Här är ett sätt att slippa för mycket värmeöverföring till omgivningen, och samtidigt få en mindre mängd värme ackumulerad i golvet.
http://www.websitefolder.net/toreforsgolvvarme/links/komfortgolv.pdf
http://www.websitefolder.net/toreforsgolvvarme/links/komfortgolv.pdf
jag antar att villavarm fortfarande har golvvärmen ovanpå den gjutna plattan... ifall någon som läser tråden inte redan vet det...
Väldigt intressant!Fendt927 skrev:
Någon som har erfarenhet av grunder uppbyggda på det här sättet?
Precis! Det var det första exemplet jag läste om.Snailman skrev:
En golvvärme-tillverkare berättade för mig om en byggfirma som bygger energisnålt som dock lyckas få 28 graders framledningstemp trots ingjuten golvvärme med 300 mm isolering under.
Någon som kör med ingjuten golvvärme som ändå får så låga framledningstemperaturer?
För det första- skoj att du bygger nytt och tänker till ordentligt!
Jag tycker att snabba system är att föredra framför tröga, då kan man snåla lite när man är borta över helger, semesterveckor etc. Betong/klinker etc. behöver även vara rätt så varma för att de skall kännas varma. Ett parkettgolv kan vara 18 grader och klinkers 23 grader men de känns lika varma.
Själv kör jag med 750l ackumulatortank med inbyggd 120l varmvattenberedare (ingen styrning eller tillskott på varmvattnet). Värmer den med uteluftsvärmepump och en vattenmantlad kamin, radiatorer just nu men skall lägga in lite golvvärme. Har förberett för solfångare men kommer nog inte kunna räkna hem investeringen. Inte injusterat systemet klart än men det känns som om det är ett bra fungerande system som ger låga energikostnader. Skulle jag bygga nytt från början så skulle jag nog bygga med än större tank, 1500 liter kanske, och större varmvattenberedare. Just nu så kyls tanken rätt så fort när man duschar.
Om du är intresserad så skulle jag kunna berätta om hur du kan få ett relativt snabbt system genom att skippa betongplattan helt och hållet (vilket skulle spara stoooooora pengar).
Jag tycker att snabba system är att föredra framför tröga, då kan man snåla lite när man är borta över helger, semesterveckor etc. Betong/klinker etc. behöver även vara rätt så varma för att de skall kännas varma. Ett parkettgolv kan vara 18 grader och klinkers 23 grader men de känns lika varma.
Själv kör jag med 750l ackumulatortank med inbyggd 120l varmvattenberedare (ingen styrning eller tillskott på varmvattnet). Värmer den med uteluftsvärmepump och en vattenmantlad kamin, radiatorer just nu men skall lägga in lite golvvärme. Har förberett för solfångare men kommer nog inte kunna räkna hem investeringen. Inte injusterat systemet klart än men det känns som om det är ett bra fungerande system som ger låga energikostnader. Skulle jag bygga nytt från början så skulle jag nog bygga med än större tank, 1500 liter kanske, och större varmvattenberedare. Just nu så kyls tanken rätt så fort när man duschar.
Om du är intresserad så skulle jag kunna berätta om hur du kan få ett relativt snabbt system genom att skippa betongplattan helt och hållet (vilket skulle spara stoooooora pengar).
Vad som är SUPERVIKTIGT och som ej syns är en luftspalt mellan betonglagren (horisontella):OFendt927 skrev:
Och som Snailman skrev ,kolla Villavarms grund som även har cellplast mellan marken och 1:a betonglagret
Redigerat:
Berätta dåDr Fozz skrev:
¨Dr Fozz skrev:
Jag är väldigt intresserad av att veta. Menar du alltså att skippa plattan helt?
För övrigt, är det värt vattenmantlad kamin som tillskott om man inte skall elda ständigt utan kanske 2-3 kvällar per vecka?
Jag tänker på extra kostnader vid installation samt även kaminen. Vi funderar på vattenmantlad braskamin, men har fått rådet att skippa det pga mycket extrakostnader om vi inte vill elda i den hela tiden på vinterhalvåret.
Huset kommer ha väldigt lågt effektbehov, men klarar sig inte helt och hållet. Med FTX aggregatet borträknat ligger det på 4700 kWh / år.
Jag har en Selmac Marinella, gav 13' för den till mässpris, går väl på 25' i normala fall, inte så mycket mer än en vanlig kamin. Tillkommer laddomat för runt 2' och sen kopparrör för runt 2-4' kanske. Jag gillar att det blir inte så tokvarmt i rummet där kaminen står utan en stor del av värmen (5 kW av 8 kW enlig Selmac) går till accumulatortanken.
Ang grundläggningen:
Det går utmärkt att bygga hus med "bara" cellplast som platta, förutom i kanterna där man antingen murar upp eller gjuter en kant att sätta syllen på. Det kallas flytande torpargrund.
Vill man ha golvvärme så kan man lägga in ett lager i toppen på cellplasten typ
På detta lägger man sen åldringsbeständig plast som ångspärr, på det vanligt golvspån och sen valfritt golv.
Fördelen är att man får plats med ca 10cm cellplast till, man slipper lägga massa pengar på en betongkaka som dessutom är dålig för miljön. Man behöver inte tänka på att betongplattan måste torka ur utan man kan lägga golv på en gång. Vidare så blir golven aldrig speciellt kalla då man inte har en stor betongkaka som kyler ner. Dessutom så blir golven väldigt härliga att gå på då det blir lite lite svikt.
Mina föräldrar som tidigare jobbade inom bygg/betongfabrik har byggt ett antal hus med denna konstruktion.
Min morfars sommarstuga är t.ex. byggd med denna teknik och de absolut skönaste golven att gå på som jag provat. Vidare så kan man komma dit mitt i vintern, 24 grader minus ute och lite underhållsvärme på inne. 30 min senare så har en braskamin värmt upp hela huset då det inte finns någon trög betong som måste värmas upp. Ingen golv värme där för övrigt.
Cellplast i sig är en oljeprodukt och det går åt energi att tillverka den, men ha i åtanke att 98% är luft, det går att elda upp/återvinna cellplasten när huset rivs om 100-200 (?) år. Vidare är det mycket lättare än t.ex. glas vilket sparar transportkostnader/utsläpp.
Ang grundläggningen:
Det går utmärkt att bygga hus med "bara" cellplast som platta, förutom i kanterna där man antingen murar upp eller gjuter en kant att sätta syllen på. Det kallas flytande torpargrund.
Vill man ha golvvärme så kan man lägga in ett lager i toppen på cellplasten typ
På detta lägger man sen åldringsbeständig plast som ångspärr, på det vanligt golvspån och sen valfritt golv.
Fördelen är att man får plats med ca 10cm cellplast till, man slipper lägga massa pengar på en betongkaka som dessutom är dålig för miljön. Man behöver inte tänka på att betongplattan måste torka ur utan man kan lägga golv på en gång. Vidare så blir golven aldrig speciellt kalla då man inte har en stor betongkaka som kyler ner. Dessutom så blir golven väldigt härliga att gå på då det blir lite lite svikt.
Mina föräldrar som tidigare jobbade inom bygg/betongfabrik har byggt ett antal hus med denna konstruktion.
Min morfars sommarstuga är t.ex. byggd med denna teknik och de absolut skönaste golven att gå på som jag provat. Vidare så kan man komma dit mitt i vintern, 24 grader minus ute och lite underhållsvärme på inne. 30 min senare så har en braskamin värmt upp hela huset då det inte finns någon trög betong som måste värmas upp. Ingen golv värme där för övrigt.
Cellplast i sig är en oljeprodukt och det går åt energi att tillverka den, men ha i åtanke att 98% är luft, det går att elda upp/återvinna cellplasten när huset rivs om 100-200 (?) år. Vidare är det mycket lättare än t.ex. glas vilket sparar transportkostnader/utsläpp.
Hur monterar man den bärande väggen samt övriga innerväggar i grunden vid denna konstruktion?
Är det xps-cellsplast eller eps?
Kan man inte lägga golvbeklädnad direkt på för att få golvvärmen ytterligare närmare fötterna?
Frågan är hur husleverantören skulle ställa sig till detta, då de oftast specar typ av platta till konstruktionen map bärighet m.m.
Mycket intressant!
Den bärande ytterväggen monterar man på en syll, och som du ser på ritningen så är "yttermuren" gjuten, men den kan vara av lecablock, prefabricerade element eller t.ex. pålad och syllen är självbärande, det finns olika alternativ.Raginglynx skrev:
Innerväggar finns två olika alternativ. Är de bärande så kan man behöva gjuta en innermur för att ta upp laster. Annars så skruvar man t.ex. syllen (stål eller trä) på innerväggen i golvspånet. Givetvis så får man se till
T.ex. LK Golv har golvvärmesystem som inte har någon golvspån ovanför slingorna, men då krävs det minst 9mm golv. Jag skulle byggt med golvspån för att enkelt kunna sätta upp innerväggar. Det borde hjälpa till att sprida ut punktlaster också.
Man får räkna på om man behöver köpra XPS eller om EPS. Jag hade tittat på Graphite eller liknande cellplast som isolerar än bättre och se om det är lönsamt bra/dåligt för höjden.
Du får nog prata med Husleverantörerna och fråga vad de tycker. Rent teoretiskt så skiljer det ju inte i bärigheten i yttermuren. Oavsett vilket så bör du ta kontakt med en konstruktör (eller om du kan räkna själv) för att se till att du uppfyller byggnnormer etc.
Man får hoppas att marken under huset ej rör sig då.
Oavsett grundläggning har man problem om huset rör sig.Västerhaninge 17 skrev:
Givetvis så får man se till att man ha bra dränering under huset, minst 15cm kapilärbrytadnde skikt och att man har paddat ordentligt osv. Vidare så väger huset runt 150kg mindre per kvadratmeter grund om man skippar betongkakan, vilket bör ge mindre risk för sättningar.
Jag har svårt att se vad en betongkaka skulle tillföra om huset rör på sig.
Spelar inte faktumet in att betongen vid platta på mark bara har 100 mm isolering mot sidan, medan golvvärmen om man lägger ovanpå i cellplast har hela ytterväggens isolering att ta sig igenom?
jag pratade med en kille på ett värmeföretag som berättade hur skrämmade ofta det var problem med ingjuten golvvärme. Han såg det själv inte som något alternativ och skulle aldrig rekommendera det för någon.
Han menade att branschen var traditionell och man körde på det som var enklast och billigast vid nybyggnation och inte de facto det som fungerade bäst.
jag pratade med en kille på ett värmeföretag som berättade hur skrämmade ofta det var problem med ingjuten golvvärme. Han såg det själv inte som något alternativ och skulle aldrig rekommendera det för någon.
Han menade att branschen var traditionell och man körde på det som var enklast och billigast vid nybyggnation och inte de facto det som fungerade bäst.
