Första gången köpa hus, skrämmande.
Hej,
Vi är med i en budgivning för ett hus i Södra Stockholm där jag har läst besiktningsprotokollet samt alla medföljande dokument. Det som skrämmer mig är dels synpunkterna som finns i besiktningsprotokollet samt att det är direktverkande el i delar av huset.
Givet att ni hade köpt detta huset, vad hade ni åtgärdat först? Finns det några kritiska saker? Jag kan tycka att det är konstigt att man har luft värmepump men ändå ha väldigt hög energiprestanda? Finns det några andra saker att tänka på?
Tack för svar!
Objektet
Besiktningsprotkoll
Energideklaration
Vi är med i en budgivning för ett hus i Södra Stockholm där jag har läst besiktningsprotokollet samt alla medföljande dokument. Det som skrämmer mig är dels synpunkterna som finns i besiktningsprotokollet samt att det är direktverkande el i delar av huset.
Givet att ni hade köpt detta huset, vad hade ni åtgärdat först? Finns det några kritiska saker? Jag kan tycka att det är konstigt att man har luft värmepump men ändå ha väldigt hög energiprestanda? Finns det några andra saker att tänka på?
Tack för svar!
Objektet
Besiktningsprotkoll
Energideklaration
Att åtgärda först, rent spontant är tak alltid viktigt och det lät som att det uppnått sin livslängd. Generellt så verkade ju allt "dyrt" behöva renoveras upp i princip? Tätskikt äldre tex.?
Många av synpunkterna är "standard" där de mest noterar slitage, men det med brunnsmanschetten gör tex. att ett försäkringsbolag kommer strida för att inte ersätta skador om det sker något.
Det här känns som ett hus för någon som gillar att renovera.
Många av synpunkterna är "standard" där de mest noterar slitage, men det med brunnsmanschetten gör tex. att ett försäkringsbolag kommer strida för att inte ersätta skador om det sker något.
Det här känns som ett hus för någon som gillar att renovera.
Kort svar: Jag skulle inte köpa ett sutteränghus från 70-talet. Det är väldigt vanligt med fukt och mögelproblem i den typen av hus, framförallt från 70-talet.
Det som behöver göras här är att byta takbeklädnaden, om inte genast så inom 5 år. Om vi antar att den är original från 1973, så har den för länge sedan passerat sin tekniska livslängd.
Jag är lite undrande över skrivningen om äldre fuktskydd utomhus. Det syns dåligt på bilden, men jag tror inte att det original från 1973. även att det ligger plast i krypgrunden är nyare än 73. Även om den nu inte var korrekt applicerad, så gör den troligen skaplig nytta. Jag är lite förvånad över att bes, mannen inte dokumenterat krypgrunden bättre, ex. en fuktmätning. Om du går på visning så ta med dig en billig fuktmätare (Biltema säljer en med kula, som alltså kan mäta lite på djupet, utan att sticka in nålar, för typ 300 kr).
Anmärkningen om badrummet på övervåningen betyder att den som utfört tätskiktet inte har haft kunskap. Är det inga mer fel så är risken med den framstickande manschetten inte så stor (men försäkringsbolaget kan knorra om det blir en skada). Men det indikerar att arbetet är utfört av en klåpare.
Funktionen för en manschett i brunnen. Är att det är övergången mellan rummets tätskikt och golvbrunen. Den vanligaste punkten för vattenskador i badrum. Manschetten är en gummiduk som skall gå ned utefter brunnens väggar. Den skall klämmas fast mot insidan av brunnen med en klämring som trycker ut mot brunnens väggar. Vid montering skall manschetten vara skuren med ett lagom stort hål, så att den kan tryckas mot brunnsväggen av ringen, men inte nå nedanför ringen. För när ringen pressas ned i brunnen så skall den nå sitt säte lång ned. När den kommit in i sitt säte är trycket mot brunnsväggen maximalt. Manschetten ligger pressad mot väggen med rätt tryck. Och hindrar vatten att tränga upp i spalten mellan manschetten och brunnsväggen. Om manschetten är skuren så att den inte bara hamnar mot väggen, utan även under klämringen mot botten, så kan inte ringen komma ända ned, och trycker då inte med full kraft ut mot väggarna.
Det finns ett speciellt skärverktyg från tillverkaren av brunnarna som skall användas för att skära manschetten exakt rätt, innan man trycker ned klämringen. Många plattsättare verkar tycka att investeringen i verktyget är för dyr (kostar någon dryg 100 lapp). De skär på frihand, med resultat att hela arbetet med badrummet egentligen är ogjort.
Det som behöver göras här är att byta takbeklädnaden, om inte genast så inom 5 år. Om vi antar att den är original från 1973, så har den för länge sedan passerat sin tekniska livslängd.
Jag är lite undrande över skrivningen om äldre fuktskydd utomhus. Det syns dåligt på bilden, men jag tror inte att det original från 1973. även att det ligger plast i krypgrunden är nyare än 73. Även om den nu inte var korrekt applicerad, så gör den troligen skaplig nytta. Jag är lite förvånad över att bes, mannen inte dokumenterat krypgrunden bättre, ex. en fuktmätning. Om du går på visning så ta med dig en billig fuktmätare (Biltema säljer en med kula, som alltså kan mäta lite på djupet, utan att sticka in nålar, för typ 300 kr).
