Ett appendix #1 till Martin Lundmarks elavbrottstråd.....
I Martin Lundmarks trådar kring elavbrott och eventuella åtgärder för ökad uthållighet kommer ofta olika synpunkter kring mindre reservkraft upp. Jag tänkte passa på att lite snabbt och enkelt lägga in exempel på prov av olika typer och vi börjar med något inte helt olikt vad man kan ha för en större fastighet/bostadshus etc. I detta fallet ett lantbruk där man vill säkra de viktigaste delarna av driften.
Ett traktordrivet verk 40 kVA avsett för kontinuerlig drift är grunden. Verket är av enkelt utförande och med växellåda för anpassning varvtal generator och PTO på traktorn. Instrumenteringen rudimentär i form av en voltmeter med omkopplare samt en signallampa för "varvtal ok". Spänningsregleringen är dock trimmad för bästa prestanda vid drift via moderna traktorers väl varvtalsreglerade PTO och med stor överkapacitet i motoreffekt.
Vi börjar med en liten översikt i detta första inlägg så återkommer vi till mätningar senare. Mätningarna mer omfattande än vad som krävs för en normal tillståndskontroll och även laster lagda på sätt man normalt undviker för att lite belysa de ofta nämnda problemen kring sk "känslig utrustning".
Det kan vara lämpligt att passa på att se över och kontrollera anslutningar som sitter utsatta och normalt bra antas vara ok efter installationstillfället. Här ska ju även en del strömmätningar göras så bort med täckluckan och dra efter plintar och PEN-skenans anslutningar. I detta fallet TNC inkommande och sen alla utgående grupper utom en till bostaden TNS med JFB 300 mA enligt LBK.
Samma översyn och kontroll får inleda även i den övre delen där reservkraftens andel av utrustningen är placerad.
Kapslingarna delvis återställda och spänningsmätningen ansluten direkt efter intaget från aggregatet.
Så då dags att rulla via verket och samtidigt kolla att de som står för driften förstår och följer den lilla självinstruerande "manöverpanelen".
Generatorn kopplad och drift. Den står normalt i en liten hundkoja några meter till höger och är enkel att ta fram om/när det behövs.
Inte mycket att tänka på här bara lampan till som indikator på frekvensen i rätt härad och en titt på spänningarna via omkopplaren med sitt instrument.
En av tortyrbelastningarna i detta fallet är balrivaren med sin huvuddrift 22 kW och hjälpdrifter 4 + 4 kW. Den körs i automatik även för dosering mot de självgående fodervagnarna så helst ska den moden kunna råda även vid RK-drift. Det tyngsta driftsättet när nya balar rivs kan man däremot styra undan manuellt om man vill vid denna alternativa matning, onödigt att normalt töja för mycket på reserverna då.
Under kåpan står huvudmotorn 22 kW och i detta fallet ombyggd till omformardrift där den i original var försedd med konventionell mjukstart.
En annan lämplig provlast är denna lilla kvarn 10 kW som mal många hundra ton årligen. Den är enkel att få aggressiv både i start och vid varierande last genom pådraget för inflödet av spannmål. Alltså perfekt för diverse kontroller och utvärderingar av generatordriften. Denna är försedd med en mjukstart av enklaste slag dvs en rejäl källa till diverse bekymmer elektrisk sett.
Jag slutar där för tillfället som Martin själv brukar skriva ibland.
Ett traktordrivet verk 40 kVA avsett för kontinuerlig drift är grunden. Verket är av enkelt utförande och med växellåda för anpassning varvtal generator och PTO på traktorn. Instrumenteringen rudimentär i form av en voltmeter med omkopplare samt en signallampa för "varvtal ok". Spänningsregleringen är dock trimmad för bästa prestanda vid drift via moderna traktorers väl varvtalsreglerade PTO och med stor överkapacitet i motoreffekt.
Vi börjar med en liten översikt i detta första inlägg så återkommer vi till mätningar senare. Mätningarna mer omfattande än vad som krävs för en normal tillståndskontroll och även laster lagda på sätt man normalt undviker för att lite belysa de ofta nämnda problemen kring sk "känslig utrustning".
Det kan vara lämpligt att passa på att se över och kontrollera anslutningar som sitter utsatta och normalt bra antas vara ok efter installationstillfället. Här ska ju även en del strömmätningar göras så bort med täckluckan och dra efter plintar och PEN-skenans anslutningar. I detta fallet TNC inkommande och sen alla utgående grupper utom en till bostaden TNS med JFB 300 mA enligt LBK.
Samma översyn och kontroll får inleda även i den övre delen där reservkraftens andel av utrustningen är placerad.
Kapslingarna delvis återställda och spänningsmätningen ansluten direkt efter intaget från aggregatet.
Så då dags att rulla via verket och samtidigt kolla att de som står för driften förstår och följer den lilla självinstruerande "manöverpanelen".
Generatorn kopplad och drift. Den står normalt i en liten hundkoja några meter till höger och är enkel att ta fram om/när det behövs.
Inte mycket att tänka på här bara lampan till som indikator på frekvensen i rätt härad och en titt på spänningarna via omkopplaren med sitt instrument.
En av tortyrbelastningarna i detta fallet är balrivaren med sin huvuddrift 22 kW och hjälpdrifter 4 + 4 kW. Den körs i automatik även för dosering mot de självgående fodervagnarna så helst ska den moden kunna råda även vid RK-drift. Det tyngsta driftsättet när nya balar rivs kan man däremot styra undan manuellt om man vill vid denna alternativa matning, onödigt att normalt töja för mycket på reserverna då.
Under kåpan står huvudmotorn 22 kW och i detta fallet ombyggd till omformardrift där den i original var försedd med konventionell mjukstart.
En annan lämplig provlast är denna lilla kvarn 10 kW som mal många hundra ton årligen. Den är enkel att få aggressiv både i start och vid varierande last genom pådraget för inflödet av spannmål. Alltså perfekt för diverse kontroller och utvärderingar av generatordriften. Denna är försedd med en mjukstart av enklaste slag dvs en rejäl källa till diverse bekymmer elektrisk sett.
Jag slutar där för tillfället som Martin själv brukar skriva ibland.
Egna mätinterface i de gråa lådorna? Hur är de konstruerade?
Den här centralen har du väl visat upp förut i en annan tråd? Jag har något minne av de där pedantiskt ordnade utgående kablarna och raden av JFBer...
Den här centralen har du väl visat upp förut i en annan tråd? Jag har något minne av de där pedantiskt ordnade utgående kablarna och raden av JFBer...
De är baserade på valda godbitar av sånt jag ofta jobbar med yrkesmässigt och dessa och andra liknande använder jag där också. Grunden i signalinterfacet utgår från kretslösningarna för nutida reläskydd inom kraftgenerering och eldistribution dvs solida, tåliga, noggranna. På det ligger sen kommunikation enligt IEC 618 50 dvs även det från samma fält och i detta fallet även buffring av mätdata händelser i lådorna som komplement.
Centralen du tänker på är snarlik på många sätt men inte just denna i tråden du nog tänker på dvs
Solel, konsumtion-produktion och lite reservkraft
Ett annat litet sido- hobbyjobb av typen man förströr sig med ibland som avkoppling och lite hjälp till någon som kan ha nytta av anständig fackmässig hjälp och gjort sig förtjänt av det.
Centralen du tänker på är snarlik på många sätt men inte just denna i tråden du nog tänker på dvs
Solel, konsumtion-produktion och lite reservkraft
Ett annat litet sido- hobbyjobb av typen man förströr sig med ibland som avkoppling och lite hjälp till någon som kan ha nytta av anständig fackmässig hjälp och gjort sig förtjänt av det.
Hej, GK100
Med tanke på hur många som idag har köpt eller tänker köpa en reservkraftlösning så behövs det mer förståelse gällande skillnaden mellan den ordinarie anläggningen och den reservkraft lösning man väljer.
Det blir intressant att få se dina mätningar, du verkar att ha en väldigt lämplig kombination av utrustning för ändamålet.
Ser ut att bli ett utmärkt bidrag till att öka förståelsen till hur en (av många) reservkraftdrifter ser ut.
Tack på förhand.
Med tanke på hur många som idag har köpt eller tänker köpa en reservkraftlösning så behövs det mer förståelse gällande skillnaden mellan den ordinarie anläggningen och den reservkraft lösning man väljer.
Det blir intressant att få se dina mätningar, du verkar att ha en väldigt lämplig kombination av utrustning för ändamålet.
Ser ut att bli ett utmärkt bidrag till att öka förståelsen till hur en (av många) reservkraftdrifter ser ut.
Tack på förhand.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 840 inlägg
Snyggt!
Vad är syftet med generatorbrytaren?
Vad är syftet med generatorbrytaren?
Syftet med kontaktorn där är flera men främst möjligheten att säkra mot inkoppling med fel fasföljd som är vanligt problem när det lånas aggregat mellan anläggningarna. En del av drifterna här kommer haverera mer eller mindre allvarligt om de körs baklänges det har hänt både i nutid och speciellt under de mer kaosartade inkopplingarna vid de stora stormarna. Ett annat vettigt skäl är att man får en ren till-frånkoppling via kontaktorn och inget vinglande med omkopplare eller säkringar/brytare på aggregaten osv. Allt kan ske ordnat i lugn och ro när varvtal, spänning mm är under kontroll vid generatorn.
I dessa typer med traktrordrift är det inte ovanligt att det kopplas in och omkopplaren ställs rätt varefter kraftuttaget eller motorn startas och justeras i efterhand. Samma om det sker något stopp och man drar igång utan att tänka på hur elmanövreringen bör gå till. Slutligen ger det möjlighet att låta en enkel nätvakt ligga med i manövern så inte galna spännings eller frekvensnivåer kan skapa onödiga problem. Eller att enkelt kunna sköta till-frånkoppling från annat lämpligt ställe tex vid en stor manuellt kontrollerad förbrukare som tex balrivaren här som bör övervakas vid de tunga körningarna och nya balar i den.
I dessa typer med traktrordrift är det inte ovanligt att det kopplas in och omkopplaren ställs rätt varefter kraftuttaget eller motorn startas och justeras i efterhand. Samma om det sker något stopp och man drar igång utan att tänka på hur elmanövreringen bör gå till. Slutligen ger det möjlighet att låta en enkel nätvakt ligga med i manövern så inte galna spännings eller frekvensnivåer kan skapa onödiga problem. Eller att enkelt kunna sköta till-frånkoppling från annat lämpligt ställe tex vid en stor manuellt kontrollerad förbrukare som tex balrivaren här som bör övervakas vid de tunga körningarna och nya balar i den.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 840 inlägg
Jag ser fram emot en fortsättning på tråden.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 840 inlägg
Spänningsmätningarna, hur de ser ut vid motorstart och drift, och vad som anses vara ok/nok.