Du har naturligtvis helt rätt för varuköp i affär men liknelsen hjälper inte för att förstå tjänsteköpssituationen. Avtal sluts på helt olika sätt och det är olika lagstiftning gällande vad som händer om man inte avtalar om priset. Dessutom är det helt olika prisredovisningskultur.
Men liknelsen visar lite hur opraktiskt om det skulle vara om det inte fanns priser på varorna i affärerna och du i efterhand fakturerades olika belopp beroende på affärens interna prisberäkningsmodell:
Mjölk 42 kr
Ost 123 kr
Tomater 73 kr
Färskvaruhanteringsservice 73 kr
Kassaservice 82 kr
o s v
men givetvis är just vår firmavänlig och ger dig 10% Rabatt på materialet...
Och nästa kund som inte köpte något får ändå betala
Färskvaruhanteringsservice 73 kr
Kassaservice 82 kr
butiken har ju faktiskt dessa kostnader även om kunden inte köpte något.
Är det löpande jobb så debiterar jag all tid för att titta, planera, inköp...
Åker jag ut för att lämna en offert, då debiterar jag inte den tiden, den bakas in i offerten...
Små jobb är ett problem, för ska man åka ut och titta på alla jobb <2 timmar, utan att ta betalt så behöver timpenningen höjas, för att täcka upp för den tiden. Det har ju diskuterats i en annan tråd!
Är det löpande jobb så debiterar jag all tid för att titta, planera, inköp...
Åker jag ut för att lämna en offert, då debiterar jag inte den tiden, den bakas in i offerten...
Små jobb är ett problem, för ska man åka ut och titta på alla jobb <2 timmar, utan att ta betalt så behöver timpenningen höjas, för att täcka upp för den tiden. Det har ju diskuterats i en annan tråd!
Ja, du får självklart ta betalt för vad du vill så länge du berättar detta för kunden. Det kan inte vara upp till kunden att fråga om du tar betalt för bil, titt, slitage, försäkring, vad som helst.
Det är det jag stör mig på i TS faktura. Företaget informerar inte och vissa i tråden påstår att det är "läropeng" och att den som ber om hjälp som ska förhöra sig om alla eventualiteter
Okay, ja det var ju kanske lite osmidigt, inte på ngt sätt olagligt dock.
Kutym är ju att man inte tar betalt för det första besöket, alt kan man ju påtala att även det kostar.
Men ifrågasätt den delen av fakturan på ett snyggt sätt så kanske dom ändrar den.
Konsument skall endast betala för verklig tidsåtgång och verklig körsträcka. Det är upp till företagaren att visa detta innan
fakturan behöver betalas. Även om annat påstås t.ex minsta tidsdebitering kan detta vara oskäligt, skall lämnas info om innan
annars är det villkor som tillkommit efter avtalsslut vilket ogiltigt/avtalsbrott .Debiterad kostnad för arbetsgenomgång skall villkoras innan avtal annars tveksam eller följa allmänt kända normer .Arbetstiden skall vara vad en normalkunnig arbetare behöver . Bevisbördan ligger hos förtagaren.
Jag tror jag har en idé till artikel på bygga hus med tillhörande formulär för konsumenten vid köp av hantverkartjänster, kanske även en stomme
smiler skrev:
Tid kostar pengar varför ska man inte få debitera sin tid?
Du skriver att firman låg 3mil från dej?
Ska hantverkaren stå för restiden?
Ska man hårdra de ska väll arbetsbilen ställas på firman, så isf restid båda vägarna.
TS skrev att personen som var på besök bodde väldigt nära och körde in på väg hem. I det fallet är det hårklyveri att prata om restid.
Om personen inte åker tillbaka till kontoret då den kör direkt hem, ska kunden betala?
Om personen i verkligheten ändå ”stämplat ut” och är på väg hem blir ju kostnaderna inte riktiga..
Ett tydligt exempel:
En hantverkare ska utföra ett arbete hos mig, säger sig komma mellan 07 och 09.
Jag får då stanna hemma från jobbet (utan lön) till en förlorad inkomst av xxx kr/timme.
Hantverkaren behagar inte dyka upp förrän klockan 11 då något strulade tidigare... jag som privatperson har nu förlorar 5*xxx kr ( jobbet tar en timme).
Fakturan kommer på 1h arbete+1h resa+material med 50% påslag.
Jag behöver arbeta 3-4 dagar för att kunna betala för tjänsten. Det är ju inte konstigt att det sticker i ögonen OCH att hantverkaren har ansvaret att informera kunden i förväg...
Spikin: Nej. Man behöver inte begränsa det till verklig tidsåtgång.
Ett solklart exempel på detta, är att kutym är att bilkostnader utgår från verksamhetsstället. Det innebär att säg att du och grannen gör ett hantverkarjobb på samma dag, rakt efter varandra. Även trots att bilen inte rullar den minsta millimeter mellan grannens jobb och ditt jobb, så får ändå hantverkaren ta betalt för en skenbar resa (timkostnad + milkostnad) hem till verksamhetsstället och sedan en skenbar resa (timkostnad + milkostnad) tillbaka till adressen, precis som om hantverkaren hade tagit en tur med bilen tillbaka till företaget och sedan tillbaka igen.