Anmärkningen om badrummet på övervåningen betyder att den som utfört tätskiktet inte har haft kunskap. Är det inga mer fel så är risken med den framstickande manschetten inte så stor (men försäkringsbolaget kan knorra om det blir en skada). Men det indikerar att arbetet är utfört av en klåpare.
Funktionen för en manschett i brunnen. Är att det är övergången mellan rummets tätskikt och golvbrunen. Den vanligaste punkten för vattenskador i badrum. Manschetten är en gummiduk som skall gå ned utefter brunnens väggar. Den skall klämmas fast mot insidan av brunnen med en klämring som trycker ut mot brunnens väggar. Vid montering skall manschetten vara skuren med ett lagom stort hål, så att den kan tryckas mot brunnsväggen av ringen, men inte nå nedanför ringen. För när ringen pressas ned i brunnen så skall den nå sitt säte lång ned. När den kommit in i sitt säte är trycket mot brunnsväggen maximalt. Manschetten ligger pressad mot väggen med rätt tryck. Och hindrar vatten att tränga upp i spalten mellan manschetten och brunnsväggen. Om manschetten är skuren så att den inte bara hamnar mot väggen, utan även under klämringen mot botten, så kan inte ringen komma ända ned, och trycker då inte med full kraft ut mot väggarna.
Det finns ett speciellt skärverktyg från tillverkaren av brunnarna som skall användas för att skära manschetten exakt rätt, innan man trycker ned klämringen. Många plattsättare verkar tycka att investeringen i verktyget är för dyr (kostar någon dryg 100 lapp). De skär på frihand, med resultat att hela arbetet med badrummet egentligen är ogjort.
När man köper ett hus från 70-talet måste man räkna med behov av renoveringar.
Det jag skrev är att du måste tänka tanken om att dessa stora behov kommer att komma. Kanske inte omgående med säkert inom en 5 års period. ’det man sällan gör är att ta med detta i sin tänkta boende budget.
Det jag skrev är att du måste tänka tanken om att dessa stora behov kommer att komma. Kanske inte omgående med säkert inom en 5 års period. ’det man sällan gör är att ta med detta i sin tänkta boende budget.
Wow tack verkligen!H hempularen skrev:
Jag tror att jag får ta en riktig funderare i så fall.
Smart! Det är bra att ha en sådan när man bor i hus!
Du tänker på denna eller hur?
https://www.biltema.se/verktyg/matv...jKvT5HojLJwtao0FDj88Yuv77lbRuJ5xoCsiMQAvD_BwE
Tack för förtydligandet!
Vad dåligt att de inte har gjort det på rätt sätt verkligen.
Det är inte så konstigt egentligen. Isolering, fönster och ventilation annorlunda på nya hus, varför gamla har en tendens att dra mer energi. Värmepumpen är av typ luft/luft, vilket gör att den fungerar väl till att värme luft i ytor den kommer åt. I detta fall sitter innedelen ovanför trappen och kommer i praktiken bidra med värme till kök och vardagsrum (se planritningen). Sovrum 3, 4 och 5 kan få lite värme, men med stängda dörrar blir det kallt så där behövs elelement som komplettering. Nedervåningen får ingen värme av den pumpen.D Dashio skrev:
Utöver det så ska även varmvatten värmas och det gör man inte med en luft/luft-pump, då hade du behövt luft/vatten eller bergvärme eller liknande. Dvs varmvatten får du med hjälp av en elektrisk varmvattenberedare.
Bokstäverna är bara en jämförelse mellan olika hus, så den faktiska förbrukningen beror på hur varmt man har i olika rum, hur bra värmepumpen kommer åt att värme sovrummen och hur mycket varmvatten som förbrukas.
Själv trivs jag utmärkt i mitt souterränghus från 1967, utan fukt/mögel
Trots de problem som ofta finns med dessa hus verkar det som det är en typ som blivit väldigt eftertraktade på senare år. Kan det bero på att de ofta är relativt stora? Ser också många hus av denna typ där man byggt stora badrum/spaavdelningar i souterrängvåningen och sammahängande kök/vardagsrum på övervåningen.H hempularen skrev:
Ja det var den jag tänkte på, den är lite dyrare än jag kom ihåg.D Dashio skrev:
jag läste bara om den deklaraerade risken med krypgrund. Såg nu att det står på första sidan att det är krypgrund med betongbjälklag.
Det förbättrar ju läget en del ang. grunden. Om det verkligen är betongbjälklag under hela huset. Det är vanligt på suterränghus, att man har gjuten platta på mark under en del av huset som är nära bergsidan. Och även att det är betong närmast berget, men sedan träbjälklag. Då hamnar man i den klassiska 70 tals risk konstruktionen. Jag tycker det är misstänkt lite skrivet om grunden. Trots att grunden är den mest riskabla delen av hus från den här tiden, och ännu mer riskabelt om det gäller suterräng.
Att det är sutterräng är ändå en stor riskfaktor.
Det förbättrar ju läget en del ang. grunden. Om det verkligen är betongbjälklag under hela huset. Det är vanligt på suterränghus, att man har gjuten platta på mark under en del av huset som är nära bergsidan. Och även att det är betong närmast berget, men sedan träbjälklag. Då hamnar man i den klassiska 70 tals risk konstruktionen. Jag tycker det är misstänkt lite skrivet om grunden. Trots att grunden är den mest riskabla delen av hus från den här tiden, och ännu mer riskabelt om det gäller suterräng.
Att det är sutterräng är ändå en stor riskfaktor.
