Få kommuner förberedda inför översvämningar
Endast var tioende kommun har en skyfallsplan.
Du kan läsa artikeln här: Få kommuner förberedda inför översvämningar
Du kan läsa artikeln här: Få kommuner förberedda inför översvämningar
Skyfallsplan?
Har man planerat byggandet korrekt från början så kommer den inte att behövas. De översvämningar jag har sett genom åren har alltid berott på dålig planering när man byggde. Man har inte dimensionerat avrinningen från hårdlagda ytor.
Sedan skall man också fånga upp vattnet någonstans så att inte folk längre ned drabbas.
Där jag bor har man exempelvis en bäck som har en damm i fåran, denna har ett litet utlopp som sakta tömmer dammen, medan en större tillrinning bara höjer vattennivån (till en viss gräns) på dammen med enbart ett något ökat utlopp ur sjön. Den är ett trevligt inslag i grönområdena runt husen och det finns till och med fisk i denna, men det viktigaste av allt är att den skyddar husen längre ned från översvämningar.
En annan klassiker är att man inte ger vattnet några reservvägar ut när det stiger. Man har en fåra för detta och man samlar på sig vatten genom höjda nivåer, men när dammen/området når sin maxnivå så har man inga ytterligare vägar för vattnet att ta sig ut. Detta skapar då översvämningar ovanför dammen/området istället. Dessa evakueringsvägar för vattnet fanns ofta från början, men man väljer att bygga bort dem då de används så sällan...
Men det kanske är att tänka igenom dessa saker som är en skyfallsplan? Men det framgår inte riktigt av artikeln.
Har man planerat byggandet korrekt från början så kommer den inte att behövas. De översvämningar jag har sett genom åren har alltid berott på dålig planering när man byggde. Man har inte dimensionerat avrinningen från hårdlagda ytor.
Sedan skall man också fånga upp vattnet någonstans så att inte folk längre ned drabbas.
Där jag bor har man exempelvis en bäck som har en damm i fåran, denna har ett litet utlopp som sakta tömmer dammen, medan en större tillrinning bara höjer vattennivån (till en viss gräns) på dammen med enbart ett något ökat utlopp ur sjön. Den är ett trevligt inslag i grönområdena runt husen och det finns till och med fisk i denna, men det viktigaste av allt är att den skyddar husen längre ned från översvämningar.
En annan klassiker är att man inte ger vattnet några reservvägar ut när det stiger. Man har en fåra för detta och man samlar på sig vatten genom höjda nivåer, men när dammen/området når sin maxnivå så har man inga ytterligare vägar för vattnet att ta sig ut. Detta skapar då översvämningar ovanför dammen/området istället. Dessa evakueringsvägar för vattnet fanns ofta från början, men man väljer att bygga bort dem då de används så sällan...
Men det kanske är att tänka igenom dessa saker som är en skyfallsplan? Men det framgår inte riktigt av artikeln.
Det finns ett dataprogram som vägverket använder för att identifiera hur en yta hanterar vatten!pacman42 skrev:
Den mjukvaran skulle ihop med topografisk data snabbt identifiera problemområden och visa hur olika åtgärder slår?
Kommunerna borde slå sig samman och använda detta!!!
Det senast hundra åren har dränerad mark blivit allt vanligare i takt med mekaniseringen.
utdikningen av skog och framför allt åkermark är dramatisk i takt med av vårt behov av produkter därav. Hårdgjorda ytor såsom tak asfalt och gräsplaner med avlopp skapar problem nedströms.
Alla vill skydda sin mark och avleder vatten från sin mark efter bästa förmåga och skapar problem nedströms hurvida det är hos en granne eller någon å eller sjö nedströms.
När man ökar rör dimensioner för att ta hand om 10:års flöden kommer detta ej ta hand om 50:års flöden och 500:års flöden blir nog svårt att helt bygga bort i när folk vill bo i förtätningar såsom i en stad i stället för på ett enskilt berg. https://sv.wikipedia.org/wiki/Flödesdimensionering
Hösten 2000 var ovanligt regnrik och flera delar av landet drabbades av översvämningar. Vänern fick i januari 2001 den högsta nivå som uppmätts sedan regleringen 1937.
Är ett exempel på detta och hade förmodligen varit något lindrigare utan alla diken och dräneringar som öser vatten till Vänern då tillflödet taget länge tid.
Många var kraven på att Vattenfall skulle öppna luckorna till Göta Älv men tillståndet för avbördning är max 1000 m/sek annars äventyras nedströms fastigheter.
Kontenta
Att var förberedda på allt skulle kosta en förmögenhet, men att bygga med sunt förnuft kostar lite.
utdikningen av skog och framför allt åkermark är dramatisk i takt med av vårt behov av produkter därav. Hårdgjorda ytor såsom tak asfalt och gräsplaner med avlopp skapar problem nedströms.
Alla vill skydda sin mark och avleder vatten från sin mark efter bästa förmåga och skapar problem nedströms hurvida det är hos en granne eller någon å eller sjö nedströms.
När man ökar rör dimensioner för att ta hand om 10:års flöden kommer detta ej ta hand om 50:års flöden och 500:års flöden blir nog svårt att helt bygga bort i när folk vill bo i förtätningar såsom i en stad i stället för på ett enskilt berg. https://sv.wikipedia.org/wiki/Flödesdimensionering
Hösten 2000 var ovanligt regnrik och flera delar av landet drabbades av översvämningar. Vänern fick i januari 2001 den högsta nivå som uppmätts sedan regleringen 1937.
Är ett exempel på detta och hade förmodligen varit något lindrigare utan alla diken och dräneringar som öser vatten till Vänern då tillflödet taget länge tid.
Många var kraven på att Vattenfall skulle öppna luckorna till Göta Älv men tillståndet för avbördning är max 1000 m/sek annars äventyras nedströms fastigheter.
Kontenta
Att var förberedda på allt skulle kosta en förmögenhet, men att bygga med sunt förnuft kostar lite.
