Fastighet med sjöbod på allmänning
Hej.
Ska titta på ett hus nästa vecka där det ska finnas en sjöbod som tillhör fastigheten, den ska ligga på en allmänning och vara i dåligt skick...
Någon som vet hur mycket man får rusta innan någon kommer och slår en på fingrarna?
Finns ingen el eller så utan är en äldre knuttimrad bod på kanske 10-15kvadrat.
Ska titta på ett hus nästa vecka där det ska finnas en sjöbod som tillhör fastigheten, den ska ligga på en allmänning och vara i dåligt skick...
Någon som vet hur mycket man får rusta innan någon kommer och slår en på fingrarna?
Finns ingen el eller så utan är en äldre knuttimrad bod på kanske 10-15kvadrat.
Jag ser två nivåer i frågan. Dels hur detta att den står på en allmänning påverkar, allts vad man får göra utan att övriga deltagare i allmänningen säger stopp. Dels vad myndigheter kan ha för synpunkter.
Första delen om allmänningen har jag ingen koll på. Bygglovsmyndigheten har inga synpunkter på om du renoverar sjöboden som sjöbod. Och att dra dit el är nog tillåtet, men kan bli väldigt dyrt, eftersom du måste ha ett eget abonnemang för boden. Du får inte ändra bodens användning, framförallt så får den inte inredas till bostad, eller överhuvudtaget göras beboelig. Detta är extra hårt om det ligger inom strandskyddat område (100 eller 300m från vatten).
Första delen om allmänningen har jag ingen koll på. Bygglovsmyndigheten har inga synpunkter på om du renoverar sjöboden som sjöbod. Och att dra dit el är nog tillåtet, men kan bli väldigt dyrt, eftersom du måste ha ett eget abonnemang för boden. Du får inte ändra bodens användning, framförallt så får den inte inredas till bostad, eller överhuvudtaget göras beboelig. Detta är extra hårt om det ligger inom strandskyddat område (100 eller 300m från vatten).
Finns rätten att inneha sjöbod på allmänningen dokumenterad, och vad säjs det där i så fall?
Generellt får de ju bara användas till förvaring av båt- och fiskeredskap men man ser ju en del som mer verkar fungera som fikabodar i praktiken.
Generellt får de ju bara användas till förvaring av båt- och fiskeredskap men man ser ju en del som mer verkar fungera som fikabodar i praktiken.
Vad jag fått berättat finns inget papper på boden, men den här stått där länge länge.
Den ligger halvvägs ut i vattnet så man kan parkera båten bredvid den.
Den som ligger bredvid denna är topprustad och garanterat bebolig.
Den ligger halvvägs ut i vattnet så man kan parkera båten bredvid den.
Den som ligger bredvid denna är topprustad och garanterat bebolig.
Som redan blivit påpekat står du inför två sorters frågor -
dels frågan om bygglov och strandskydd,
och dels frågan om rätt att använda marken
Av allt att döma är byggnaden äldre (mer än tio år), vilket gör att byggnadsnämnd inte kan driva fram en rivning med stöd i PBL. På liknande sätt kommer tillsynsmyndigheten heller inte åt byggnadsverk som kränker strandskyddet såvida övertrampen inte är alltför färska. Vill du höja standarden på byggnaden måste du både begära bygglov och låta pröva ingreppet som strandskyddsärende. Ett gott tips kan vara att kolla med länsstyrelsen och kommunens byggnadsnämnd vilka tillstånd som blivit begärda och beviljade för den upprustade grannboden.
Markrättigheten förefaller mig vara än vanskligare. Har bodarna från början uppförts av ägarna till de fastigheter som delar samfällighet? Och är - isåfall - fastigheten som du vill köpa delägare i samfälligheten?
Eller har den som byggt boden skaffat markägarnas tillstånd genom ett vanligt avtal? Eller har man bara smällt upp sin bod utan att bry sig om att be om lov? Fråga säljaren vilket som gäller, och be om telefonnummer till någon som representerar samfälligheten (och dubbelkolla sedan denna uppgift)
I värsta fall köper du en bod, som markägarna kan tvinga dig flytta. Då blir du till på köpet tvungen att begära rivningslov. Om brygga tillhör får du dessutom begära lov att riva den och pröva hos länsstyrelsen att rivningsverksamheten säkert inte stör några sällsynta grodor.
dels frågan om bygglov och strandskydd,
och dels frågan om rätt att använda marken
Av allt att döma är byggnaden äldre (mer än tio år), vilket gör att byggnadsnämnd inte kan driva fram en rivning med stöd i PBL. På liknande sätt kommer tillsynsmyndigheten heller inte åt byggnadsverk som kränker strandskyddet såvida övertrampen inte är alltför färska. Vill du höja standarden på byggnaden måste du både begära bygglov och låta pröva ingreppet som strandskyddsärende. Ett gott tips kan vara att kolla med länsstyrelsen och kommunens byggnadsnämnd vilka tillstånd som blivit begärda och beviljade för den upprustade grannboden.
Markrättigheten förefaller mig vara än vanskligare. Har bodarna från början uppförts av ägarna till de fastigheter som delar samfällighet? Och är - isåfall - fastigheten som du vill köpa delägare i samfälligheten?
Eller har den som byggt boden skaffat markägarnas tillstånd genom ett vanligt avtal? Eller har man bara smällt upp sin bod utan att bry sig om att be om lov? Fråga säljaren vilket som gäller, och be om telefonnummer till någon som representerar samfälligheten (och dubbelkolla sedan denna uppgift)
I värsta fall köper du en bod, som markägarna kan tvinga dig flytta. Då blir du till på köpet tvungen att begära rivningslov. Om brygga tillhör får du dessutom begära lov att riva den och pröva hos länsstyrelsen att rivningsverksamheten säkert inte stör några sällsynta grodor.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 837 inlägg
Sjöboden är säkert inskriven i fastighetsregistret någonstans, men det ankommer på dig som köpare att kontrollera. Skulle den vara ”ny” gäller dock inte tioårig preskription, utan alla svartbyggen inom strandskyddad mark är för evigt olagliga om de är byggda efter -75, det preskriberas aldrig.
Vad gäller skicket får du reparera och renovera den men som sagts inte ändra användningsområde för den. Men det kan förstås vara svårt för tillsynsmyndigheten att se eller hålla koll på.
Vad gäller skicket får du reparera och renovera den men som sagts inte ändra användningsområde för den. Men det kan förstås vara svårt för tillsynsmyndigheten att se eller hålla koll på.
Det är väldigt vanligt att det inte drivs "by the book". Så det mest sannolika är att grannboden är svartbygge vad gäller inredningsstandarden.K kindvall skrev:
Kan bara instämma i denna välmenande varning, och tillägga att också rådigheten över marken nästan lika ofta är "out of the box" mer än "by the book".H hempularen skrev:
Folk smäller upp sina sjöbodar och bryggor där de tycker att de borde-ha-rätt-till-det-eftersom-ingen-protesterar. Sedan tycker de sig kunna överföra samma "rätt" som tillbehör till fastigheten de säljer.. Vilket blir nästan lika svårt att dementera som att bevisa. Som köpare ska man därför betrakta köpet av en sådan här bod som om det hade handlat om ett bilvrak på annans mark, tills dess säljaren (obs skriftligen!!!) kan leda i bevis att boden är uppförd med markägarnas goda minne.
Att boden är äldre en 75 råder ingen tvekan om.
Fastigheten har del i samfälligheten där boden finns. Precis som grannfastigheten som har grannboden.
Det enda säljaren kunde säga var att man fick rusta men hade inga papper alls på det.
Kan hålla med om liknelsen vid bilvraket. Samtidigt vore en bod vid vattnet bra för förvaring samt kanske kunna dricka kaffe i lä. Men frågar man på kommun innan man gör något kanske man blir av med det.
Känns som att det är både bra och anus med boden.
Fastigheten har del i samfälligheten där boden finns. Precis som grannfastigheten som har grannboden.
Det enda säljaren kunde säga var att man fick rusta men hade inga papper alls på det.
Kan hålla med om liknelsen vid bilvraket. Samtidigt vore en bod vid vattnet bra för förvaring samt kanske kunna dricka kaffe i lä. Men frågar man på kommun innan man gör något kanske man blir av med det.
Känns som att det är både bra och anus med boden.
Jösses, vad ni egentligen vet vad som gäller, skall visa detta inlägg för min syster och svåger.
Svågern hävdar att han har rätt att göra vad han vill med sin mark!
Samtidigt tycker han illa om oss dalmasar som nekar stockholmare att beträda bryggor hos oss.
Till saken hör att han förvärvar en fastighet i stockholms skärgård, hans mark är helig!
Min mark och bryggor lyder inte under samma regler, verkar det som.
Svaret är att om du inte har något emot att allmänheten nyttjar ditt område så kommer troligtvis ingen att protestera om du renoverar din sjöbod, nekar du fel person är det rivning som troligtvis (troligtvis) gäller.
Mvh P-A
Svågern hävdar att han har rätt att göra vad han vill med sin mark!
Samtidigt tycker han illa om oss dalmasar som nekar stockholmare att beträda bryggor hos oss.
Till saken hör att han förvärvar en fastighet i stockholms skärgård, hans mark är helig!
Min mark och bryggor lyder inte under samma regler, verkar det som.
Svaret är att om du inte har något emot att allmänheten nyttjar ditt område så kommer troligtvis ingen att protestera om du renoverar din sjöbod, nekar du fel person är det rivning som troligtvis (troligtvis) gäller.
Mvh P-A
Ett gott tecken! Är samfälligheten styrd av en förening med styrelse finns en sportslig chans att ganska enkelt sluta ett skäligt och giltigt avtal om markupplåtelse. Om sådant inte redan finns.M M_Persson skrev:
Gör tankeexperimentet att boden brinner: Går det att brandförsäkra den? Eller varför inte? Kommer samfällighetens övriga delägare att tillåta återuppbyggnad?
