Hela diskussionen kring resor och resesätt i Sverige är helt sjuk.
Jag bor i glesbygd där jag har 7mil enkel väg till jobbet, dörr till dörr. Nu har vi äntligen fått tillbaka busstrafiken i våran lilla ort, den togs bort för några år sedan och ersattes med taxiresor. Dessvärre har jag 8km till närmaste busshållplats, där bussen ändå inte går i tid på morgonen för att hinna till tåget 1 mil bort. Så, jag blir tvungen att ta bilen till tåget, 1,8mil. Detta förstås under förutsättning att tågen går, vilket dom ofta inte gör. Personalbrist, fordonsfel, fordonsbrist, anledningarna är många. Tåget tar typ 35 minuter, bussen tar 1tim10min. Om jag satsar på tåget som går i vettig tid för att hinna till jobbet och tåget inte går när man väl står på perrongen, då kommer jag försent om jag tar bussen. Så, bilen är oftast vettigaste alternativet för att ens ta sig till stan, med minsta krångel.
Jag har faktiskt åkt kollektivt nu i tre år med massor av strul, inställda avgångar, förseningar och nu har jag vissnat helt. Jag åker bil, för att jag vill ha en fritid som består av mer än att komma hem sent, äta och sova. Tyvärr ser inte politikerna dessa problem, utan istället ska alla åka kollektivt eller med elbilar. Jag köper att man vill sträva efter det, men då måste det finnas en kollektivtrafik som är pålitlig och tillgänglig. Alternativt satsa på en levande landsbygd där företag vill etablera sig, så slipper vi denna gigantiska massförflyttning varje vardag.
Inte nog med det, så får jag betala 1000kr i månaden för att parkera bilen på jobbet
Att man nu börjar pilla på reseavdraget är bara ännu en käftsmäll.
Jag bor i glesbygd där jag har 7mil enkel väg till jobbet, dörr till dörr. Nu har vi äntligen fått tillbaka busstrafiken i våran lilla ort, den togs bort för några år sedan och ersattes med taxiresor. Dessvärre har jag 8km till närmaste busshållplats, där bussen ändå inte går i tid på morgonen för att hinna till tåget 1 mil bort. Så, jag blir tvungen att ta bilen till tåget, 1,8mil. Detta förstås under förutsättning att tågen går, vilket dom ofta inte gör. Personalbrist, fordonsfel, fordonsbrist, anledningarna är många. Tåget tar typ 35 minuter, bussen tar 1tim10min. Om jag satsar på tåget som går i vettig tid för att hinna till jobbet och tåget inte går när man väl står på perrongen, då kommer jag försent om jag tar bussen. Så, bilen är oftast vettigaste alternativet för att ens ta sig till stan, med minsta krångel.
Jag har faktiskt åkt kollektivt nu i tre år med massor av strul, inställda avgångar, förseningar och nu har jag vissnat helt. Jag åker bil, för att jag vill ha en fritid som består av mer än att komma hem sent, äta och sova. Tyvärr ser inte politikerna dessa problem, utan istället ska alla åka kollektivt eller med elbilar. Jag köper att man vill sträva efter det, men då måste det finnas en kollektivtrafik som är pålitlig och tillgänglig. Alternativt satsa på en levande landsbygd där företag vill etablera sig, så slipper vi denna gigantiska massförflyttning varje vardag.
Inte nog med det, så får jag betala 1000kr i månaden för att parkera bilen på jobbet
Att man nu börjar pilla på reseavdraget är bara ännu en käftsmäll.
Hur kommer det sig att du måste ha din boplats där det är så knöligt för dig att komma till jobbet ifrån?T TVRS skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 808 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 808 inlägg
Det var väl inte en så knölig resväg?! En kort biltur till tågstationen och sen en tågresa på 35 min. Och det där att tågen i Mälardalen inte går.T tompaah7503 skrev:
Så ser det ofta ut i kring Stockholm. En okomplicerad resväg kollektivt brukar ta 40-60 min med SL även om man bor närmare kollektivtrafiknätet än TVRS. Men bostadspriserna har pushat folk långt ut på vischan.