Detta för att det ska vara rättvist. Om hantverkaren haft en kund långt uppe i norrland är det ju inte rätt att du ska behöva betala för bilresan från den kunden. Men det gäller ju då också åt andra hållet, dvs du kan inte kräva att få tjäna pengar när sträckan är kortare.
Det måste ju gå jämt upp för hantverkaren.
På samma sätt är det med debitering per påbörjad timme. Det är skäligt. Att däremot debitera t.ex. per påbörjad dag eller per påbörjad 2h eller liknande är oskäligt. (Om det inte gäller ett större jobb som tar flera dagar/veckor - då kan per påbörjad dag vara skäligt)
Det finns heller inget krav att en hantverkare ska avtala eller informera om priser. Det är din skyldighet som kund att kolla upp eller fråga om pris. Har inget avtalats så gäller prislistan som hantverkaren har - förutsatt att det är "skäligt". Skulle en tvist uppstå så räcker det med att hantverkaren visar upp fakturor från tidigare jobb och prislistor m.m.
Det finns också ett krav att man ska tillgodose kundens intresse, dvs om kostnaden för jobbet står i uppenbar missproportion till jobbets omfattning, t.ex. ett jobb på 5 minuter för att fixa något litet skitfel med en jordfelsbrytare, så är det hantverkarens skyldighet att avråda kunden från att ta jobbet.
Men det förutsätter ju att man vet jobbets omfattning från början - vet man inte så har man fortfarande rätt att ta betalt för jobbet såklart.
Att man har saker såsom grundavgift, per påbörjad timme etc, är av två skäl. Första skälet är att småjobb inte ska ta upp allt för stor kostnad, eftersom det finns fasta kostnader som är detsamma oavsett storleken på jobbet.
Andra skälet är att hantverkare inte ska behöva logga exakt arbetstid utan använder man tidbok kan det vara smidigt att bara behöva skriva hur många heltimmar man jobbat.
Sedan finns det ju företag som använder avancerade mobilbaserade in/ut checksystem och portabla stämpelklockor m.m. och då kan man t.om. per automatik debitera ner på sekundnivå om man vill.
Så nej, bara för att inget avtalats betyder inte att en hantverkare kan ta till vilka priser som helst, men att inget avtalats betyder heller inte att du som kund får det gratis. Utan skäligt pris är det, och skäligt pris är oftast enligt officiell prislista.
Finns ingen officiell prislista eller att företaget utnyttjar läget med att inget avtal ingåtts för att trissa upp priset, så är "skäligt pris" ungefär vad konkurrenter tar i närområdet för ett liknande jobb.
Det finns heller inget krav att en hantverkare ska avtala eller informera om priser. Det är din skyldighet som kund att kolla upp eller fråga om pris. Har inget avtalats så gäller prislistan som hantverkaren har - förutsatt att det är "skäligt". Skulle en tvist uppstå så räcker det med att hantverkaren visar upp fakturor från tidigare jobb och prislistor m.m.
Nej, du kan läsa vad som gäller i KTjL, konsumenttjänstlagen.
Kolla där först innan du sprider lögner och missuppfattningar.
Ja. Konsumenttjänstlagen 36 §. Altså får skäligt pris uttagas om inget avtalats.
37§ anger att förberedande undersökning får vara gratis, men det gäller bara de branscher där sådan undersökning är gratis. Det kan väl knappats haft skäl att anta att det är gratis att en hantverkare kör ut med bil och tittar på ett jobb?
En annan sak om du ringer i telefon och frågar "vad skulle det kosta att byta vattenlåset" - inte rimligt att du ska betala bara för att du ringt och upptagit hantverkarens tid med att kolla prislistor.
Ett solklart exempel på detta, är att kutym är att bilkostnader utgår från verksamhetsstället. Det innebär att säg att du och grannen gör ett hantverkarjobb på samma dag, rakt efter varandra. Även trots att bilen inte rullar den minsta millimeter mellan grannens jobb och ditt jobb, så får ändå hantverkaren ta betalt för en skenbar resa (timkostnad + milkostnad) hem till verksamhetsstället och sedan en skenbar resa (timkostnad + milkostnad) tillbaka till adressen, precis som om hantverkaren hade tagit en tur med bilen tillbaka till företaget och sedan tillbaka igen.
Detta för att det ska vara rättvist. Om hantverkaren haft en kund långt uppe i norrland är det ju inte rätt att du ska behöva betala för bilresan från den kunden. Men det gäller ju då också åt andra hållet, dvs du kan inte kräva att få tjäna pengar när sträckan är kortare.
Det finns inget solklart med detta. Det enda som är solklart är att många hantverkare gör så.
Om det skulle hålla för rättslig prövning vet vare sig du, jag eller andra hantverkare.
Men det kanske skulle göra det ... Att som kund säga att jag vägrar att betala mer än halva resan ty du var ju hos grannen innan, är ju dock lika osäkert, rent rättsligt.
Det som dock är solklart är att ifall man har informerat kunden om alla kostnader och debiteringsmodeller innan, och kan bevisa det, så är man nästan helt säker på att vinna sitt case.
