kan det väl bli i ändarna men inget som påverkar.
Men framför allt blir de mera svårklyvda när det gäller björk.
Innan jag skaffade hydralklyv så körde jag några rotbitar av björk till skogen pga det.
Björk blir dålig snabbt, nävern är tät och knubbar torkar fort i ändarna och då kan inte väta/fukt torka ut. Man ska innan knubbning dra ett par/tre spår på längden med sågen, så att nävern blir bruten ända in till ytveden. Då torkar det ur.
Inte en chans att de ska ruttna på ett år i 30 cm längder.J jonaserik skrev:
Men det kanske är geografiskt påverkat. Här nere är det inga problem.
Min far berättade när de bodde långt inne i skogen för typ 90 år sedan. Var flera km till farbar väg, skola och byaffär.
Det var vedeldning som gällde.
Hur det nu än var så var det ingen kluven ved framkörd vid juletid.
Då kom timmerkörarna med häst. De skulle ligga över i stugan.
Med sig hade de frusen gran och tall. Som sågades upp med bågsåg.
Klövs och matades in i spisarna. Brann bra när det väl fanns en glödbädd.
Testade faktiskt detta vid sommarstugan en vinter i nutid.
Funkade!
Det var vedeldning som gällde.
Hur det nu än var så var det ingen kluven ved framkörd vid juletid.
Då kom timmerkörarna med häst. De skulle ligga över i stugan.
Med sig hade de frusen gran och tall. Som sågades upp med bågsåg.
Klövs och matades in i spisarna. Brann bra när det väl fanns en glödbädd.
Testade faktiskt detta vid sommarstugan en vinter i nutid.
Funkade!
Produkter som diskuteras: "bågsåg"
Bågsågar
Bågsågar är en typ av såg där sågbladet spänns mellan två punkter i en båge. De har ett långt, smalt blad med tänder som är utformade för att skära genom material. Bågsågar används ofta för grövre arbete som att kapa grenar och
Läs mer
På den tiden hade man liten framförhållning och veden högs för kommande vinter. Man kan läsa om det och även vad det fanns tid till, även vad man fick ta i skogen när man själv inte ägde den. Finns väldigt detaljerat i de kontrakt jag läst från 200-åriga kontrakt.H Hybro skrev:Min far berättade när de bodde långt inne i skogen för typ 90 år sedan. Var flera km till farbar väg, skola och byaffär.
Det var vedeldning som gällde.
Hur det nu än var så var det ingen kluven ved framkörd vid juletid.
Då kom timmerkörarna med häst. De skulle ligga över i stugan.
Med sig hade de frusen gran och tall. Som sågades upp med bågsåg.
Klövs och matades in i spisarna. Brann bra när det väl fanns en glödbädd.
Testade faktiskt detta vid sommarstugan en vinter i nutid.
Funkade!
Ja, eller klyva stockar på längden. 3 meters längder i kvartingar brukar vara hanterbara för stapling och torkar bra. Blir förstås lite jobb med kil och slägga, men ändå mycket mindre plock.RoTe skrev:
Annars kanske det är enklare att ge eller sälja det som inte kommer eldas de närmsta 3-5 åren.