Jag kan ju inte svara för TVRS, men i mitt fall så hade jag bra kollektivtrafik som tagits bort steg för steg för att numera vara i princip obefintlig. Det började med att man tog bort expressbussarna för att "optimera" busslinjerna. När de försvann och ersattes med mjölkbussar (resan på 29km till mitt jobb passerar 52 hållplatser! Men jag är då inte på jobbet när arbetsdagen börjar) så minskade antalet resenärer kraftigt och då började man dra in på övrig trafik också. Detta ledde till att ännu färre åkte och fler linjer försvann och nu är vi helt utan kollektivtrafik (förutom skolbussarna, två på morgonen och två på aftonen, som vi får åka med - men de passar inte om man har ett heltidsjobb och dessutom kan anpassa arbetstiderna).T tompaah7503 skrev:
När jag exempelvis påtalat för kommunen att de inte kan satsa på gratis kollektivtrafik för skolbarn innan alla barn har kollektivtrafik på rimligt avstånd så suckar de bara och säger: "jaha, ni bor där". Vi bor nämligen i en tätort med ca 500 invånare, men vägarna går ut som på en tjuga ungefär pga hur terrängen ser ut. Men hade man bara sett till att dra ut bussarna längs med tjugans skaft och vänt där istället för att köra hela vägen ut till spetsarna så hade man fått ett fungerande alternativ som säkerligen hade använts då de flesta hade kunnat cykla till bussen, men skaftet är idag tre kilometer längs en smal kurvig landsväg utan vägren och mittlinje, vilket gör att i princip ingen cyklar annat än på sommaren när det är dagsljus både morgon och kväll. Även då är det dock farligt om det är många baddjävlar (vi har tre populära badplatser i tätorten) på vägarna, de har inte mycket vett i trafiken (när man skall till badet med barnen så lämnar man tydligen oftast hjärnan hemma)! Politikerna har också lovat en cykelbana på denna sträcka, ett löfte som de senare tog tillbaka.
Nu kan man ju tänka sig att kommunen skulle undvika ytterligare exploateringar i området då kollektivtrafik saknas, men så är ju inte fallet. Istället har man låtit exploatörer bygga flera bostadsområden de senaste åren. Detta gör att vägarna har blivit ännu farligare att cykla på, vilket gör att man numera inte ens på somrarna ser barn som cyklar på de större vägarna. Vägnätet tål dessutom inte trafikökningen och köer till färja och för att komma ut på motorvägen är numera normen.
Tyvärr så hamnar alltid vissa i kläm när samhället utvecklas och avvecklas. Min uppfattning är att reseavdragen var till för att dessa inte skulle drabbas så hårt, men det är uppenbart inte så som politikerna ser det.
Jag tänkte väcka liv i tråden med en artikel från TT i oktober:
- https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/marknader/glesbygdskritik-mot-nytt-reseavdrag/ar-AAJpNf3
Det visar sig att remissinstanserna konstaterar att samma drivkrafter som får över folk på kollektivtrafiken i storstadsområdena hindrar folk från att ta arbeten i glesbygden.
Enligt artikeln så är tydligen nästan hälften av reseavdragen idag för resor under 30km enkel väg, dvs för folk som saknar kollektivtrafik (för annars hade de ju inte fått göra avdragen). Hur skall man hantera dessa arbetsresor?
Detta har nu lett till att man diskuterar att ha olika avdrag beroende på vart man bor i Sverige, jag antar att även detta kommer att skrotas då det kommer att kunna leda till fusk och att glesbygd och storstad ofta ligger väldigt nära varandra. Vart drar man gränsen?
Dock så har jag inte sett något om att man skulle rucka på gränsen om 30km enkel väg för att få rätt att göra avdraget, dvs de i glesbygden skulle fortfarande drabbas hårdast (vilket var en del av kritiken i artikeln ovan).
Finns det några kreativa förslag på hur man skall lösa detta?
- https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/marknader/glesbygdskritik-mot-nytt-reseavdrag/ar-AAJpNf3
Det visar sig att remissinstanserna konstaterar att samma drivkrafter som får över folk på kollektivtrafiken i storstadsområdena hindrar folk från att ta arbeten i glesbygden.
Enligt artikeln så är tydligen nästan hälften av reseavdragen idag för resor under 30km enkel väg, dvs för folk som saknar kollektivtrafik (för annars hade de ju inte fått göra avdragen). Hur skall man hantera dessa arbetsresor?
Detta har nu lett till att man diskuterar att ha olika avdrag beroende på vart man bor i Sverige, jag antar att även detta kommer att skrotas då det kommer att kunna leda till fusk och att glesbygd och storstad ofta ligger väldigt nära varandra. Vart drar man gränsen?
Dock så har jag inte sett något om att man skulle rucka på gränsen om 30km enkel väg för att få rätt att göra avdraget, dvs de i glesbygden skulle fortfarande drabbas hårdast (vilket var en del av kritiken i artikeln ovan).
Finns det några kreativa förslag på hur man skall lösa detta?
Det bör ju gå att automatisera på något vis.pacman42 skrev:
Tex mig då.
Jag kan inte ta kollektivtrafik, då får jag åka kvällen innan.
Har 38 km till arbete. Alltså får jag esättning.
Om man däremot hade haft kollektivtrafik som är inom vettig gräns, så skall du inte ha förutsatt att du kan ta dig till arbetet i god tid och hem i god tid.
Man bör ju kunna få en dator att fatta det från din bostadsadress (ja nu är det olagligt att skriva sig på annan adress än du uppehåller dig, men den efterlevs ju klart inte av skatteverket)
Det bör inte vara för svårt för de att ordna till det på detta viset. Och att summan faktiskt ersätter det de kostar att köra just milen till arbetet.
Om du så bor i norrland, skåne, sthlm eller var som helst skall ju inte ha nån inverkan. Kan man inte ta kollektivtrafik ja då kan man ju inte det. Men det bör ju finnas en minimumgräns för vad du får dra för, vilket det gör i form av att om du bara har 10km till arbetet så är det inte lönt att dra av.
Syftet med ändringen är ju att man ska premiera att åka kollektivt eller cykla även om det är lite bökigt. Det kommer ju tex. att löna sig att samåka med de föreslagna reglerna.
Tyvärr så fungerar inte samåkning särskilt ofta, vi gjorde en utredning där jag bor (ca 500 hushåll) och det skulle som bäst fungera en eller två gånger i veckan om man verkligen ansträngde sig. Dock är man inte beredd att anstränga sig så mycket, då man måste anpassa arbetstider, handling och mycket annat om man samåker.D Daniel 109 skrev:
Det vettigaste hade väl istället varit att justera reglerna så att jag som har (mycket farliga på cykel) 6km till kollektivtrafiken åtminstone skulle kunna få ersättning för bil till dessa.R Rkarlsson skrev:
En annan sak är att jag måste passera en gräns för kollektivtrafiken, detta fick mig att (ännu en gång) fundera över hur rättvist det är med ren milersättning också. Varför skall två personer som bor några hundra meter ifrån varandra få i princip samma ersättning trots att omkostnaderna är olika. I mitt fall så innebär gränsen att priset stiger med nästan 150%...
Systemet kan inte vara extremt komplext heller. Visst finns det nackdelar med det nya systemet. Men det medför en vettig styrning mot mer effektiva transporter.
Jag är också en av dem som drabbas ekonomiskt av ett ändrat system. Men jag ser fördelar i det nya förslaget. Det nuvarande systemet är inte heller rättvist.
Jag är också en av dem som drabbas ekonomiskt av ett ändrat system. Men jag ser fördelar i det nya förslaget. Det nuvarande systemet är inte heller rättvist.
Jag bryr mig inte så mycket om att jag drabbas, jag har råd. Det är värre för släkt och vänner som bor på landsbygden runt om i Sverige, de kommer att drabbas rätt hårt av detta.
Jag har en kompis som just fått jobb efter att ha letat i ett år, han kommer att pendla och tack vare dagens reseavdrag så kan han göra det fram till dess att äldsta barnet har gått ut högstadiet i vår. Inte så juste att dra bort barnet från nionde klass vid jul precis. Detta ger också hans fru en möjlighet att hitta ett nytt jobb innan de flyttar till sommaren. Dagens reseavdrag är till för att inte skapa hinder att ta jobb. Min kompis hade inte kunnat ta det jobbet utan reseavdraget så som det är utformat idag.
Jag skulle kunna tänka mig en lösning där man får göra avdrag enligt dagens modell i upp till tre år efter att man skaffat ett nytt jobb. Det skulle möjliggöra att folk byter jobb och kan ta jobb när de är arbetslösa.
Det finns många aspekter att tänka på när man utformar detta.
Jag har en kompis som just fått jobb efter att ha letat i ett år, han kommer att pendla och tack vare dagens reseavdrag så kan han göra det fram till dess att äldsta barnet har gått ut högstadiet i vår. Inte så juste att dra bort barnet från nionde klass vid jul precis. Detta ger också hans fru en möjlighet att hitta ett nytt jobb innan de flyttar till sommaren. Dagens reseavdrag är till för att inte skapa hinder att ta jobb. Min kompis hade inte kunnat ta det jobbet utan reseavdraget så som det är utformat idag.
Jag skulle kunna tänka mig en lösning där man får göra avdrag enligt dagens modell i upp till tre år efter att man skaffat ett nytt jobb. Det skulle möjliggöra att folk byter jobb och kan ta jobb när de är arbetslösa.
Det finns många aspekter att tänka på när man utformar detta.
Jo man ska ju inte behöva utsätta sig för livsfara heller. Jag skulle visst kunna åka tåg till närmaste ort. Men sen är det cykel i drygt 8 km på en mörk landsväg med mycket trafik.
Om man bara bort några hundra meter från varandra så bör de ju klart inte vara olika.
När skulle de ändra reglerna?
Att detta skulle vara en styrning mot mer effektiva transporter som daniel skriver ser jag som ett hugg i ryggen på oss som har försökt övertala kommunen men som säger nej så att vi kan åka med tåget.
Hur vi än vrider och vänder på det så måste vi åka bil nämligen, och sen ser man dumma förslag om att man ska flytta närmre. Så lätt är det inte i alla fallen.
Det finns cykellysen.