De enda osäkerheterna som finns kvar är ifall man borde avrått, om man tagit oskäligt med tid på sig för jobbet, och lite osäkerheter vid ÄTA. Men vid ÄTA går det att skydda sig lika bra som för huvudarbetet.
Vill man sova gott och inte oroa sig för att få betalt, i värsta fall efter domstolsprocess, så gör man nog bäst i att antingen strunta i alla tveksamma debiteringar alternativt vara väldigt tydliga med dessa.
Ja. Konsumenttjänstlagen 36 §. Altså får skäligt pris uttagas om inget avtalats.
37§ anger att förberedande undersökning får vara gratis, men det gäller bara de branscher där sådan undersökning är gratis. Det kan väl knappats haft skäl att anta att det är gratis att en hantverkare kör ut med bil och tittar på ett jobb?
En annan sak om du ringer i telefon och frågar "vad skulle det kosta att byta vattenlåset" - inte rimligt att du ska betala bara för att du ringt och upptagit hantverkarens tid med att kolla prislistor.
Ja precis. Att man har en prislista är inte samma sak som att det innebär skäligt pris.
Det står nämligen mer där i lagen ...
Korrekt. Prislistan är inte ensamt avgörande för vad som är "skäligt pris" - har hantverkaren en väldigt dyr prislista, t.ex. anpassat för företagskunder, så är det ju såklart att den inte "gäller" när det blir tvist om ett pris som inte avtalats innan.
Men ändå har prislistan en stor betydelse för vad som är skäligt. Om samma företag gjort hundratals liknande jobb för samma pris och fått betalt och godkänt och det inte är något konstigt med priserna, och konkurrenter har liknande prislistor, så är det inget oskäligt att gå efter prislistan.
Konsumenttjänstlagen (och konsumentköplagen) är till för att skydda mot oärliga företag som är ute efter att skinna kunder på pengar. Lagstiftningen är inte till för att konsumenter ska få en "free lunch" bara för att företaget råkar göra något litet slarvfel eller missa att informera om något. Finns även mycket i den generella avtalslagen som reglerar detta.
Helt enkelt, lagstiftningen finns där för att företag inte ska utnyttja kunder, men samma gäller åt andra hållet - kunder ska inte kunna utnyttja företag.
De som tar betalt för detta lägger säkert en 500-ing när de provkör en bil. Jag menar varför skulle bilfirma få den kostnaden för inget?
Jag kommer ihåg från ca -97 när mina föräldrar tittade på bil, jag och mamma skulle hämta ut en bil för provkörning, vi fick full tank och lånade bilen från fredag em till måndag fm, vi körde över 40 mil med den, kostade inte ett öre, nej det blev inte den bilen utan en annan någon vecka senare.
Ett solklart exempel på detta, är att kutym är att bilkostnader utgår från verksamhetsstället. Det innebär att säg att du och grannen gör ett hantverkarjobb på samma dag, rakt efter varandra. Även trots att bilen inte rullar den minsta millimeter mellan grannens jobb och ditt jobb, så får ändå hantverkaren ta betalt för en skenbar resa (timkostnad + milkostnad) hem till verksamhetsstället och sedan en skenbar resa (timkostnad + milkostnad) tillbaka till adressen, precis som om hantverkaren hade tagit en tur med bilen tillbaka till företaget och sedan tillbaka igen.
Genuin fråga: Har du något rättsfall som verkligen pekar i riktningen att dessa fiktiva bilresor ska betalas som en del av fastställande av ett skäligt pris enligt 36 §?
Jag tycker att det är lite vanskligt att stenhårt hävda både det ena och andra.
Nu har jag fått sebastiannielsen att nyansera sig lite, men likaväl är det även dumt att försöka påstå att man absolut inte behöver betala för något så fort det inte är avtalat.
Det blir för det mesta lite onödigt hård ton i dessa trådar.
Om jag tittar på det som själva tråden handlar om så är jag inte tvärsäker åt något håll.
Om själva jobbet var bra och tidsåtgången rimlig så är ju inte TS direkt grundlurad, utan då är det allra mesta faktiskt riktigt bra. Jag vet inte hur firman resonerade när de strök en timme, kanske tänkte de "Skitsamma, nu stryker vi detta, får det ur vägen och gör inget mer jobb hos den kunden!"
Eller så resonerade de; "Hoppsan, ja det där ser ju inte riktigt bra ut, men visst borde vi skäligen kunnat ta betalt för en halvtimme också, men nu stryker vi hela den timmen och resan som goodwill, hoppas kunden anlitar oss mer och tipsar andra!"
Allt detta är ju ett samspel (som dock vissa inte förstår, eller åtminstone ställer sig bredvid)...
...och juridikens roll är lite vägledning på resan och domstol är endast den sista nödventilen när två parter har misslyckats med att agera vuxet och förståndigt.
Claes Sörmland skrev:
13th Marine skrev:
Jag tror jag har en idé till artikel på bygga hus med tillhörande formulär för konsumenten vid köp av hantverkartjänster, kanske även en stommesmiler skrev:
Fairlane skrev:
