Det hade jag aldrig kunnat gissa, hur kommer det sig att det är bättre med vertikalt rör än ett rör med hög lutning?
Har något att göra med att papper, vatten och fekalier vid för branta "rinnande" fall riskerar att separera från varandra och orsaka uppbyggnad och på sikt stopp.
Har något att göra med att papper, vatten och fekalier vid för branta "rinnande" fall riskerar att separera från varandra och orsaka uppbyggnad och på sikt stopp.
Ja, det sägs så - men samtidigt har jag bott i flera hus som legat högt över kommunens anslutningspunkt och alla har de haft en rätt konstant och brant lutning på avloppet och inte ”trappsteg”, och det har aldrig varit problem.
Åker också förbi en del nybyggen ibland och ser även där ganska lutande rörgravar, så jag tror inte denna ”regel” följs särskilt hårt i verkligheten.
Har ca 8-9 meters fall på 50 meter längd mellan ett av husen och reningsverket och då blir det lite som alternativ 1 men med några fler 45 graders böjar på vägen.
Jag har inte haft några problem på 7 år med att papper, fekalier och vatten skulle separera och fastna på vägen.
Kan tänka mej att problemet va större i skrovligt betongrör.
I dagens släta avloppsrör har jag svårt att de att något skulle kunna fastna om det är förlagt med enligt anvisningar eller med brantare lutning.
Man läser ofta om att avlopp kan ha för stort fall, men finns det någon sanning bakom det? "Vattnet rinner fortare än pappret" håller inte riktigt i min värld, och om det vore så skulle ju nästa spolning lösa problemet.
Jag tror detta kommer från större avloppsanläggningar. Leder man avloppsvatten några hundra meter så får det bra hastighet med upplägg nr 1. Och forsande avloppsvatten sliter på infrastrukturen och är svårt att hantera.
Jag tror detta kommer från större avloppsanläggningar. Leder man avloppsvatten några hundra meter så får det bra hastighet med upplägg nr 1. Och forsande avloppsvatten sliter på infrastrukturen och är svårt att hantera.
Ja så kan det säkert vara. Och med upplägg nummer 2 får man ett specifikt ställe med stort slitage, vilket går att bygga bort eller planera underhåll på. Slitaget i ett 110mm plaströr från en villa borde ju vara ganska litet under rörets livslängd, om man inte käkar grus till frukost då förstås.
Det borde innebära att förklaringen "vattnet rinner ifrån pappret" är en efterkonstruktion.
Ja så kan det säkert vara. Och med upplägg nummer 2 får man ett specifikt ställe med stort slitage, vilket går att bygga bort eller planera underhåll på. Slitaget i ett 110mm plaströr från en villa borde ju vara ganska litet under rörets livslängd, om man inte käkar grus till frukost då förstås.
Det borde innebära att förklaringen "vattnet rinner ifrån pappret" är en efterkonstruktion.
Undrar också om det inte har att göra med gamla tiders gjutjärnsrör. De är svintunga och på den tiden var rördelar en stor kostnad och inte som i dag en sidopost. Dessutom var mufftätningarna ett knepigt moment. Kanske lättare att jobba med horisontella och vertikala stammar med dessa förutsättningar.
Innan jag visste bättre så gjorde jag enligt 1. Och det har funkat felfritt. Jag försökte leta efter anvisningar och hittade en del, men jag fann ingen angiven maxgräns för lutning. Så jag tror egentligen inte det är tillämpligt för villaanläggningar. Om det vore viktigt borde det finnas i anvisningarna kan man ju tycka...
Men som dempa skriver kör med dubbla 45 vinklar istället för 90 där utrymme för det finns, så minskar man risk för stopp (och slitage på böjen).
Att vatten rinner ifrån papperet har nog mer med snålspolande och allmänt liten vattenförbrukning att göra. Hur rören lutar har nog ganska liten roll i det men såklart har man gjort en koppling till det och att man måste följa regler slaviskt. Så länge det inte blir bakfall så tror jag det mesta fungerar inom rimliga gränser även om det inte kvalar in i "reglerna"
Tror aldrig att jag har sett alternativ 2 någon gång faktiskt, åtminstone inte i grund eller mark utanför byggnad. Så det borde med andra ord finnas enormt många krånglande avlopp om det vore superviktigt att alltid göra alt. 2.
Demmpa skrev:
Huddingebo skrev:
